1:o Byggnader
Inga nybyggnader, betydligare reparationer eller vigtigare förändringar hafva egt rum.
Inom stora hospitalsbyggnaden hafva endast nödvändiga smärre reparationer och af målningsarbeten blott det allra oundgängligaste verkställts.
I ekonomisternas boställshus har åt anstaltens skräddare, som är gift och bebor ett rum en tr. upp derstädes, inredts ett kök å den derintill gränsande vinden. Växthuset, som under senare åren varit i dåligt skick, har reparerats och ommålats hvad det yttre beträffar, hvilket arbete utförts af anstaltens patienter. Då emellertid trävirket isynnerhet i husets inre är mycket murket, torde om ett eller annat år en ännu grundligare reparation blifva nödvändig. Å området omkring länets upptagningsanstalt hafva röjdning, sprängning och terrassering, upptagning af vägar, påfyllning af matjord samt plantering egt rum. Den jord, som förut fanns härstädes, var ytterst obetydlig och mager, hvarföre då tillfälle erbjöd sig att få köpa jord till jemförelsevis billigt pris från stadens närhet, Direktionen fann skäligt, att af räntan af den s.k. "patienternas gemensamma sparkassa" bevilja det härför erfoderliga beloppet. Äfven dessa arbeten med undantag af en del sprängning hafva utförts af hospitalets betjening och patienter. Å sluttningen mellan upptagningsanstalten och stora inkörsvägen har anbragts en brandpost för denna byggnads räkning på landstingets bekostnad.

2:o Uppvärmning, upplysning, lufvexling
De missförhållanden, som varit rådande med det nuvarande uppvärmningssättet medels kakelugnar, och som uti de närmaste föregående årens berättelser utförligare omtalats, göra sig naturligtvis med hvarje år som går mer och mer gällande. Äfven under år 1903 har ett ganska stort antal kakelugnar måst omsättas och de flesta repareras. Under innevarande år kommer helt visst ett ännu större antal att kräfva omsättning. Trots de flitiga omsättningarne äro de dock i allmänhet så otäta, att taken öfver och omkring deras öfverkrans äro starkt nedsotade, ett förhållande, som ej är utan sina vådor, enär taklaget öfver dem är af trä, och då eldningen ofta måste forceras, för att en någorlunda nöjaktig värme skall kunna erhållas, någon som ej de större lokalerna trots stark eldning stundom icke är möjligt. Äfven de opraktiska eldstadsluckorna äro en ständig eldfara. Ett flertal sådana hafva under året måst utbytas mot nya, som dock mycket snart åter blifva odugliga. Olägenheterna med det nuvarande belysningssättet medels fotogenlampor visa sig helt naturligt fortfarande. Oaktadt nya lampor och brännare esomoftast anskaffas, och de gamla ordentligt tillses och repareras, hafva explosioner inträffat. Ett par gånger hafva orolige sjuke slagit omkull lampor.

3:o Dagordning, snygghet, snyggningsrum, afträden.
Inga förändringar hafva gjorts i den år 1899 fastställda dagordningen.
Sedan det visat sig, att de allra flesta af de i de enskilda rummen och cellerna förut befintliga väggfasta klosetterna utan någon olägenhet kunnat undvaras, hafva nu de få, som hittills fått stå kvar, äfven borttagits. Dessa klosetter hafva varit avskyvärda gömmor för all slags smuts och orenlighet. I och med deras borttagande har den gamla stanken av urin och snusk mestadels försvunnit från dessa rum. I den mån anstaltens gamla träsängar kunnat utbytas mot jernsängar har den dåliga lukten äfven från öfriga sofrum i ansenlig grad minskats. Som i föregående berättelser framhållits, äro afdelningarnes afträden synnerligen ruskiga. Genom passning af de sjuke, noggrann rengöring, det gamla trävirkets utbyte mot nytt, der sådant behöfts, riklig användning af torfströ o.s.v., har man sökt att så mycket som möjligt hålla snyggheten å dessa lokaler vid makt. En tillfredsställande renlighet är dock omöjlig att åstadkomma, så länge anstalten saknar centralvärmeledning. Under den långa vintern håller sig nemligen temperaturen i dessa afträden i allmänhet under fryspunkten, hvarför urin, sköljvatten o.d. frysa.

4:o Bad och tvättanstalter.
De gamla cementgolfen i badrummen å afdelningarne voro mycket sönderspruckna och gropiga, hvarföre de belagts med ett asfaltsskikt. Som vattenledningsrören i badrum och tvättrum under de senare åren så småningom allt mer och mer grott igen, så att ur vissa aftappningskranar endast en mycket fin vattenstråle framkommit, hafva under året de gamla rören å mansafdelningarne III och IV samt kvinnoafdelningarne III, IV och V måst borttagas och ersättas med nya. Det visade sig, att de förra voro i stor utsträckning nästan igengrodda och vid skarfningsställena betydligt anfrätta, hvilket befanns vara förhållandet äfven på några ställen af de mera centrala, gröfre rören. Samtidigt borttogs äfven det gamla, mycket invecklade och ytterligt vanprydande kransystemet i badrummen och ersattes med ett enklare, bekvämare och ögat mera tilltagande. Arbetet har utförts af anstaltens maskinist med biträde af patienter. De gamla varmvattenkaminernas bristfälligheter och olägenheter hafva i föregående berättelser omordats. De s.k. skölj- och torkrummen å sjukafdelningarne äro i de usla skick, att de ingalunda uppfylla sitt ändamål. Merendels har man sökt reda sig dem förutan. Så ofta det varit möjligt hafva de smutsiga kläderna transporterats till länspaviljongens skölj- och torkrum, ett förfaringssätt som dock har sina lätt insedda olägenheter. Ett nytt sköljkar har under året måst anskaffats i det stora tvätthuset i st.f. det gamla, som var helt och hållet oanvändbart. Eljest befinna sig tvätthuset och dess attiralj i samma bedröfliga tillstånd som förut. Förutom Malmö Asyl är nu Hernösands hospital den enda statens sinnesjukanstalt, som icke blifvit försedd med maskintvätt.

5:o Utrymme.
Antalet sjukplatser har fortfarande varit 225, hvartill, 20 platser på länets upptagningsanstalt vid hospitalet.
Utrymmet i dagrummen kan i allmänhet sägas vara tillräckligt, i synnerhet om man tager i betraktande, att ett stort antal arbetande under större delen af dagen vistas utomhus eller i arbetssalar och verkstäder. I sofrummen deremot är utrymmet knappt. Detsamma kan sägas om de manlige sjukes verkstäder, men allra ogynnsammast ställer sig förhållandet med de kvinliga patientternas arbetssalar, som äro alldeles otillräckliga för behofvet. Derföre har den till dessa salar angränsande korridoren på afdelningen I tagits i användning för en del arbetande, som icke rymts i arbetsrummen. Mot detta arrangemang har dock rest sig en del svårigheter, all den stund nämnda korridor också måste användas till matsal. Afdelningen II:s korridor är af samma anledning äfvenledes mindre lämplig att inrymma arbetande. Dessutom är den under den kallaste årstiden icke användbar såsom arbetslokal af det skäl, att den, belägen på nedre botten, ej kan tillräckligt uppvärmas. På grund af dessa svårigheter har man ej haft annan utväg, än att låta en del af de arbetande sitta med sina arbeten på 3:dje, 4:de och 5:te afdelningarnes dagrum, hvilket naturligtvis är ur många synpunkter mindre lämpligt.
Utrymmet å promenadgårdarne är fullt tillräckligt. Vid årets inspektion föreslogs borttagande af de gamla, mindre prydliga s.k. soltälten å de två stora promenadgårdarne och deras ersättande af soltält efter Kristinehamnsmodellen.
Under året hafva ansökningar om inträde för 104 sjuke inkommit. Af dessa hafva 28 intagits, 37 ej kunnat beviljats inträde, enär de lidit af sinnesssjukdom af den art, att de ej ansetts berättigade till hospitalsvård, 9 hafva ej varit i behof af vård, då plats blifvit dem beredda, en har af Kungl. Medicinalstyrelsen hänvisats till annan anstalt. Vid årets slut var exspektanternas antal inalles 43.
Å Vesternorrlands läns upptagningsanstalt med 10 platser för hvardera könet, har vårdats 30 män och 27 kvinnor, hvaraf från år 1902 kvarliggande 7 män och 5 kvinnor samt under år 1903 intagne 23 män och 22 kvinnor. Som synes af hosföljande tabellariska uppgifter för denna anstalt har medeltalet vårdade för dag varit 8,8 män och 5,4 kvinnor; högsta antalet vårdade för dag har varit 10 män och 9 kvinnor. Alla 20 platserna har alltså ej någonsin varit på en gång upptagna. Efterfrågan på plats derstädes synes ej heller hittills hafva varit vidare stor. Den väl dryga vårdafgiften torde härvid hafva spelat någon roll. Åtminstone har i några fall, då det föreslagits vederbörande att söka erhålla plats å länspaviljongen för sina sjuke, detta förslag afvisats under förklaring, att afgiften der vore för hög. En stor del af de intagne hafva varit redan från början kroniska, obotliga fall. Allmänheten här i byggderna dröjer i det allra längsta med att söka plats för de sjuke. Rum afbalkas i och för förvaring af de sjuke, eller instängas dessa i burar under sjukdomens tidigare, för dess botande gynnsammaste skeden, och först sedan man helt och hållet tröttnat vid att hysa dem i hemmet, insändes ansökan om anstaltsvård. Om länspaviljongen under dess första verksamhetsår måste emellertid sägas, att den på ett mycket tillfredsställande sätt fyllt sin uppgift som upptagningsanstalt för stuporösa, melankoliska och lindrigt agiterande sjuke. I all synnerhet gäller detta kvinnoafdelningen, som alltid varit fylld af relativt nyinsjuknade af nämnda kategorier. Den manliga afdelningen har delvis måst beläggas med kroniska fall, som af en eller annan anledning behöft närmare tillsyn och vård. Anstalten gör ett ljust och angenämt intryck och afsticker derigenom bjärt mot det gamla, mörka, kalla och ruskiga lokalerna i den stora hospitalskomplexen.

6:o Mathållning, matlagning utspisning
Kökslokalerna och köksattiraljen befinna sig, som bekant i ett beklagansvärdt skick, såsom i föregående berättelser närmare omtalats. Här må blott ännu en gång erinras om svårigheten för kökspersonalen att reda sig med de gamla grytorna, som otillräckliga förut, blifvit det i ännu högre grad, sedan länspaviljongen tillkommit. Hernösands hospital är nu det enda i riket, som saknar ångkök. Under redogörelseåret har liksom under år 1902 den s.k. Alménska utspisningsstaten för sjuke af allmän klass och betjening på grund af Kungl. Styrelsens beslut på försök tillämpats. Äfven under detta år har den visat sig vara den gamla utspisningen öfverlägsen synnerligast på grund af den störe omvexlingen i matordningen, som den erbjuder. Också hafva klagomålen från patienters och betjeningssida varit mindre än förut. Den motvilja mot margarinen, som i början förnams, har nu alldeles upphört, och helt visst skall numera ingen föredraga det ojemna och ofta illasmakande natursmöret afseende sort framför margarinen, som alltid visat sig vara välsmakande och jemn till kvaliteten. Den olägenheten har den nya matordningen med sig, att den tagit kökspersonalens tid och krafter mera i anspråk än den gamla och äfven ställt betydligt större fordringar på den gamla, opraktiska attiraljen.
Mot proviantartiklarnes beskaffenhet hafva i allmänhet inga svårare anmärkningar förekommit. Sådana hafva dock egt rum några gånger mot det salta köttet, som varit surt och illaluktande samt isynnerhet beträffande skummjölken, som vid de ganska många prof, som verkställts, oftast ej hållit den föreskrifna fettmängden af 0,7% Ett par gånger har den varit 0,07% och 0,04%; i medeltal dock 0,5%. Leveranspriset å densamma har varit icke mindre än 9,5 öre pr. liter.

7:o Inventarier och möbler.
Liksom under år 1902 hafva äfven under år 1903 inköpts 27 st. jernsängar för att ersätta de gamla, illa medfarna och fula träsängarne. Man har befarat, att en del af de vid de gamla träsängarne vane, förstörande patienterna skulle förgripa sig på de nya jernsängarne, men denna fruktan har åtminstone ej hittills besannats. Äfven under nuvarande år torde ett ungefär lika stort antal sängar böra inköpas, hvarefter anstalten är öfver allt försedd med jernsängar utom å cellafdelningarne. Förrådet af möbler är för öfrigt mycket dåligt tillgodosedt. Möblerna å afdelningarne I och II kunna anses vara rätt tillfredsställande, hvaremot afdelningarne III och IV, som ännu hafva kvar sina långa vanprydande bord och bänkar, torde böra förses med mindre, ögat mera tilltalande bord och stolar. Äfven i en del betjeningsrum äro möblerna mycket gamla och utslitna och böra åtminstone delvis ersättas med nya. För länspaviljongens behof har under året några korgstolar inköpts. En patient har å snickeriverkstaden förfärdigat ett dussin stolar till de stora dagrummen derstädes.

8:o Beklädnad och sängkläder
Förrådet af beklädnadspersedlar är fortfarande fullt tillräckligt, af en del mycket större än erforderligt är. Sämst har anstalten varit utrustad med filtar. De gamla hårtäckena, som förut förfärdigades härstädes, men af hvilka någon tillverkning under de sista åren ej egt rum, voro i det närmaste alldeles utslitna, hvarföre under året inköpts vid pass 200 filtar.

9:o Betjening
Antalet sjukvårdsbetjening har fortfarande varit 27, deraf 13 skötare och 14 sköterskor, hvarförutom skräddaren och skomakaren tagit del i sjukvården såtillvida, att de tjenstgjort hvar 3:dje söndag på afdelningen II. Då medeltalet vårdade för dag har varit 225,1 har alltså hvar och en af betjeningen haft att tillse i medeltal 8,3 sjuke. Å länspaviljongen hafva varit anstälda 3 sköterskor å hvardera könsafdelningen jämte en för båda afdelningarne gemensam skolad öfversköterska. Sammanräknas hospitalets och länets patienter och fördelas på hela betjeningsantalet, kommer på hvarje betjening 7,04 sjuke. Lönen för den manliga betjeningen har liksom under år 1902 varit 390 Kronor och utgått med 37 Kr. under månaderna April-September och med 28 Kr. under de öfriga 6 månaderna; för den kvinliga har lönen varit 190 Kronor. Åt den vid länspaviljongen anställda öfversköterskan har lönen utgått med 350 Kr. hvarjemte hon åtnjutit 1:sta klassens kost; för de 3 sköterskorna å denna paviljongsmansafdelning har lönen varit 240 Kr., och för de 3 sköterskorna å kvinnoafdelningen derstädes 210 Kr. Till gratifikationer åt sjukbetjeningen hafva utdelats 1 300 Kr.
Af sjukvårdsbetjeningen hafva 21 afflyttat, däraf 14 skötare och 7 sköterskor. Af de förra har en måst afskedas för fylleri, slagsmål m.m. en annan för olydnad och olämplighet för sjukvårdstjenst. De öfriga 12 hafva afgått på egen begäran, emedan de enligt egen uppgift tröttnat vid tjensten eller ansett lönevillkoren för små; 3 uppgåfvo sig erna emigrera till Amerika. Af de afgångna sköterskorna har en pensionerats, en avskedats såsom alldeles olämplig för sjukvårdstjenst, en ingått äktenskap, de öfriga afgått, emedan de tröttnat vid tjensten. I allmänhet har det varit ganska svårt att erhålla efterträdare till de afgångna, och har detta gällt anskaffande af såväl kvinlig som manlig betjening. Aldrig har det givits tillfälle att välja, utan har man nödgats antaga den förste, som kommit. Antalet ekonomibetjening har som förut varit 22. Afgått hafva 14; deraf har en aflidit (yttre nattvakten), en (snickaren) tilldelats understöd å indragningsstat från den 1 November, men redan den derpå följande 20 November aflidit. Snickareplatsen har sedan dess stått ledig på grund af brist på lämpliga sötande. Hospitalets trädgårdsmästare A. Forsström blef i Maj månad af Direktionen uppsagd till afflyttning den 31 Oktober och har i hans ställe till trädgårdsmästare antagits G.J. Sjöström, som tillträdde platsen den 1 November. Hushållerskan Maria Gustafsson lemnade sin tjenst den 14 Juni, och Anna Rosengren inträdde i hennes ställe den 15 Juni. Kontantersättning för kost har åtnjutits af bitr. läkaren , uppsyningsmannen, förestånderskan, snickaren, skräddaren och trädgårdsmästaren. Understöd å indragningsstat har åtnjutits af 5 personer. I gratifikationer ha åt ekonomibetjeningen utdelats 300 Kr.

11:o Religionsöfning och undervisning
Härom hänvisas till hospitalspredikantens här bifogade berättelse.

Hernösands hospital d. 28 Mars 1904.
{D.} Sellberg

De söndagliga gudstjensterna
Under år 1903 har gudstjenst hållits i anstaltens kyrka hvarje sön- och hälgdah med början kl. half 10 f.m, utom juldagen, då den begynte kl.½ 8 f.m. i egenskap af julottesångsgudstjenst. Med något afkortad altartjenst före och efter predikan hafva gudstjensterna räckt bortåt en timme samt varit jämförelsevis talrikt besökta. Högsta antalet närvarande patienter har uppgått till omkring 40 män och ungefär lika många qvinnor. Vid många gudstjenster har dock patientantalet varit betydligt mindre.
Vid hvarje gudstjenst hafva alltid några af såväl den manliga som qvinnliga betjeningen varit närvarande.
Inga störande uppträden hafva under årets gudstjenster egt rum.
För att göra predikan så tilltalande som möjligt för patienterna har undertecknad städse beflitat sig om att utlägga den föreliggande texten änkelt och praktiskt samt, där så lämpligen kunnat ske, sökt anknyta framställningen till de förhållanden, i hvilka åhörarna befinner sig. Att för patienterna gustjenstbesöken ej varit utan sitt goda inflytande, får man ju hoppas, ehuru väl de flesta, synnerligast männen, äro mycket slöa och oåtkomliga för religiösa inflytelser.

Veckogudstjensterna
Till bibelläsning, bön och psalmsång hafva männen samlats i kyrkan på tisdagarna kl 4 e.m. under vintermånaderna; under sommarmånaderna hafva de varit upptagna af arbete utom hus och därför ej lämpligen kunnat samlas. Antalet närvarande har i medeltal varit 18 utom några af betjeningen. Likaledes hafva qvinnorna varit samlade på Fredagarna kl. 4 e.m. under hela året, och har antalet närvarande varit ungefär detsamma som männens; äfven vid dessa tillfällen hafva några af betjeningen varit tillstädes.
Under passionstiden vidtogs den förändring i de ofvan nämnda veckogudstjensterna, att passionspredikan, gemensam för män och qvinnor, hålls en eftermiddag i hvarje vecka, och var då åhörareantalet något mindre än vid söndagsgudstjensterna.

Bokförrådet.
Boksamligen har någorlunda flitigt anlitats både af patienter och betjening, dock gäller om de flesta patienterna, att de mera låna böcker för att se på "taflor" än för att läsa, hvadan fortfarande illustrerade böcker äro de mest efterfrågade.
Följande nya böcker hafva under året inköpts:
5 st. psalmböcker, stort format.
10 st. psalmböcker, mindre format
1 ex. Idun för år 1902.
1 ex. Kalendern Nornan för år 1904
1 ex Kalendern God Jul för år 1903
1 ex Kalendern Vintersol för år 1904
1 ex Kalandern Svea för år 1904
1 ex Kalendern Korsblomman för år 1904
1 ex Kalendern Frideberg för år 1904
1 ex Kalendern Julstjärnan för år 1903
1 ex. Svenssons af Sigurd.

Jultidningar.
1 ex Snöflingan.
1 ex Julklappen.
1 ex Jultomten.
1 ex Julkärfven.
1 ex Juldagar, 1903.
1 ex Bjällerklang
1 ex Julhälsning, 1903.
1 ex Julafton, 1903.
1 ex Julrosor, 1903.
1 ex Julqvällen, 1903.
1 ex Jul, 1903.
16 nummer diverse jultidningar genom Medicinalstyrelsen
1 ex. Hvar 8:e dag, årg. 1903.

Under året af afskrifna böcker.
1 ex Illustreradt 25 öres magasin årg. 1899.
1 ex Sabbatstoner.
1 ex De kristnas lefvande hopp.
1 ex Frideborg för år 1895.
1 ex Ny Illustrerad Tidning för år 1891.
1 ex Idun för år 1891.
8 st. Psalmböcker

Hernösand i Februari 1904
Isac Ehnmark
hospitalspredikant.

Uppgift från Hernösands Hospital för år 1903 angående intagna, afförda och den 31 december befintliga samt antalet exspektanter den 31 decemder.
Intagna (de från annan statens anstalt för sinnessjuka öfverförda nedräknas ej här.)	m.	24	Summa	52
	kv.	28
Intagna, å statens anstalt för sinnessjuka förut icke vårdade	m.	20	Summa	42
	kv.	22
Från annan statens anstalt för sinnessjuka öfverförda	m.		Summa
	kv.
Afförda tillfrisknade	m.	12	Summa	28
	kv.	16
Afförda förbättrade	m.	9	Summa	14
	kv.	5
Afförda oförbättrade	m.	1	Summa	2
	kv.	1
Afförda till annan statens anstalt för sinnessjuka	m.		Summa
	kv.
Afförda döda	m.	3	Summa	7
	kv.	4
Den 31. december befintliga	m.	114	Summa	225
	kv.	111
Antalet exspektanter för samtliga klasser den 31 december	m.	32	Summa	43
	kv.	11

Uppgift från Hernösands Hospital för år 1903 angående intagna, tillfrisknade, döda, samt vid årets slut befintliga, med fördelning efter de särskilda sjukdomsformerna.
1.	2.		3.		4.		5.		6.
Sjukdomar	Intagna (De från annan statens anstalt för sinnessjuka öfverförda medtages ej här.)		Intagna, å statens anstalt för sinnessjuka förut ej vårdade		Tillfrisknade		Döda		D. 31/12 19 befintliga
	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.
1. Melankoli, Melancholia	2	1	2	1	1	3			1	5	1
2. Mani, Mania	2	3	2	3	2	2			1	4	2
3. Periodisk sinnessjukdom, Psychosis periodica	6	11	3	5	3	5			9	12	3
4. Förvirring, Confusio	3	6	3	6	4	4				3	4
5. Primär svagsinthet, Dementia primaria	6	4	6	4		1			34	13	5
6. Kronisk förryckthet, Paranoia	2		2		1	1			13	14	6
7. Sekundär svagsinthet, Dementia secundaria	1	1	1	1			3	3	49	50	7
8. Epilepisk sinnessjukdom, Insania epileptica									1	2	8
9. Degenerativ sinnessjukdom, Insania degenerativa		1		1						2	9
10. Sinnessjukdom i följd af kronisk förgiftning, Psychosis ex intoxicatione	2		1		1				1		10
11. Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica		1		1				1	1	1	11
12. Svagsinthet af organiska orsaker, Dementia organica									1	2	12
13. Sinnesslöhet, Idiotia										2	13
14. Sinnessvaghet, Imbecillitas									3	1	14
15. Okänd sjukdom											15
	24		20	22

Uppgift från Hernösands Hospital för år 1903 angående å statens anstalt för sinnessjuka intagna, tillfrisknade, döda samt vid årets slut befintliga, med fördelning efter kön och ålder.
1.	2.		3.		4.		5.		6.		7.		8.		9.		10.		11.		12.		13.		14.		15.
	Under 15 år		15-20 år 1)		20-25 år		25-30 år		30-35 år		35-40 år		40-45 år		45-50 år		50-60 år		60-70 år		Öfver 70 år		Okänd		Summa		Summa summarum
	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.
Intagna //de från annan statens anstalt öfverförde medtagas icke här//				2	3	5	7	2	3	5	2	5	2	3	2	2	4	3	1	1					24	28	52
Intagna, å statens anstalt för sinnessjuka förut icke vårdade				2	3	5	6	2	3	3	1	4	2	2	2	1	2	2	1	1					20	22	42
Tillfrisknade				2	2	4	4	1		2	1			3	2	3	2	1	1						12	16	28
Döda							1			1						1		1	1		1	1			3	4	7
Den 31 Dec. befintliga 2)
1) Från och med 15 år intill 20 år o.s.v.
2) Denna uppgift lemnas endast de år, folkräkning äger rum. (Folkräkning äger rum hvart 5:te år efter 1860; K. K. d. 4 nov. 1859).

Uppgift från Hernösands Hospital för år 1903 angående de intagna sinnessjuka 1), fördelade efter civilstånd, sjukdomens bestånd före intagningen samt antal förutgångna anfall.
1.		2.		3.		4.	5.	6.		7.		8.		9.		10.		11.		12.		13.		14.		15.		16.		17.		18.
Summa		Civilstånd.								Sjukdomens bestånd före intagningen.												Antal förutgångna anfall.
		Ogifta		Gifta		Enklingar	Enkor	Frånskilda		Under 3 månader		3-6 månader 2)		6-12 månader		1-2 år		Öfver 2 år		Okändt		Intet		Ett		Två		Tre		Fyra eller flera		Okändt
m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.			m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.
24	28	18	14	5	13		1	1		2	7	4	10	9	4	4	4	5	3			17	16	2	5	1	4	3		1	3
1) Här ingå icke de från annan statens öfverförda, ej heller sinnesslöa och sinnessvaga.
2) Från och med 3 månader intill 6 månader o.s.v.

Uppgift från Hernösands Hospital för år 1903 angående intagna, å statens anstalt för sinnessjuka förut ej vårdade, fördelade efter sjukdomens form och efter ålder vid sjukdomens första utbrott.
1.	2.		3.		4.		5.		6.		7.		8.		9.		10.		11.		12.		13.		14.
Sjukdom	Under 15 år		15-20 år 1)		20-25 år		25-30 år		30-35 år		35-40 år		40-45 år		45-50 år		50-60 år		60-70 år		Öfver 70 år		Okänd		Summa
	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.
1 Melankoli, Melancholia					1			1							1										2	1
2 Mani, Mania				1	1					1	1									1					2	3
3 Periodisk sinnessjukdom, Psychosis periodica			1	1	1			3															1	1	3	5
4 Förvirring, Confusio				1	1	2	2	1		1				1											3	6
5 Primär svagsinthet, Dementia primaria			1		1	2	2		2	1		1													6	4
6 Kronisk förryckthet, Paranoia											1				1										2
7 Sekundär svagsinthet, Dementia secundaria					1																			1	1	1
8 Epileptisk sinnessjukdom, Insania epileptica
9 Degenerativ sinnessjukdom, Insania degenerativa				1																						1
10 Sinnessjukdom i följd af kronisk förgiftning, Psychosis ex intoxicatione																	1								1
11 Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica												1														1
12 Svagsinthet af organiska orsaker, Dementia organica
13 Sinnesslöhet, Idiotia
14 Sinnessvaghet, Inbecillitas
15 Sinnessjukdom, okänd eller ej förefintlig
1) Från och med 15 år intill 20 år o. s. v.
Okänd sjukdom

Uppgift från Hernösands Hospital för år 1903 angående orsaker, under hvilkas inflytelser sinnessjukdom kan anses hafva uppkommit.
1.		2.		3.
Orsaker		Intagna (de från annan statens anstalt öfverförde medtagas ej här)		Intagna, å statens anstalter för sinnessjuka förut icke vårdade
		m.	kv.	m.	kv.
Sinnessjukdom hos	fadern	1	2		2
	modern	3	4	2	3
	far- eller morföräldrar	1	4	1	3
	syskon	7	3	4	2
	aflägsnare slägtingar	9	13	9	9
Alkoholism hos	fadern	4	5	3	3
	modern
Epilepsi hos	föräldrar
	syskon
	aflägsnare slägtingar
Neurasteni, hysteri eller andra nervösa rubbningar hos	föräldrar
	syskon
	aflägsnare slägtingar		1		1
Andra former af belastning (specificeras)	Idioti hos aflägsnare släktingar	1	1	1	1
Pubertet
Klimakterium
Ålderdom
Hafvandeskap			1		1
Barnsäng			5		4
Digifning			1		1
Influensa
Tyfoidfeber
Andra akuta infektionssjukdomar: Lugninflammation			1		1
Syfilis			1		1
Kroniska konsumtionstillstånd (cancer, tuberculos etc.)
Inanition
Kronisk alkoholism		4		3
Andra kroniska intoxicationssjukdomar
Skador å hufvudet		1		1
Organiska hjärnlidanden
Andra sjukdomar (specificeras)
Oregelbundet, utsväfvande lefnadssätt
Helsovidrigt eller ansträngande arbete i yrke			1		1
Pauperism
Psykisk öfveransträngning
Missräkningar och motgångar, ekonomiska och husliga bekymmer		1	4	1	3
Kärlek
Religösa påverkningar
Häftig sinnesrörelse
Cellstraff			1		1
Andra yttre omständigheter

Uppgift från Hernösands Hospital för år 1903 angående intagna, å statens anstalt för sinnessjuka förut icke vårdade, fördelade efter stånd och yrke.1)
1.	2.		3.	4.		5.
	Yrkesutöfvare		Hustrur utan yrke	Barn under 15 år		Öfriga familjemedlemmar
	m.	kv.		m.	kv.	m.	kv.
I. Jordbruk med binäringar.
Godsägare och dermed jämförliga arrendatorer, landtbruksinspektorer
Hemmansägare och därmed jämförliga arrendatorer, rättare, ladufogdar, mejerister, trädgårdsmästare	3		2			3	3
Torpare, statare, backstugusittare, jordbruksarbetare, tjänare	3	2					2
Fiskare
II. Industri och handtverk.
Fabriks- och bruksägare, disponenter, ingeniörer, bokhållare
Arbetare	5	1	3
Handtverkare	2		1				1
III. Handel och samfärdsel.
Handlande, handelsbokhållare, banktjänstemän, redare
Idkare af värdshusrörelse och deras biträden
Tjänstemän vid post, telegraf och jernvägar
Betjänte vid d:o							1
Sjöfarande
Hyrkuskar, åkare och stadsbud
IV. Allmän tjänst och litterära yrken.
Prästerskap
Civile och kommunala tjänstemän
d:o d:o betjänte
Militärer af officers grad
d:o af lägre än officers grad
Transport
1) I denna tabell skola medtagas jämväl de af dementia paralytica lidande.
Lärare
Litteratörer, artister
Läkare, veterinärer, tandläkare, apotekare
Barnmorskor, sjukvårdspersonal
V. Annat yrke.
Tjänstehjon, förut ej angifna		3
Arbetare, d:o d:o	4	1
f. d. Yrkesutöfvare, kapitalister och pensionärer
Understödstagare			1
Fångar
VI. Okändt stånd och yrke.
Uppgift angående den intagna, af Dementia Paralytica, lidande kvinnan:
II. Industri och hantverk.
Arbetare			1

Uppgift från Hernösands Hospital för år 1903 intagna, å statens anstalt för sinnessjuka förut ej vårdade, med fördelning efter hemort.
1.	2.		3.		4.
Stad eller Län	Landsbygd		Stad		Summa
	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.
Stockholms stad
Stockholms län
Uppsala län
Södermanlands län
Östergötlands län
Jönköpings län
Kronobergs län
Kalmar län
Gotlands län
Blekinge län
Kristianstads län
Malmöhus län
Hallands län
Göteborgs och Bohus län
Älfsborgs län
Skaraborgs län
Värmlands län
Örebro län
Västmanlands län
Kopparbergs län
Gefleborgs län		2				2
Vesternorrlands län	12	14	2	2	14	16
Jemtlands län	4	3			4	3
Vesterbottens län	2	1			2	1
Norrbottens län
Summa					20	22
S:a
Obs.! Hvarje år folkräkning äger rum uppgöres en tabell, i hvilken alla den 31 dec. å statens anstalter för sinnessjuka befintliga fördelas efter hemort. (Folkräkning äger rum hvart 5:te år efter 1860; jfr K. K. d. 4 nov. 1859).

Uppgift från Hernösands Hospital för år 1903 angående tillfriskningsprocenten bland de under de senaste 10 åren intagna.
1.		2.	3.	4.	5.	6.	7.	8.
Intagningsårets			Intagna	Af de intagna voro att vid intagningen såsom obotliga anse 1)	Tillfrisknade under något af de 10 åren 2)	Tillfriskningsprocent för		Anmärkningar
Ordningsnummer		Årtal				de i kol. 3 angifna intagna	de i kol. 3 angifna intagna med frånräkning af de i kol. 4 anförda
Det 10:de	Räknadt tillbaka från redovisningsåret som 1:sta år.	1894	56		23	41
Det 9:de		1895	34		19	56
Det 8:de		1896	36		19	53
Det 7:de		1897	44		18	41
Det 6:te		1898	34		8	23
Det 5:te		1899	28		8	29
Det 4:de		1900	33		16	48
Det 3:dje		1901	69	46	24	35	33
Det 2:dra		1902	41	30	12	29	27
Redovisningsåret		1903	52	20	18	9	61
1) Kolumner 4 och 7 ifyllas icke för åren t. o. m. 1900.
2) De tillfrisknade införas för det år, under hvilket de å anstalten intagits, och ej för det år, under hvilket de utskrifvits tillfrisknade.

Uppgift från Hernösands Hospital för år 1903 angående tillfrisknade.
1.	2.		3.		4.		5.		6.		7.		8.		9.		10.		11.		12.		13.		14.		15.
Sjukdom	Vistelsetid inom hospitalet.										Sjukdomens bestånd efter dess uppkomst.														Summa		Summa summarum
	Kortare tid än 3 mån		3-6 mån.		6-12 mån.		1-2 år		Öfver 2 år		Kortare tid än 3 mån.		3-6 mån. 1)		6-12 mån.		1-2 år		2-5 år		Öfver 5 år		Okändt
	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.
1 Melankoli, Melancholia	1	3			1	1				1		1					1	1		2								1
2 Mani, Mania	2	2	1		1			2							1		1	2										2
3 Periodiska sinnessjukdom, Psychosis periodica	3	5		2	2	3			1							2	2	2		1			1					3
4 Förvirring, Confusio	4	4	3	1	1	2		1					1	1	3	2		1										4
5 Primär svagsinthet, Dementia primaria		1						1										1										5
6 Kronisk förryckthet, Paranoia	1	1				1	1										1	1										6
7 Sekundär svagsinthet, Dementia secundaria																												7
8 Epileptisk sinnessjukdom, Insania epileptica																												8
9 Degenerativ sinnessjukdom, Insania degenerativa																												9
10 Sinnessjukdom i följd af kronisk förgiftning, Psychosis ex intoxicatione	1		1																									10
11 Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica															1													11
12 Svagsinthet af organiska orsaker, Dementia organica																												12
13 Sinnesslöhet, Idiotia																												13
14 Sinnessvaghet, Imbecillitas																												14
Okänd sjukdom eller ingen sinnessjukdom																												15
1) Från och med 3 månader intill 6 månader o. s. v.

Uppgift från Hernösands Hospital för år 1903 angående dödsorsaker bland aflidna.
1.	2.	3.	4.
Dödsorsak. (enl. Kongl. Medicinalstyrelsens cirkulär den 9 December 1891).	m.	kv.	Summa
Marasmus senilis	1		1
Tuberculosis pulmonum		1	1
Dementia paralytica		1	1
Convulsiones	1		1
Pneumonia acuta		1	1
Peritonitis		1	1
Suicidium (Submersio)	1		1

Uppgift från Hernösands Hospital för år 1903 angående tillfälliga sjukdomar bland de vårdade.
1.	2.	3.	4.
Sjukdom (enl. Kongl. Medicinalstyrelsens cirkulär den 28 December 1891).	m.	kv.	Summa
Marasmus senilis	1		1
Influensa epid.	4		4
Tuberculosis pulm.	2	1	3
Syphilis acquisita	1	1	2
Convulsiones	1		1
Chorioiditis supp.		1	1
Glaucoma acut.		1	1
Otitis med purul	1		1
Pleuritis exsud acuta	1		1
Haemorrhagia pulm.		1	1
Pneumonia acuta	1	1	2
Agina tonsill.		8	8
Enteritis acuta.	5		5
Atonia intestinal.		1	1
Rheumatismus musc. chr.		1	1
Psoriasis		1	1
Peritonitis acuta		1	1
Nephritis chr.	1		1
Phlegmone et abscessus	2	3	5
Ulcus anticruris	2		2
Cancer mammae		1	1
Vulnus capitis	2	2	4
Vulnus digit	1		1

Uppgift från Hernösands Hospital för år 1903 angående kriminalpatienter.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

Intagna

Afförda

Underhållsdagar

Medeltal vårdade per dag

Den 31 December befintliga

Anmärkningar 1)

De, som icke kunnat till följd af sinnessjukdom för brottslig handling till ansvar fällas

Ransakningsfångar

Straffångar

Summa

Tillfrisknade

Förbättrade

Oförbättrade

Döde

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

Summa

1 (x)

3 293

1 825

9

5

9

5

14

(x) observationspatient

1) Här specificeras de under året intagnes brottsliga handlingar samt anmärkes antalet intagne, som öfverförts från annan statens anstalt för sinnessjuke, och antalet afförde till annan statens anstalt för sinnessjuke.

Uppgift från Hernösands Hospital för år 1903 angående intagna 1) och aflidna, af Dementia paralytica lidande.

A Intagna.

Civilstånd

ogift

m.

Summa

Hemort

landsbygd

m.

Summa

kv.

kv.

1

gift

m.

stad

m.

1

kv.

enkling

Antagliga sjukdomsorsaker

syfilis

m.

Summa

enka

kv.

frånskild

m.

alkoholmissbruk

m.

kv.

kv.

B Aflidna.

Ålder vid dödsfallet.

Sjukdomens bestånd från dess uppkomst

Dödsorsaker.

Under 1 år

1-2 år 2)

2-3 år

3-5 år

5-10 år

Öfver 10 år

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

Under 25 år

25-30 år 3)

30-35 år

35-40 år

40-45 år

1

Dementia paralytica

45-50 år

50-60 år

60-70 år

Öfver 70 år

Okändt

Summa

Summa

1) Här upptagas icke å statens anstalter för sinnessjuka förut under diagnos dementia paralytica vårdade, ej heller från annan statens anstalt för sinnessjuka öfverförda.

2) Från och med 1 år intill 2 år o. s. v.

3) Från och med 25 år intill 30 år o. s.

Uppgift från Hernösands Hospital för år 1903 angående antalet sjukplatser, underhållsdagar, och medeltal vårdade i de olika betalningsklasserna samt utspisnings- och totalkostnaden.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

Anstalt

Antal sjukplatser

Underhållsdagar

Medeltal vårdade pr dag

Utspisningskostnad för de sjuke

Totalkostnaden för sjukvården 1)

I klass

Allm. klass

I klass

II klass

III klass

Utan afgift

I klass

II klass

III klass

Utan afgift

Totalkostnad

För underhållsdagar

Totalkostnad

Medelkostn. för hvarje person för dag

Medelkostnad för hvarje person för år

I klass

allm. klass

kr.

öre

öre

öre

kr.

öre

kr.

öre

kr.

öre

Summa

225

7 052

70 021

5 118

19,3

191,8

14

43 019

26

49,2

120 415

34

1

38

502

60

Summa

Summa

Summa

1) Totalkostnad för sjukvården beräknas på så sätt att från hela utgiftssumman afdragas utgifter för underhåll och förbättringar af byggnader och gårdar och för utskylder samt inkomsterna för trädgårdoch jordbruk; göres annan beräkning, skalldet särskildt angivas.

Uppgift från för Hernösands Hospital år 1903 angående antalet läkare och sjukvårdsbetjäning.

Anstalt

Medeltal sjukplatser dagligen året om upptagna

Medeltal sjuka för dag för hvar och en af sjukbetjeningen 1)

Anmärkning

Öfverläkare

Asylläkare eller därmed jämförlig läkare

Biträdande läkare

Underläkare

Amanuenser

Uppsyningsmän

Förestånderska

Sjukskötare

Sjuksköterskor

Hernösands hospital

1

1

1

1

13

21 (x)

239,4

7,04

(x) deraf 7 vid länets upptagningsanstalt

1) Uppsyningspersonal räknas icke till sjukbetjäningen.

Uppgift från Hernösands hospital för år 1903 angående läns upptagningsanstalt för sinnessjuka.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

Intagne

Afförde

Den 31 Dec. befintliga

Underhållsdagar

Antal platser

Medeltal vårdade för dag

Högsta antalet vårdade för dag

Medellängd af vistelsen å upptagningsanstalten

till statens anstalter för sinnessjuke

till hem eller enskild anstalt

döde

tillfrisnade

förbättrade

oförbättrade

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

23

22

15

17

1

2

3

1

2

10

6

3 228

1 983

10

10

8,8

5,4

10

9

Dagar 107,6

Dagar 73,4