KONGL. DIREKTIONEN FÖR MALMÖ ASYL.
Till Kongl. Medicinalstyrelsen.
//18/7 Till Referenten.//
Kongl. direktionen för Malmö asyl får härmed öfverlemna en af läkaren vid asylen afgifven berättelse med tillhörande bilagor rörande förvaltningen under nästlidet år, dervid Kongl. direktionen icke har något att tillägga utöfver hvad asylläkaren anfört. Malmö den 11 juli 1902.
På Kongl. direktionens för Malmö asyl vägnar:
Georg Cronquist
/gm Eirerman

Till Kongl. Medicinalstyrelsen.
Till Kongl. Styrelsen får undertecknad härmed vördsamt afgifva följande

1:o Byggnader.
Under året hafva inga andra reparationer än de för byggnadernas underhåll allra nödvändigaste företagits, likasom inga nybyggnader eller andra utvidgningar förekommit. Den af Kongl. Maj:t befallda minskningen af patientantalet har under året fullbordats, i det att 13 manliga patienter den 25 februari affördes till Upsala asyl. Härigenom hafva de såsom olämpliga och otidsenliga ansedda lokalerna blifvit utrymda, hvarjemte beläggningen af de åt Rundelsgatan belägna soflokalerna minskats till ungefär hälften. Beläggningssiffran utgör således nu 124, 76 kvinnor och 48 män. Beträffande fördelningen af de kvinliga patienterna har ingen förändring gjorts; deremot hafva samtliga de manliga sammanförts till en afdelning, enär ej mer än en daglokal finnes. Af detta arrangemang hafva inga större olägenheter försports, enär för närvarande inga i högre grad störande eller osnygga patienter finnas.
I november månad yppade sig ett eldsvådetillbud i de utbyggda cellerna å mansafdelningen. Ett par bjelkar i taket, som lågo intill kaminrören, hade förkolats och rök framträngde. Enligt brandmästarens utsago hade denna förkolning säkerligen pågått under flera dagar, innan den observerades. De 4 till venster om stora ingången belägna cellerna utrymdes genast och de här liggande patienterna placerades på andra lokaler. Emellertid har detta tillbud till eldfara föranledt ett projekt i 1902 års reparationsförslag, gående ut derpå, att hela den yttre tillbyggda cellraden skulle borttagas och de der innanför belägna, nu slopade cellerna återställas i sitt ursprungliga skick, hvarigenom de förlorade platserna skulle återvinnas och huset i sin helhet få ett mera prydligt och tilltalande yttre. I sammanhang härmed har äfven föreslagits borttagande af den åt cellgården vettande, vanprydande utbyggnaden för klosetten, som numera är obehöflig, sedan cellkorridoren ej mera användes såsom daglokal. Genom denna åtgärd skulle äfvenledes ett nu slopadt mörkrum kunna återvinnas åt ljuset och blifva belagdt. Dessa förändringar äro i reparationsförslaget upptagna till en kostnad af 330 kr., en jemförelsevis hög summa, i betraktande af att anstalten står på indragning, men de synas mig på ofvan anförda skäl vara nödvändiga, i synnerhet som i annat fall en betydligare reparation af de eldfarliga cellerna blir behöflig.

Skulle de föreslagna omändringarne vinna Kongl. Styrelsens bifall, vore det önskligt, att de redan under innevarande sommar kunde komma till verkställighet. Beträffande de olägenheter och brister, som vidlåda lokalerna i denna anstalt, äro de naturligtvis i hufvudsak de samma, som förut upprepade gånger framhållits såväl i öfverläkarens årsberättelser som vid inspektionerna. Så länge den nuvarande bristen på platser är rådande, torde dock asylen kunna fungera ännu några år. Af fullaste hjerta måste jag dock instämma i föregående redogörares yttrande i förra årets berättelse, att "det bästa sättet att använda försäljningssumman för asyltomten skulle vara att för den samma ökad med ett lämpligt bidrag från statens sida bygga en ny anstalt å statens jord utanför Malmö, såsom förut en gång af andra varit föreslaget. Detta synes mig vara det säkraste sättet att omsider få asylens så länge omdebatterade utrymmande oåterkalleligen afgjordt. Med mindre än en dylik kraftåtgärd tyckes målet ej kunna vinnas. Att den anstalt, som komme att uppföras utanför Malmö, blefve mindre än nutidens jetteanstalter, anser jag från medicinsk synpunkt såsom en afgjord fördel. Under 200 till 250 platser borde den dock ej innehålla."

2:o Uppvärmning, upplysning, luftvexling.
I dessa afseenden äro förhållandena oförändrade. Kvinnoafdelningen uppvärmes i sin helhet med ånga (endast i några få rum kvarstå kakelugnar, som tillfälligtvis användas); såväl uppvärmning som luftvexling lemna ej rum för befogade anmärkningar. Å mansafdelningen eldas i kakelugnar, kaminer och Wimanska ugnar, de senare å de båda dagrummen, å de nu som soflokaler använda f.d. verkstadsrummen samt å cellkorridoren. I allmänhet hafva ej klagomål försports öfver bristande värme utom å sistnämnda ställe. Hela anstalten belyses med fotogen.

3:o Dagordning, snygghet, snyggningsrum, afträden.
I dessa afseenden hafva inga ändringar under året vidtagits. Deremot är, såsom ofvan nämnts, föreslaget att borttaga den numera obehöfliga klosetten å cellkorridoren samt omändra de likaledes obehöfliga klosetterna å de gamla verkstadsrummen till afklädnings- och snyggningsrum.

4:o Bad- och tvättanstalter
hafva under året endast undergått nödiga reparationer.

5:o Utrymme.
Vid början af redogörelseåret voro å asylen intagne 133 patienter, 57 män och 76 kvinnor. Genom öfverflyttning till Upsala asyl af 13 manspatienter den 25 februari har den af Kongl. Maj:t fastställda beläggningssiffran 124, 48 män och 76 kvinnor, ernåtts. Utrymmet inomhus, äfvensom promenadgårdarne äro något så när tillräckliga. Deremot saknas fortfarande möjlighet att bereda patienterna nödig sysselsättning utomhus. Beträffande relationen mellan platsantalet och de inträdessökande är att märka, att efter sista transportens afgång till Upsala funnos på grund af timade dödsfall 4 vakanser å mansafdelningen - alla under utrymningstiden inkomna ansökningar hade afvisats - hvilka vakanser fylldes af exspektanter från Lunds asyl, hvartill under året kommo ytterligare 2, så att inalles 6 patienter från Lunds asyls exspektantlista här vunnit inträde. Emellertid hafva sedermera ansökningar inkommit, så att vid årets slut 5 män och 2 kvinnor väntade på inträde.

6:o Mathållning, matlagning, utspisning.
Mathållningen är sedan 1885 på det sätt ordnad, att råvarorna inköpas hvar för sig till pris, som genom entrepenadauktion bestämmes, och sker tillagningen i anstaltens kök genom dess betjening. Kökslokalerna befinna sig i tillfredsställande skick och metoden för matlagningen är den samma som förut. Maten har visat sig tillräcklig för de sjukas behof och emot dess beskaffenhet hafva inga befogade anmärkningar gjorts.
Den feta mjölken har undersökts 9 gånger. Högsta fetthalten har varit 3,31%, lägsta 2,35%; medeltal 2,945%. Den magra mjölken har undersökts 10 gånger. Lägsta fetthalt 0,85%, högsta 1,27%, medeltal 1,065%. Den magra mjölken har alltså liksom under föregående år ett betydligt högre näringsvärde, än den kontraktsenligt behöfde innehålla.
Betjeningen erhåller utöfver patientportionen 15 gm kaffe, 15 gm socker, 3 centiliter grädde och 210 gm siktadt rågbröd samt 25 gm smör dagligen. Sedan 1899 har dess köttportion ökats med 30 gm, hvarjemte sedan 1900 frukosten förstärkts med 35 gm hveteskorpor dagligen, 50 gm salt kött om söndagarne, 30 gm korf 3 dagar i veckan och 30 gm ost 3 dagar i veckan.
Portionspriset för de sjuka har utgjort 36,76 öre och för betjeningen 62,608 öre, en ganska betydlig skilnad, som betingas i hufvudsak af frukostförstärkningen.
Någon särskild sjukportion finnes ej upptagen i matordningen; vid behof sammansättes extra portion af fet mjölk, franska bröd, biffkött och ägg. Arbetande manliga patienter erhålla dagligen flitportion bestående af groft bröd med buljongflott, dessutom ett par gånger i veckan fint bröd med smör och kaffe, det senare bekostadt af flitpengarne. Den extra förplägningen åt arbetande kvinnor utgöres i regel af kaffe med hvetebröd, hvarför flitpengarne likaledes tagas i anspråk.

7:o Inventarier och möbler.
Inventarier och möbler befinna sig i oförändradt skick, äro ändamålsenliga och tillfredsställa behofvet. Några betydligare reparationer eller nyanskaffningar hafva ej under året egt rum.

8:o Beklädnad och sängkläder.
Dessa persedlar förefinnas i tillräckligt antal och äro af ändamålsenlig beskaffenhet. Till nyanskaffning och underhåll är i stat anslaget kr. 4 532,50, hvaraf åtgått kr. 3 677,01, hvadan alltså en besparing uppstått å kr. 855,49. Vid asylen tillverka och underhålla patienterna gång- och sängkläder endast i mån af åtgång. Något nämnvärdt antal färdigsydda persedlar finnes således icke å förråden. Materialförrådet, som vid årets början egde ett värde af 1 977 kr 68 öre, har under året minskats med 964 kr. 87 öre, värderades alltså vid årsskiftet till kr. 1 012,81. De gång- och sängkläder, som varit afsedda för de i slutet af år 1900 och början af 1901 till Upsala asyl öfverflyttade 51 patienterna, hafva under året användts af de kvarvarande, hvarigenom den betydliga besparingen uppkommit. En del af männens gångkläder tillverkas utom anstalten, liksom alla skodon inköpts färdiga. Deremot hafva de kvinliga patienterna tillverkat alla för dem behöfliga persedlar. Sjuksköterskornas tjenstedrägter hafva likaledes tillvekats å anstalten men med lejdt biträde.
Ingen af de sjuke begagnar egna kläder.

9:o Betjening.
Tab. 16 redogör för sjukvårdspersonalens antal och medeltal sjuka för dag, som hvar och en haft att tillse. Aflöningsvilkoren äro de samma som föregående år, eller: för uppsyningsman 600 kronor, förestånderska 500 kr., sjukskötare 390 kr. (denna summa så fördelad, att 25 kr. betalas för hvar och en af de 6 vintermånaderna och 40 kronor för hvarje af de 6 sommarmånaderna), sjuksköterska 180 kr. Dessutom erhåller den lägre sjukbetjeningen fullständig tjenstedrägt samt 10 dagars ledighet, under hvilken tid de uppbära dagtraktamente af 60 öre. Uppsyningsman och förestånderska åtnjuta 15 dagars semester med ett dagtraktamente af 1 kr. 20 öre, men ha ej tjenstedrägt. Å kvinnosidan äro patienterna fortfarande fördelade på 4 afdelningar med 1 á 2 sköterskor på hvar afdelning. Å manssidan finnes en infirmeriafdelning med 1 skötare; alla de öfriga manspatienterna äro sammanförda till en afdelning med 2 tjenstgörande skötare (en är nattvaktsfri och en tillser utarbetarne). Uppsyningsmannen Rudolf Nilsson har under året erhållit begärdt afsked och vunnit anställning såsom uppsyningsman vid Lunds asyl. I hans ställe har antagits förutvarande öfverskötaren vid Lunds asyl Per Ståhl från och med den 15 november. Förestånderskan Annie Lennvall är i asylens tjenst sedan 1892.

Under året har bland sjukskötarne ingen omsättning egt rum; en antogs 1894, en 1896, en 1899 och 2 under 1900.
Af vid årets slut tjenstgörande sköterskor hade en antagits 1886, en 1891, en 1892, en 1898, en 1900 samt 2 under 1901. Tvenne hafva under året afgått, af hvilka en, som antagits 1878, med pension och en på egen begäran.
Ekonomibetjeningen utgöres liksom förut af en köksförestånderska, 2 kökspigor, 2 tvättpigor, en dräng, en maskinist och en eldare. Köksförestånderskan åtnjuter i lön 250 kr., kökspigorna hvardera 150 kr, hvaraf innehålles 20 kr. som utbetalas efter uttjenadt fullt tjensteår, tvättpigorna hvardera 180 kr, drängen 360 kr, maskinisten 600 kr jemte hyresersättning 120 kr, hvartill kommer lönetillökning med 25% af lönen 150 kr i stället för det förutvarande personliga tillägget af 75 kr. Eldarens lön är 300 kr. Af ekonomibetjeningen hafva 2 eldare och 2 kökspigor under året afflyttat efter egen uppsägning. Till asylens ekonomibetjening kan ock räknas en snickare, som arbetar här året om för en dagspenning af kr. 2,50. Det må äfven omnämnas, att en vaktmästare med 180 kronors lön är anställd hos Direktionen, samt att ett arvode af 48 kr utgår för städning af kontoret. Till all betjening utgår lönetillökning efter 5 och 10 årig tjenst. De resp. beloppen äro för skötare 45 och 90 kr, för sköterskor 25 och 50 kr. För ekonomibetjeningen utgår beloppet med resp. 12% och 25% af lönen. Till gratifikationer, som utbetalas vid jultiden, åt den lägre betjeningen är anslaget 350 kr, som fördelas efter tjenstetid och göromålens beskaffenhet af läkaren i samråd med sysslomannen.
Å indragningsstaten har utbetalts: f. sjukskötaren S. Hörgren 350 kr, f. sjukskötaren E. Johansson (som under året aflidit) 125 kr, f. sjukskötaren O. Jeppsson 250 kr, f. sjuksköterskan Kjersti Åkesson Westergren (som under året erhållit afsked och beviljats ett årligt understöd af 180 kr) 120 kr, f. tvätterskan Anna Hansdotter 50 kr, Nils Kants son Mårten 13,37 kr och Boel Persdotter från Vanstad 27,20 kr.
Maskinisten åtnjuter ej kost eller ersättning för kost men deremot hyresersättning såsom ofvan nämnts; ekonomidrängen erhåller kostpengar men ej hyresbidrag; all öfrig betjening är å anstalten boende och åtnjuter fri kost, belysning, uppvärmning och tvätt. För uppsyningsman och förestånderska utgå kostpengar från och med detta redogörelseår med 1 kr 50 öre om dagen (förhöjdt från förutvarande 1 kr. 25 öre).

10:o De sjukes sysselsättning och förströelser.
Såsom i föregående berättelse omnämnts finnes numera å mansafdelningen inga särskilda arbetsrum; å kvinnoafdelningen äro arbetslokalerna oförändrade. Tillfälle till arbete utomhus för kvinnor kan endast under den varma årstiden beredas, då de kunna syssla med sina handarbeten ute i parken. Å mansafdelningen utförda arbeten: På skräddareverkstaden hafva förfärdigats byxor af kläde 33 par, d:o af randig väf 20 par, byxhängslen 30 par, förkläden af buldan 4 st., tröjor af kläde 27 st, d:o af randig väf 50 st, täcken af buldan 15 st; hvartill kommer alla reparationer å mansafdelningen samt västar af kläde 20 st, långa madrasser 50 st. På verkstaden hafva 2 sjuka varit sysselsatta och tillsammans utgjort 596 dagsverken. På snickareverkstaden hafva förfärdigats 10 blomsterkärl, 6 små stolar, en grynbing och en bykfot; härtill kommer reparationer å asylens byggnader och inventarier och en del måleriarbete. Å verkstaden ha 2 sjuke sysselsatts och tillsammans utgjort 310 dagsverken. All till asylen behöflig ved har sågats, huggits och inburits af 14 sjuke, som tillsammans fullgjort 2 234 dagsverken.
Med renhållning och handräckning ha 14 sjuke varit sysselsatta och tillsammans fullgjort 2 050 dagsverken.
Såsom portvakt har en sjuk året om varit sysselsatt. Summan af dessa dagsverken utgör 5 555. Dessutom har af uppsyningsmannen antecknats 1 030 st mer eller mindre ofullständiga. Totalsumman alltså 6 585.

Inom kvinnoafdelningen hafva utförts följande arbeten:
stickning af 275 par strumpor och 25 st ylletröjor; sömnad af 73 skjortor, förkläden af bomullstyg 120, d:o af blekt väf 18, halskläden 37, klädningar af verken 43, d:o af bomullstyg 22, d:o af buldan 10, lifstycken 22, lintyg 89, underkjortlar af ylletyg 21, lakan 75, långa madrasser 20, täcken af buldan 10;
Olika slags väfnader 598,21 meter. Dessutom hafva de sjuka sysselsatts med diverse lagnings- och reparationsarbeten, spånad, kardning, nystning, spolning, tvätt, rengöring och diverse handräckning. Dagsverkens antal 7 482, hvartill komma 890 ofullständiga sådana. Dagsverkens antal å asylen utgör alltså 13 037 (de ofullständiga oräknade), för hvilka i flitpengar, utbetalts 8 öre p:r styck. Den såsom portvakt tjenstgörande erhåller dock liksom förut 20 öre om dagen. Arbetsförtjensten användes till hufvudsaklig del till extra förplägning. En mindre del användes till inköp af småsaker för patienternas räkning. Någon de sjuka tillhörig sparkassa finnes ej. Räntan på N.P. Rosenblads donation (137,94 kr) har användts enligt föreskrift. Till de sjukas förströelse hafva anordnats samkväm med förfriskningar, särskildt vid årets större högtider. Ett mindre antal patienter få emellanåt företaga promenader i staden och dess närmaste omgifning. Under juni månad 2:ne utflykter till Torups skog, ena gången af 10 manspatienter, andra gången af 13 kvinnor. Dessa utflykter bereda de sjuka mycket nöje.

Beträffande
11:o Religionsöfningar och undervisning
hänvisas till den medföljande berättelsen af asylpredikanten.

12:o Underhållsdagar.
Härför redogöres i Tab. 15.

Det återstår slutligen att omnämna, det anstaltens mångårige t.f. Öfverläkare, Professorn och Kommendören Sv. Ödman, under året frånträdt sin befattning, sedan han, efter uppnådd pensionsålder, erhallit nådigt afsked från Öfverläkaretjensten vid Lunds hospital och asyl. I sammanhang härmed har undertecknad af Kongl. Medicinalstyrelsen förordnats att från den 1 november 1901 tills vidare ensam uppehålla sjukvården vid Malmö asyl.

Malmö asyl den 31 maj 1902
Axel Bjerkén.

1:o Beträffande själavården meddelas:
a) Fullständig högmässogudstjänst har hållits i Asylens kyrka hvarje sön- och helgdag, vanligtvis omkring kl. 10 f.m. Gudstjänsten har alltid varit afslutad inom en timma. Vid gudstjänsten hafva i allmänhet 9 á 12 manliga och 15 á 25 kvinliga patienter varit närvarande.
b) Predikan har gjorts så enkel och lättfattlig som möjligt. Den har sällan upptagit längre tid än 20 minuter.
c) Under passionstiden hafva passionspredikningar hållits hvarje onsdag kl. 5 e.m.
d) Nattvardsgång har hållits en gång under året.
e) Å de lugnare afdelningarne hafva dagligen morgon och aftonböner hållits af betjäningen.
f) Bordsböner hafva förrättats antingen af patienterna eller af betjäningen.
g) Ingen oordning har vid gudstjänster eller bönestunder förekommit.
2:o Beträffande religionsundervisningen meddelas:
Sådan undervisning har icke under året meddelats emedan å Asylen icke funnits för dylik undervisning mottagliga och lämpliga patienter.

3:o Såsom allmän iakttagelse må anföras:
a) Gudstjänsterna bevistas gärna och villigt af patienterna, hvarom predikanten vid besök bland dem vunnit förvissning. Flera såväl af de manliga som de kvinliga patienterna deltaga ock hörbart i salmsången.
b) Tidningarne för veckan inlämnas på afdelningarne hvarje lördagseftermiddag eller söndagsförmiddag, då äfven böcker från bokförrådet utdelas till de patienter, som så önska och däraf kunna betjäna sig. Såväl tidningarne som isynnerhet de illustrerade tidskrifterna och böckerna bereda patienterna stort nöje och förströelse.
4:o Å hvarje afdelning finnas dagligen tillgängliga biblar, nya testamenten, salm- och bönböcker för dem, som däraf velat och kunnat begagna sig.
5:o Följande tidningar och tidskrifter hafva under året varit för patienterna tillgängliga:
a) För mansafdelningen:
Allers Familj-journal för år 1901,
Hvar 8:de Dag för år 1901,
Sydsvenska Dagbladet Snällposten för år 1901,
Skånska Aftonbladet för år 1901.
b) För kvinnoafdelningen:
Sydsvenska Dagbladet Snällposten för år 1901,
Stockholms Dagblad för år 1901,
Hvar 8:de Dag för år 1901,
Eko för år 1901,
Ledstjärnan för år 1901.

Malmö den 27 mars 1902
Aug. Wirén
Asylpredikant.

Förteckning
å med Asylens bokförråd under år 1901 införlifvade böcker.
a) För mansafdelningen:
Allers Familj-journal för år 1901, 1 ex.
Hvar 8:de Dag för år 1901, 1 ex.
b) För kvinnoafdelningen:
Hvar 8:de Dag för år 1901, 1 ex.
Vintergatan 1 ex.
Vid Öresund 1 ex.
Julaftonen 1 ex.

Malmö den 27 mars 1902
Aug. Wirén
Asylpredikant.

Tab. 1.
Uppgift från Malmö asyl för år 1901 angående intagna, afförda och den 31 December befintliga.
Intagna 1)	m.	7	Summa	10
	kv.	3
Intagna, å statens anstalt för sinnessjuka förut ej vårdade	m.	5	Summa	6
	kv.	1
Från annan statens anstalt för sinnessjuka öfverförda	m.		Summa
	kv.
Afförda tillfrisknade	m.		Summa
	kv.
Afförda förbättrade	m.		Summa
	kv.
Afförda oförbättrade	m.		Summa
	kv.
Afförda till annan statens anstalt för sinnessjuka	m.	*)13	Summa	13
	kv.
Afförda döda	m.	3	Summa	6
	kv.	3
Den 31 December befintliga	m.	48	Summa	124
	kv.	76
*) Till Upsala asyl den 25/2 1901
1) De från annan statens anstalt för sinnessjuka öfverförda medräknas ej här.

Tab. 2.
Uppgift från Malmö asyl för år 1901 angående intagna, tillfrisknade, döda, samt vid årets slut befintliga, med fördelning efter de särskilda sjukdomsformerna.
1.	2.		3.		4.		5.		6.
Sjukdomar	Intagna 1)		Intagna, å statens anstalt för sinnessjuka förut ej vårdade		Tillfrisknade		Döda		D. 31/12 1901 befintliga
	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.
1 Melankoli, Melancholia											1
2 Mani, Mania											2
3 Periodisk sinnessjukdom, Psychosis periodica										4	3
4 Förvirring, Confusio											4
5 Primär svagsinthet, Dementia primaria											5
6 Kronisk förryckthet, Paranoia	2	1	1	1					7	7	6
7 Sekundär svagsinthet, Dementia secundaria	1	2					2	3	33	58	7
8 Epileptisk sinnessjukdom, Insania epileptica									2		8
9 Degenerativ sinnessjukdom, Insania degenerativa	1		1						1	1	9
10 Sinnessjukdom i följd af kronisk förgiftning, Psychosis ex intoxicatione											10
11 Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica											11
12 Svagsinthet af organiska orsaker, Dementia organica											12
13 Sinnesslöhet, Idiotia	3		3				1		5	5	13
14 Sinnessvaghet, Imbecillitas										1	14
1) De från annan statens anstalt för sinnessjuka öfverförda medräknas ej här.

Tab. 3.
Uppgift från Malmö asyl för år 1901 angående å statens anstalt för sinnessjuka intagna, tillfrisknade, döda samt vid årets slut befintliga, med fördelning efter kön och ålder.
1.	2.		3.		4.		5.		6.		7.		8.		9.		10.		11.		12.		13.		14.		15.
	Under 15 år		15-20 år 1)		20-25 år		25-30 år		30-35 år		35-40 år		40-45 år		45-50 år		50-60 år		60-70 år		Öfver 70 år		Okänd		Summa		Summa summarum
	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.
Intagna 2)					1		3		2			1		1			1	1							7	3	10
Intagna, å statens anstalt för sinnessjuka förut ej vårdade					1		2		1			1					1								5	1	6
Tillfrisknade
Döda									1	1						1					2	1			3	3	6
Den 31 Dec. befintliga 3)
1) Från och med 15 år intill 20 år o.s.v.
2) Här upptagas icke de från annan statens anstalt för sinnessjuka öfverförda.
3) Denna uppgift lemnas endast de år, folkräkning eger rum.

Tab. 4.

Uppgift från Malmö asyl för år 1901 angående de intagna sinnessjuka 1), fördelade efter civilstånd, sjukdomens bestånd före intagningen samt antal förutgångna anfall.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

17.

18.

Summa

Civilstånd.

Sjukdomens bestånd före intagningen.

Antal förutgångna anfall.

Ogifta

Gifta

Enklingar

Enkor

Frånskilda

Under 3 månader

3-6 månader 2)

6-12 månader

1-2 år

Öfver 2 år

Okändt

Intet

Ett

Två

Tre

Fyra eller flera

Okändt

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

7

3

7

1

1

1

7

3

7

2

1

//-3//

//-3//

//-3//

//4//

//4//

//4//

//Obs!//

1) Här ingå icke de från annan statens anstalt öfverförda, ej heller sinnesslöa och sinnessvaga.

2) Från och med 3 månader intill 6 månader o.s.v.

[Understrukningen vid 1) har tillkommit i efterhand.]

Tab. 5.

Uppgift från Malmö asyl för år 1901 angående intagna, å statens anstalt för sinnessjuka förut ej vårdade, fördelade efter sjukdomens form och efter ålder vid sjukdomens första utbrott.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

Sjukdom

Under 15 år

15-20 år 1)

20-25 år

25-30 år

30-35 år

35-40 år

40-45 år

45-50 år

50-60 år

60-70 år

Öfver 70 år

Okänd

Summa

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

Melankoli, Melancholia

Mani, Mania

Periodisk sinnessjukdom, Psychosis periodica

Förvirring, Confusio

Primär svagsinthet, Dementia primaria

Kronisk förryckthet, Paranoia

1

1

1

1

Sekundär svagsinthet, Dementia secundaria

Epileptisk sinnessjukdom, Insania epileptica

Degenerativ sinnessjukdom, Insania degenerativa

1

1

Sinnessjukdom i följd af kronisk förgiftning, Psychosis ex intoxicatione

Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica

Svagsinthet af organiska orsaker, Dementia organica

Sinnesslöhet, Idiotia

3

3

Sinnessvaghet, Imbecillitas

1) Från och med 15 år till och med 20 år o.s.v.

Tab. 6.
Uppgift från Malmö asyl för år 1901 angående orsaker, under hvilkas inflytelser sinnessjukdom kan anses hafva uppkommit.
1.		2.		3.
Orsak.		Intagna 1)		Intagna, å statens anstalter för sinnessjuka förut ej vårdade
		m.	kv.	m.	kv.
Sinnessjukdom hos	fadern
	modern
	far- eller morföräldrar
	syskon	2		2
	aflägsnare slägtingar	3	1	2
Alkoholism hos	fadern	2		2
	modern
Epilepsi hos	föräldrar
	syskon	1		1
	aflägsnare slägtingar
Neurasteni, hysteri eller andra nervösa rubbningar hos	föräldrarna	1
	syskon
	aflägsnare slägtingar
Andra former af belastning (specificeras)
Pubertet
Klimakterium
Ålderdom
Hafvandeskap
Barnsäng
Digifning
Influensa		1		1
Tyfoidfeber
Andra akuta infektionssjukdomar
Syfilis
Kroniska konsumtionstillstånd (cancer, tuberculos etc.)
Vänd !
Inanition
Kronisk alkoholism
Andra kroniska intoxicationssjukdomar
Skador å hufvudet
Organiska hjernlidanden
Andra sjukdomar (specificeras)
Oregelbundet, utsväfvande lefnadssätt
Helsovidrigt eller ansträngande arbete i yrke
Pauperism
Psykisk öfveransträngning
Missräkningar och motgångar, ekonomiska och husliga bekymmer			1		1
Kärlek
Religiösa påverkningar
Häftig sinnesrörelse
Cellstraff
Andra yttre omständigheter
Sorg och rädsla		1		1
1) Här ingå icke de från annan statens anstalt för sinnessjuka öfverförda.

Tab. 7.
Uppgift från Malmö asyl för år 1901 angående intagna, å statens anstalt för sinnessjuka förut ej vårdade, fördelade efter stånd och yrke.
1.	2.		3.	4.		5.
	Yrkesutöfvare		Hustrur utan yrke	Barn under 15 år		Öfriga familje- medlemmar
	m.	kv.		m.	kv.	m.	kv.
I. Jordbruk med binäringar.
Godsägare och dermed jämförliga arrendatorer, landtbruksinspektorer
Hemmansägare och dermed jämförliga arrendatorer, rättare, ladufogdar, mejerister, trädgårdsmästare.						1
Torpare, statare, backstugusittare, jordbruksarbetare, tjänare	2
Fiskare
II. Industri och handtverk.
Fabriks- och bruksägare, disponenter, ingeniörer, bokhållare
Arbetare
Handtverkare			1			1
III. Handel och samfärdsel.
Handlande, handelsbokhållare, banktjänstemän, redare
Idkare af värdshusrörelse och deras biträden
Tjänstemän vid post, telegraf och jernvägar
Betjänte vid d:o
Sjöfarande
Hyrkuskar, åkare och stadsbud
IV. Allmän tjänst och litterära yrken.
Prästerskap
Civile och kommunala tjänstemän
d:o d:o betjänte
Militärer
	//5//
Lärare
Litteratörer, artister
Läkare, veterinärer, apotekare, barnmorskor, sjukvårdsporsonal
V. Annat yrke.
Tjänstehjon, förut ej angifna
Arbetare, d:o d:o
f. d. Yrkesutöfvare, kapitalister och pensionärer
Understödstagare						1
Fångar
VI. Okändt stånd och yrke.
	//6//

Tab. 8.
Uppgift från Malmö asyl för år 1901 angående intagna, å statens anstalt för sinnessjuka förut ej vårdade, med fördelning efter hemort.
1.	2.		3.		4.
Stad eller Län	Landsbygd		Stad		Summa
	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.
Stockholms stad
Stockholms län
Upsala län
Södermanlands län
Östergötlands län
Jönköpings län
Kronobergs län	2				2
Kalmar län	1				1
Gotlands län
Blekinge län
Kristianstads län
Malmöhus län	1			1	1	1
Hallands län
Göteborgs och Bohus län
Elfsborgs län	1				1
Skaraborgs län
Vermlands län
Örebro län
Vestmanlands län
Kopparbergs län
Gefleborgs län
Vesternorrlands län
Jemtlands län
Vesterbottens län
Norrbottens län
Obs.! Hvarje år folkräkning eger rum uppgöres en tabell, i hvilken alla den 31 Dec. å statens anstalter för sinnessjuka befintliga fördelas efter hemort.

Tab. 11.
Uppgift från Malmö asyl för år 1901 angående dödsorsaker bland aflidna.
1.	2.	3.	4.
Dödsorsak. (enl. Kongl. Medicinalstyrelsens cirkulär den 9 December 1891).	m.	kv.	Summa
Marasmus senil.	1		1
Tuberculos. pulmon.		1	1
Pachymeningit. haemorrh. art.		1	1
Paralys. cord.		1	1
Pleuritis	1		1
Pneumonia ac.	1		1

Uppgift från Malmö asyl för år 1901 angående tillfälliga sjukdomar bland de vårdade.
1.	2.	3.	4.
Sjukdom (enl. Kongl. Medicinalstyrelsens cirkulär den 28 December 1891).	M.	Kv.	Summa
Marasmus senil.	1		1
Morbilli		1	1
Erysipelas		1	1
Tuberculos. pulmon.		1	1
Pachymeningit. haemorrh. int.		1	1
Myocardit. chron.		1	1
Pleurit. ac.	1		1
Pneumonia ac.	1		1
Entero-colit. subac.	1		1
Icterus catarrh.		1	1
Nephrit. chron.	1		1
Hydronephros.	1		1
Metrorrhagia		1	1
Abscessus	2		2
Furunculus		1	1
Carbunculus	1		1
Decubitus		1	1
Fractura anticrur. sin.	1		1

Tab. 13.

Uppgift från Malmö asyl för år 1901 angående kriminalpatienter.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

Intagna

Afförda

Underhållsdagar

Medeltal vårdade per dag

Den 31 December befintliga

Anmärkningar 1)

De, som icke kunnat till följd af sinnessjukdom för brottslig handling till ansvar fällas

Ransakningsfångar

Straffångar

Summa

Tillfrisknade

Förbättrade

Oförbättrade

Döde

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

Summa

*) 2

1

2 057

1 095

5,6

3

5

3

8

Män

Dråp, rån och tjufnad

1

Misshandel

1

Mord å eget barn

1

Mordbrand

1

Dråp och stöld

1

S:ma

5

Kvinnor

Mordbrand

1

Delaktighet i mord

1

Mordförsök

1

S:ma

3

*) Till Upsala asyl den 25/2 1901

1) Här specificeras de brottsliga handlingarna.

Tab. 15.

Uppgift från Malmö asyl för år 1901 angående antalet sjukplatser, underhållsdagar, och medeltal vårdade i de olika betalningsklasserna samt utspisnings- och totalkostnaden.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

Antal sjukplatser

Underhållsdagar

Medeltal vårdade för dag

Utspisningskostnad för de sjuke

Totalkostnaden för sjukvården

I klass

allm. klass

I klass

II klass

III klass

utan afgift

I klass

II klass

III klass

utan afgift

Totalkostnad

För underhållsdagar

Totalkostnad

Medelkostnad för hvarje person för dag

Medelkostnad för hvarje person för år

I klass

allm. klass

kr.

öre

öre

öre

kr.

öre

kr.

öre

kr.

öre

*) 124

4 520

37 363

3 518

12,38

102,37

9,64

24 709

80

//?//

60 306

43

1

1554

421

7233

19 184

68

//54?//

3676

*) Från och med den 25 febr., då sista sjuktransporten afgick till Upsala asyl