1:o Byggnader.
Inom sjukvårdsafdelningarna ha icke utförts några arbeten af större omfattning, frånsedt anbringandet af ljusbrunnar i fyra korridorer till de båda afdelningarna för första betalningsklassen. En del smärre ändringar och förbättringar ha vidtagits, bland hvilka följande förtjäna ett omnämnande: Till dagrummet å C-kvinnoafdelningen ha nya fönsterbågar blifvit gjorda, och tjockt glas (10 m.m.) har insatts däri; detsamma har skett med tre af fönstren till dagrummet å B-kvinnoafdelningen. Klosetten å C-kvinnoafdelningen har undergått välbehöflig reparation, hvarvid ett ångelement inkopplats, till upphjälpande af ventilationen. I tre enkelrum å afdelningen C.m. har de fasta klosetterna borttagits. En del golf inom sjukvårdsafdelningarna ha belagts med linoleum. Skydds-planken kring promenadgårdarna, hörande till C-kvinno- och mansafdelningarna ha delvis ersatts med nya sådana. Därvid har å C-kvinnoafdelningen det efter gårdssidan af promenadgården löpande planket ersatts med ett lägre spjälstaket. Redan under förra berättelseåret påbörjades arbeterna med anläggande af en lokaltelefon för anstalten, och ha desamma under berättelseåret afslutats. Kostnaden uppgick till kr. 3 715. Det under föregående berättelseår inköpta elektriska central-kontrolluret för kvinnoafdelningen har nu uppsatts och försetts med behöfliga ledningar. Arbeterna med obduktionshusets ändring och tillbyggnad ha påbörjats; redogörelsen härför faller inom berättelsen för nästa år.
För vattenvärkets räkning ha omfattande borrningsarbeten utförts, för hvilka redogörelse skall lämnas under rubriken 4 här nedan.
I köket ha en del målningsarbeten utförts, till afhjälpande af de i ögonen mäst fallande brist-fälligheterna.
Taket i vedskjulet har delvis blifvit omlagdt, och halmboden har undergått en välbehöflig reparation samt försetts med nytt tak af papp.
Den å områdets nordvästra del befintliga dammen har ytterligare förstorats, hvarvid en del värdefullt grus vunnits för anstaltens räkning. Utom nu anförda mera betydande arbeten ha naturligtvis förekommit en stor mängd smärre sådana som här ej torde behöfva omnämnas.
Å jordområdet ha inga arbeten förekommit än de som för skötseln och underhållet af det befintliga varit erforderliga. Under redogörelseåret ha trädgårds- och jordbruksprodukter m.m. försålts för kronor 3 945,83. Af denna summa ha kronor 1 419,48 influtit för sockerbetor, hvartill kom en tilläggsafgift af kronor 115,36 till förra årets betpris. Dessutom ha för anstaltens mathållning från trädgården levererats produkter till ett värde af kronor 1 792,20. Värdet af hela skörden uppskattas af sysslomannen till kronor 10 550. Året förut värderades skörden till kronor 11 125,01. Årets bokförda försäljningssumma för svingårdarna har utgjordt kronor 8 844,85, under det att motsvarande summa föregående år belöpte sig till kronor 8 809,59.

2:o Uppvärmning, upplysning, luftväxling.
Ingenting annat har vidgjorts uppvärmnings och luftväxlingsapparaterna än att de undergått nödiga smärre reparationer. Belysningen är i oförändradt skick.

3:o Dagordning, snygghet, snyggningsrum, afträden.
I dagordningen har ingen ändring skett under berättelseåret. Snyggheten vidmakthålles på samma sätt och med samma medel som under föregående år varit brukligt. Resultaten ha fortfarande ställt sig rätt gynnsamma, beroende på noggrann tillsyn från uppsyningspersonalens och betjäningens sida.
Afträderna ha, i den mån sådant kunnat ske, flerstädes förbättrats dels genom förändring af sitsar och fönsterbräden, dels genom upphjälpande af ventilationen m.m.

4:o Bad- och tvätt-anstalter samt vatten.
Vattentilloppet till badkaren ändras efter hand, så att vattnet, istället för att rinna in genom botten, passerar genom särskild kran öfver karet. Med badanstalterna har i öfrigt ingen annan ändring ägt rum än som betingats däraf, att vattenvärkets effektivitet ej varit som sig bort. För de närmare förhållandena i sistnämnda hänseende har jag lämnat redogörelse i närmast föregående inberättelse.
För att om möjligt råda bot på de föreliggande svårigheterna påbörjades, efter beslut af Kungl. Medicinalstyrelsen, i december 1904 nya borrningsarbeten af Svenska diamantbergborrnings aktiebolaget. Tvänne borrbrunnar upptogos. I den först anlagda, belägen nära intill vattenvärket, var det neddrifna järnrörets diameter 304 mm., och borrningen fortgick till ett djup af 56 meter. Den andra borrbrunnen med en diameter af röret af 290 m.m. och ett djup af 29 meter är belägen i den s.k. {Hummerupsängen}, å södra sidan af Höje å. De ifrågavarande borrbrunnarna äro å den af 1:e maskinisten uppgjorda kartan betecknade med resp XI och XII. På grund af den inom den mekaniska värkstadsindustrin pågående lock-out´en blef inkopplingen af borrbrunnarna i vattenledningssystemet utförd långt senare än hvad som beräknats, nämligen för 304 m.m:s borrbrunnen den 14 dec. 1905 och för 290 m.m:s borrbrunnen den 20 jan. 1906. Det visade sig emellertid, att vattentillgången från de sist upptagna borrhålen var riklig, och med tillvaratagande af afloppsvattnet från den ena borrbrunnen (kallad XI) var anstaltens behof af vatten tillfredsställdt. Någon profpumpning har af omförda skäl ej kunnat utforas under berättelseåret utan först under 1906, hvarför skildringen af dess resultat ej faller inom ramen för denna berättelse.
Anstaltens förste maskinist uppgifver vattenförbrukningen vid anstalten under redovisningsåret till 81 683 860 liter, hvilket ger en förbrukning för dygn af 223 791,4 liter. Motsvarande siffror under närmast föregående år voro respektive 84 009 329 och 229 509 liter. Vattenpriset beräknas af förste maskinisten för år 1905 till 4,0194 öre för liter. För 1904 beräknade förste maskinisten vattenpriset till 3,89 öre.

5:o Utrymme.
Sedan år 1897 har hospitalet haft 368 platser, hälften för hvartdera könet. Af dessa platser höra 30 till första klassen och de öfriga 338 till andra och tredje, som bilda en gemensam vårdklass med olika pris. Under året har minskning af allmänna klassens beläggningssiffra med 5 å hvardera könsafdelningen medgifvits af Medicinalstyrelsen, hvadan sagda beläggningssiffra blifvit 164 i stället för 169 å hvardera könsafdelningen af allmänna klassen eller sammanlagdt 328 å allmänna klassen. Inom alla grupperna är fördelningen mellan könen lika. Utom nu angifna platser finnas här såsom bekant 20 (10 för män och 10 för kvinnor) som ägas af Malmöhus län och disponeras af lasarettsmyndigheterna i Lund. Samtliga å hospitalet befintliga sjukplatser uppgå på detta sätt till 378. Det här befintliga antalet platser för sänglägesbehandling är otillräckligt, såsom jag vid flera tillfällen visat, och öfvervakningsafdelningarna motsvara ingalunda tidens kraf. Följden är bland annat den, att sjukvården isynnerhet beträffande nyinsjuknade, ej kan tillgodoses såsom ske borde, enär hospitalet i åtskilliga hänseenden ej kan anses ha följt med sin tid. I syfte att råda bot på de föreliggande bristerna har Direktionen gjort framställning hos Kungl. Medicinalstyrelsen. Detta för anstalten så viktiga ärende lärer emellertid ej ha kommit närmare sin lösning.

6:o Mathållning, matlagning, utspisning.
Mathållningen har varit ordnad på samma sätt som under föregående år, och matlagningen har skett efter samma metod som förut användts. Maten har i allmännhet varit af god beskaffenhet; emellertid ha klagomål litet emellanåt framkommit öfver enformigheten i utspisningen, ehuru åt densamma gifvits större omväxling under innevarande år än som förut varit händelsen. Kökets i hög grad otillfredsställande skick har emellertid ej medgifvit genomförandet af en så stor omväxling och förbättring af spisordningen som varit önskvärd och medgifven, jämlikt Kungl. Medicinalstyrelsens skrifvelse af den 5 september 1902.
Beträttigade anmärkningar och kasseringar af leveranser till köket ha förekommit vid nedan nämnda tillfällen, och ha därvid kasserats:
Kalfstek, en gång, den 19 augusti.
Saltsill, en gång, den 4 november.
Helfet ost, en gång, den 15 mars.
Pariserkorf, en gång, den 11 april.
Korngryn, två gånger, den 19 juni och den 25 juli.
Choklad, en gång, den 18 maj.
Rågmjöl, en gång, den 16 maj.
Gröna ärter, två gånger, den 30 april och den 3 maj.
Farinsocker, en gång, den 17 april.
Mjölken har undersökts vid Alnarps mjölk-kontrollanstalt. Af den feta mjölken ha prof tagits 99 gånger, af den magra 100 gånger. Den högsta fetthalten hos den feta mjölken har varit 3,95%, den lägsta 2,35%. Den magra mjölkens högsta fetthalt har uppgått till 1,27%, den lägsta till 0,35%. Medelfetthalten för den feta mjölken har varit 3,11% och för den magra mjölken 0,83%. Dessa resultat måste anses tillfredsställande, äfven beträffande den magra mjölken, som för anstalten användes i flera gånger större mängder än den feta.
Antalet sjukplatser, underhållsdagar, medeltal vårdade i de olika betalningsklasserna samt utspisnings- och totalkostnaden framgår ur tabell 15. För länets upptagningsanstalt för sinnessjuka är en särskild tabell upprättad.

Portionspriset har under redogörelseåret varit:
För första klassens portion kr. 1,083
För allmänna klassens portion kr. 0,417
För betjäningens portion kr. 0,573
Motsvarande siffror under föregående år voro resp. kr. 0,981 – 0,316 – 0,485.
Bagerirörelsen har under året fortgått ostördt, och vinsten af densamma har under berättelseåret uppgått till Kr. 3 057,64. Under 1904 uppgick motsvarande vinst till kronor 3 491,21.

7:o Inventarier och möbler.
Bland anskaffade inventarier må nämnas 20 järnsängar, matkärl af metall, 1 fotogenkamin, 1 symaskin, 2 dokumentsskåp, ett elektriskt kontroll-ur för hospitalets mansafdelning, 1 operationsbord med madrasser. Härförutom har anskaffats en del smärre inventarier, hvilka ej torde behöfva specificeras. Nödiga kompletteringar af förbrukade artiklar ha ombesörjts.

8:o Beklädnad och sängkläder.
Liksom förut förfärdigas å hospitalets värkstäder och arbetssalar nästan alla till beklädnadsutredningen hörande persedlar af anstaltens egen personal (betjäningen och patienter). Endast en del mössor, undertröjor, ytterrockar, skor och tofflor ha inköpts färdiga. Alla behöfliga lagningar ha värkställts här. Allt det tyg, som åtgått till de kvinnliga patienternas gångkläder, har väfts i anstaltens arbetssalar.

9:o Tjänstemän och betjäning.
Sedan biträdande läkaren K. Norén förordnats till asylläkare vid Upsala asyl, har till biträdande läkare härstädes förordnats medicine licentiaten Ernst Göransson, hvilken emellertid ej tjänstgjort såsom sådan, enär han uppehållit asylläkarebefattningen vid härvarande asyl. Amanuens-befattningen har bestridts af med. lic. C. G. Trägårdh och med. lic. E. Cavallin. Befattningen såsom predikant innehafves fortfarande af pastor W. Lindell, som emellertid utnämnts till kyrkoherde i S:a Sollerup och därför afflyttar nästa 1:e maj.
I kontorspersonalens sammansättning har den ändringen skett, att bokhållaren G. Bejbom afflyttat och mottagit liknande befattning vid Wadstena hospital och asyl och har ersatts af J. Kjellén. Befattningarna som uppsyningsman och förestånderska innehafvas fortfarande af R. Nilsson och fröken Ester Windahl, hvilken senare emellertid under årets sista hälft varit bunden vid sjuksängen af tyfoidfeber som hon måste anses ha ådragit sig i tjänsten. Hennes tjänsteåligganden ha under tiden skötts af öfversköterskan fröken A. Nelander. Öfversköterskebefattningen vid kvinnoafdelningens öfvervakningsafdelningar har endast en del af året kunnat hållas besatt med skolad sköterska. Sjukbetjäningens antal fins uppgifvet å tabellen 16. Hos 4 af första klassens sjuke voro under året enskild betjäning nämligen 2 skötare och 2 sköterskor anställd. Dessa aflönas af de sjukes målsmän och erhålla samma aflöning som hospitalets sjukbetjäning. Omsättningen bland sjukbetjäningen ställer sig under berättelseåret på följande sätt:
Mansafdelningen: Kvarvarande skötare (fr. 1904) 23; af dessa afgingo 7 (30,4%).
Antagna 1905: 6; af dessa afgingo 3 (50%).
Mansafd. (länet): Kvarvarande sköterskor (fr. 1904) 4; af dessa afgingo 1 (25%).
Antagna 1905: 1; ej afgången.
Kvinnoafdelningen: Kvarvarande sköterskor (fr. 1904) 30; af dessa afgingo 7 (23,3%).
Antagna 1905: 4; af dessa afgingo ingen.
Dessa siffror afse endast ordinarie betjäning.
Under sommaren ha utbildningskurser hållits för sjukbetjäningen vid hospitalet och asylen, därvid öfverläkaren, asylläkaren och biträdande hållit föreläsningar och öfningar. Dylika kurser äro påtänkta att hållas 1 à 2 gånger årligen. För att godkännas till skötare resp. sköterska har eleven att undergå ett förhör; att detta ej enbart är en formsak framgår däraf, att underkännande förekomma.
Under årets senare hälft sammanslöt sig ett flertal af sjukbetjäningen (företrädesvis skötare vid asylen) till en förening i syfte att häfda sina gemensamma intressen och värka för en god anda bland kamraterna. Då jag för min del intog den ståndpunkten, att en förening, om den ej trädde någons rätt för när och framför allt om dess stadgar ej stode i strid med för anstalten gällande ordningsstadga, förhållningsregler m.m., kunde värka gagneligt, ansåg jag mig, under den nämnda förutsättningen – och härom hade muntligen öfverenskommits – ej böra lägga hinder i vägen för föreningens verksamhet. Det visade sig emellertid snart, att föreningen, under fanatisk ledning, öfverskridit sin befogenhet och – i trots af den förut nämnda muntliga öfverenskommelse – i sina stadgar inryckt en paragraf om eventuell omedelbar arbetsnedläggelse. Också lät hotet ej länge vänta på sig, och det blef klart och tydligt, att föreningen däri skulle ha sin starkaste sida, hvarigenom den ville tilltvinga sig vissa förmåner. För de närmare förhålladena härutinnan har jag redogjort inför Direktionen, liksom ock Kungl. Medicinalstyrelsen erhållit noggranna skriftliga och muntliga rapporter. Trots upprepade förhandlingar med föreningen och dess styrande hade man vid årets slut ej lyckats förmå dem att ändra den lagstridiga lydelsen af stadgarna.
För anstalten är det af vitalt inträsse att ha till förfogande en säker och pålitlig stam af sjukbetjäning, som ej kastar öfver bord eller trotsar träffade öfverenskommelser och bestämmelser i ordningsstadga och förhållningsregler m.m. Med hänsyn till den under senare hälften af 1905 och början af 1906 pågående rörelsen, för hvilken jag redogjort, och som jag anser ha varit af mycket allvarlig natur, påkallas särskilda åtgärder; bland sådana komma i första rummet anordnande af familjebostäder för gifta skötare snarast möjligt. Härom har ock Direktionen gjort framställning (i början af 1906). Betjäningen är för öfrigt flerstädes alldeles för trångbodd.
Beträffande ekonomibetjäningen har omsättningen tagit sig uttryck sålunda:
Män: Kvarvarande (fr. 1904) 42; af dessa afgingo 8 (19%).
Antagna 1905: 9; af dessa afgingo 1 (11,1%).
Kvinnor: Kvarvarande (fr. 1904) 29; af dessa afgingo 12 (41,5%).
Antagna 1905: 17; af dessa afgingo 7 (41,1%).
I årets stat har ett belopp af 250 kronor varit anvisadt till anordnande af föreläsningar företrädesvis för sjukbetjäningen. I öfverensstämmelse härmed ha följande personer föreläst här:
Docenten N. P. Nilsson öfver folkseder och bruk vid årsfäster – majstång och julgran.
Professor C. F. E. Björling öfver Telegrafering utan tråd och
Professor A. G. H. Stille öfver Snapphaneföljderna i Skåne.

10:o De sjukes sysselsättning och förströelser.
Anordningen af de inom hospitalsområdet belägna värkstäderna är oförändrad. Snickeri-måleri- och smidesarbeten utföras af båda anstalternas patienter gemensamt och dessutom till så väsentlig del af här anställda handtvärkare och lejda arbetare, att ett uppräknande af förfärdigade eller bearbetade föremål ej kan ge något rätt begrepp om de sjukes sysselsättning med dessa arbeten och ännu mindre om den del af desamma, som tillkomma hospitalets eller asylens sjuke. Af antalet af hospitalspatienternas dagsverken, som här nedan anges, fås en riktigare föreställning om deras del i arbetet. Å skräddarevärkstaden, där det väsentliga arbetet utförts af de sjuke, enär en särdeles duglig skräddare bland dessa arbetat så raskt och flitigt, att det blifvit möjligt att åt asylen afstå den i staten medgifna skräddaren, ha förfärdigats blusar af blårandig linneväf, byxhängslen, byxor af kläde och af blårandig linneväf, förkläden, kalsonger, kavajer af blårandig linneväf och af kläde, mössor, tröjor af blårandig linneväf och af kläde, västar af blårandig linneväf och af kläde, ytterrockar, madrassöfverdrag och madrasser. Därjämte ha alla hithörande lagningar värkställts.
Å skomakarevärkstaden ha med biträde af hospitalets skomakare skor, stöflar och smertingstofflor förfärdigats samt alla behöfliga skolagningar utförts.
All ved som åtgått vid hospitalet och asylen har medels den lilla ångsågen afskurits af en skötare och sedan klufvits af betjäning och sjuke. Sedermera har transporten af denna ved till de olika platserna inom anstalten utförts af patienter under tillsyn och ledning af betjäning.
Med bokbinderi, som visat sig vara en mycket lämplig sysselsättning för vissa patienter, ha arbeten bedrifvits under ledning af en i facket kunnig skötare, hvarvid goda arbetsresultat vunnits, hvilka kommit anstalten och dess bibliotek tillgodo.
För vissa af patienterna, hvilka på grund af sjukdomens framskridna art ej kunnat sysselsättas med de till buds stående vanliga arbetena, har drefplockning för männen och repning af ylle och dylikt för kvinnorna användts; i största möjliga utsträckning, och försöken i denna riktning ha städse varit uppmuntrande.
Med hvilka arbeten de manliga sjuke för öfrigt varit sysselsatte framgår af följande förteckning öfver deras dagsverken:

Kvinnorna ha förfärdigat borddukar, handdukar, badtäcken, skjortor, förkläden, hals- och hufvuddukar, kalsonger, klänningar af bomull och ylle, lifstycken, lintyg, mössor, natt-tröjor, näsdukar, underkjolar af bomull och ylle, underlif, lakan och örngåttsvar, madrassvar, beläggningsstycken, gardiner. Härförutom har väfts bomullsväf till klänningar, förkläden, hals- och hufvuddukar, näsdukar, gardinväf, ylletyg äfvensom förfärdigats vantar, mans- och kvinnostrumpor af ull och bomull, stickade undertröjor af ull, stickade dam-handdukar. Därjämte ha alla hithörande lagningar värkställts.

Samtliga dagsverken ha altså uppgått till 56 287.
Motsvarande siffror voro
under 1901 40 806
under 1902 43 449
under 1903 46 701
under 1904 55 947

Någon ändring i förut gällande dagaflöning har ej skett.
De sjukes förströelser har varit väsentligen desamma som i föregående berättelse angifvits. De har således hufvudsakligen bestått i läsning af tidningar och böcker från biblioteket, från hvilket rikligt med boklån ägt rum – antalet förtecknade boklån under året 2 650 – af brefskrifning, mottagande af bekantas besök, sällskapsspel, musicerande, kägelslående och promenerande i parken. I sistnämnda hänseende visa de sjuka, hvilka få röra sig ute å området, alltjämt samma inträsse åt de å området befintliga djurkolonierna, på hvilka jag i de båda senaste berättelserna fäst uppmärksamheten.
Ett stort nöje har ock beredts de sjuke genom de en gång i månaden återkommande samkvämen i fästsalen, då enkla förfriskningar kringbjudits och det dansats. Dessa samkväm visa sig väl uppfylla sitt ändamål att medföra någon liten omvexling i anstaltslifvets enformighet, och de motses med stort inträsse af de till ett antal af omkring 200 besökande sjuke, däraf omkring 60-70 från hospitalet. Vid jul och midsommar ha större fästligheter anordnats, då rikligare förfriskningar serverats och en mässingsextett utfört musik. Första klassens sjuke ha som bekant tillgång till piano å kvinnoafdelningen och till biljard å mansafdelningen. Dessa sjuke göra emellanåt utflykter i vagn, som de själfva bekosta.
Några gånger under årets lopp ha konserter eller annan underhållning gifvits i fästsalen, hvarigenom de sjuke beredts stor glädje. De medvärkande ha varit fröknarna Rosberg och Jakobsson, operasångaren Holmqvist, samt medlemmar ur Lunds student-sångförening. Det oegennyttiga inträsse som sålunda tagit sig ett så vackert intryck, och hvarigenom de sjuke beredts stort nöje äfvensom mycken omvexling i anstaltslifvets enformighet, är förtjent af ett varmt tack.
Under rubriken omväxling och förströelse torde böra omnämnas de af predikanten anordnade uppläsningarna som i regel ägt rum fredags eftermiddagarna kl. 3 för kvinnorna och kl. 4-5 för männen. För kvinnorna har förelästs öfver Maclarens Vår Frälsares lefnad och för männen Kulturhistoriska skildringar och berättelser. Sång har hvarje gång rikligen förekommit. Nära 80 sånger ur Eggelings: "Sångbok för ungdomsskolor, läroverk och hem" ha sjungits. För kvinnorna ha valts sånger med vekare melodi och religiös läggning; med männen åter ha framför allt fosterländska sånger sjungits och andra med lifligare tempo och kraftigare innehåll. För sången i synnerhet är inträsset ganska stort, meddelar predikanten.
Från fruktträdgården har, i den mån så kunnat ske, utdelats frukt och bär till de sjuke, något hvarpå de sätta stort värde. Äfven under innevarande år har af anhöriga till de sjuke gifvits ett mindre penningebelopp att efter öfverläkarens godtfinnande användas till här vårdade sjukes trefnad och förströelse.

11:o Religionsöfning och undervisning.
För upplysning härom hänvisas till predikantens berättelse, som medföljer.

12:o Utgifter.
Nedanstående gälla hospitalet och asylen tillsammans.

Sjukvården.
Beträffande sjukvården hänvisar jag till bilagda tabeller. Utöfver hvad desamma innehålla anser jag mig i korthet böra redogöra för den tyfoid-feberepidemi, af hvilken anstalten hemsöktes sistlidne sommar och höst. Epidemien började å asylen den 2 augusti, då en manlig patient insjuknade. Under augusti och början af september inträffade sedan de flesta sjukdomsfallen, men enstaka sådana förekommo ända till den 10 okt., då en sjukskötare å hospitalet insjuknade. Å anstaltens olika afdelningar insjuknade 13 manliga patienter (5 å hospitalet och 8 å asylen), 12 kvinnliga patienter (3 å hospitalet och 9 å asylen), 6 skötare (4 å hospitalet och 2 å asylen), 2 sköterskor (asylen), förestånderskan å hospitalet, 1 städerska å d:o och 1 tvätterska.
Enär afdelning för epidemiska sjukdomar saknas, måste provisoriska åtgärder vidtagas; å hospitalet togs för ändamålet i bruk ett sällskapsrum och 1 dagrum, å asylen ett sofrum och ett större rum afsedt till förråd. Extra betjäning anställdes.
8 dödsfall inträffade nämligen 1 städerska, 1 manlig och 1 kvinlig patient å hospitalet samt 3 manliga och 2 kvinliga patienter å asylen. Öfriga återvunno full hälsa, oaktadt recidiv och tarmblödningar hos flere uppträdde.
Epidemin, som pågick samtidigt med dylik epidemi i Lund och talrika fall i trakten däromkring, anses ha tillförts anstalten genom mjölk från andelsmejeriet (leverantören). Så snart det med säkerhet kunnat konstateras, att tyfoidfeber förelåg, gafs tillsägelse om uppkokning af all mjölk och grädde.

1:o Byggnader.
En del smärre ändringar med ventilanordningarna vid värmeledningen ha till vinnande af ökad säkerhet, utförts efter af ingenjören H. Theorell gifna anvisningar. Inom kvinnoafdelnigne, C-pav.; ha de förutvarande evakueringskanalerna af trä blifvit borttagna och ersatta med sådana af kokosdielen, och i samma paviljong ha 4 ecu-fönster upphuggits till vanlig fönsterhöjd.
Å vinden till mansafdelningen C2 ha två betjäningsrum inredts, och i samma paviljong har trägolfvet ersatts med sådant af viktoriaplattor. Fönstren i fem klosetter ha försetts med nya karmar, till hvilka rörliga galler anpassats.
Kring den fruktträdgård, som befinner sig söder om administrationshuset, har ett stängsel af järntrådsväf uppsatts. Promenadgården till mansafdelningen C, har delvis försetts med nytt plank. Några golf ha belagts med linoleum. I öfrigt ha endast smärre ändringar vidtagits inom sjukafdelningarna.

2:o Uppvärmning, upplysning, luftväxling.
Under rubrik 1 ha nämnts ändringar som vidtagits med afseende å värmeledningen. I öfrigt är intet under denna rubrik att omnämna.

3:o Dagordning, snygghet o.s.v.
I dagordningen har ingen ändring skett. Snyggheten vidmakthålles på samma sätt och med samma medel som under föregående år varit brukligt. Resultatet måste anses ha varit gynnsamt, i betraktande af det stora antalet osnygga.

5:o Utrymme.
Patienternas antal är liksom förut 836, hälften för män och hälften för kvinnor. Utrymme för detta antal är emellertid alldeles för litet såväl i det gemensamma nattrummen å båda C-afdelningarna som å daglokalerna inom paviljongerna A. och B.

6:o Mathållning, matlagning och utspisning.
Med ett enda undantag gäller angående dessa förhållanden desamma som redan blifvit sagdt i hospitalsberättelsen. Undantaget rör de arbetande patienternas flitportion. Å asylens mansafdelning är denna portion större än den som utdelas åt manspatienterna vid hospitalet. Åt asylens arbetande män utdelas nämligen både smörgås och kaffe, åt hospitalets endast kaffe. Orsaken härtill är, att dessa senare få en liten dagspenning, men att denna förmån ej är medgifven åt asylpatienterna utan i några få undantagsfall. Asylens arbetande kvinnor åter, ehuru äfven de blott undantagsvis få dagspänning, erhålla liksom hospitalets endast kaffe. Ändring häri har ej ifrågasatts.

8:o Beklädnad.
Det visar sig fortfarande vara omöjligt att med de arbetskrafter, som finnas här, underhålla asylens beklädnadsförråd. Å mansafdelningen har endast en mindre del af hithörande kläder och skodon förfärdigats, ehuru två skräddare, och två skomakare där varit anställda samt extra skräddare och skomakare anlitats. Å kvinnoafdelningen ha däremot nästan alla för afdelningen behöfliga klädespersedlar tillvärkats på stället, hvarjämte lagning äfven för mansafdelningen i vanlig ordning skett.

9:o Tjänstemän och betjäning.
Asylläkarebefattningen har under året på förordnande uppehållits af med. lic. K. Norén och sedermera af med. lic. E. Göransson. Ordinarie innehafvaren är som bekant med. lic. A. M. Lundgren, hvilken emellertid är tillförordnad öfverläkare vid Piteå hospital och asyl. Såsom underläkare ha fungerat med. lic. J. Friedenfelt och med. kand. A. Norberg samt med. kand. H. Hansson och H. Hirschlaff, de båda sistnämnda under vakanserna. Löneförmånerna till dessa befattningar äro otillräckliga, i följd hvaraf svårigheter att hålla tjänsterna besatta göra sig gällande.
Uppsyningsmannen K. T. Netzler och förestånderskan H. Hahne kvarstå fortfarande i sina tjänster. Detsamma är förhållandet med uppsyningsmannen för yttre arbeten, E. Lager.
Omsättningen bland sjukbetjäningen framgår af nedanstående siffror:
Kvarvarande skötare (fr. 1904) 36; af dessa afgingo 11 (30,6%);
antagna skötare 1905: 13; af dessa afginga 4 (30,8%);
Kvarvarande sköterskor (fr. 1904) 37; af dessa afgingo 9 (24,3%);
antagna sköterskor 1905: 6; af dessa afgingo ingen.
Dessa siffror afse endast ordinarie betjening.
För sjukvårdsbetjäningen hafva hållits utbildnings- och föreläsningskurser, angående hvilka jag hänvisar till hvad som sagts i hospitalsberättelsen rubrik 9, däri och upplysningar lämnas angående den å anstalten (i synnerhet å asylen) pågående föreningsrörelsen.

10:o De sjukas sysselsättning och förströelse.
Å asylen bedrifves fortfarande borstbinderiarbete med stor framgång, och utom det att borstbinderiet utgör ett synnerligen lämpligt arbete för vissa sjuke, har anstaltens behof af borstar på detta sätt tillgodosetts. Härigenom har för anstalten gjorts en ej obetydlig vinst.
Om de sjukes deltagande i arbetet får man utan tvifvel bäst besked genom här nedan angifna tal och beskaffenhet af dagsverken, som utförts af de sjuke:

Asylpatienternas samtliga dagsverken ha altså uppgått till 132 994.
Af skäl som i en föregående berättelse blifvit anförda har här i regel ej betalts någon dagspenning åt de arbetande patienterna. Undantag ha dock gjorts för 13 män och 29 kvinnor som erhållit sådan aflöning, hvarvid densamma allt efter arbetsskickligheten växlat mellan 8-15 och 20 öre. Äljes ha de arbetande sjuke endast fått det för uppmuntran till arbete afsedda tillägget till matportionen, som nämnts härofvan i sjätte afdelningen, äfvensom tobak i olika former. Under frukttiden utdelades till patienterna från anstaltens trädgård frukt och bär i mån af tillgång.
De sjukes förströelser ha vid asylen varit desamma som vid hospitalet, hvarför därom må hänvisas till hospitalsberättelsen.

Angående sjukvården hänvisas till bifogade tabeller.

Äfven å asylen har tyfoidfeber uppträdt epidemiskt under berättelseåret. Skildringen af densamma återfinnes i hospitalsberättelsen under rubriken: Sjukvården.

Såsom bilagor följa statistiska tabeller och predikantens berättelse.

Lund, hospitalet och asylen i april 1906.
Teodor Nerander.

LUNDS ASYL den 16/11 1906
ASYLLÄKAREN

Broder Stenbeck
Jag har idag blivit anmodad av Nerander att ge dig några upplysningar om de fall av suffucatio och strangulatio, som förekommit under 1905 vid Lunds asyl.
I dödboken stå som dödsorsaker för 2 ggr suffocatio och en gång strangulatio för män. Vid uppgörande av tabellerna har jag naturligtvis följt dödboken och liggaren. Då jag nu går till handlingarne finner jag att dödsorsaken i ett fall (död d. 5/1 05) måste ändras till Erysipelas anticruris. Varken journalen el. obduktionsprotokollet tala om någon suffocation. Återstå suffocatio 1 fall: nr 473 Brodin fr. Bergshammar man. f. 53; int. 93; diagnos: imbecillitas. D. 26/8 05 på morgonen under det han höll på att tvätta sig, segnade han till golvet och dog. Obduktionen visade vid rima glottidis en ung. 2 cm. lång tobaksbuss. Strangulatio: 1 fall: nr 822 Johansson. fr. Örmevalla; man f. 59. Överflyttad fr. Lunds hospital d. 29/3 05; diagnos: Mania chronica. Daganteckn. d. 4/9: Då sjuktjänaren i dag kl. ungefär 6 på morgonen inkom i det enkelrum, där pat. brukade tillbringa natten fann han honom hängande och död. Något som tydde på avsikt att förkorta livet hade ej förmärkts. Då han klädt av sig i Korridoren och gick in för att lägga sig hade han bedt sjuktjänaren om en buss och hans sätt att vara hade ej på något sätt skiljt sig från hans vanliga. Obduktionen gjordes i rättsmedicinsk form.

Kvinnor: Suffocatio 1 fall: nr 629. Berglund fr. Jönköping. f. 34. diagnos Dementia secundaria. Den 4/6 på Kvällen sedan patienterna lagt sig hade Berglund råkat i delo med en annan pat. En sköterska kom då till städes och förde henne i säng. Då sköterskan efter en kort stund ånyo kom till städes hade pat. kräkts och jämrade sig över smärtor i hjärttrakten. Hon blev allt blekare och sedan läkare omedelbart tillkallats fann denne pat. sanslös och pulslös i agone. Vid obduktionen fans i bakre svalgrummet och trachea surt luktande mjölkkragler.
à Tj.v.

vännen Göransson

Efter vunnen befordran till ordinarie beställning uppsade jag mig i oktober månad sistlidet år till afflyttning från anstalten, om möjligt genast, senast den siste innevarande april. Då det förra ej kunde medgifvas, gafs mig rättighet att bosätta mig å platsen för den nya verksamheten och derifrån inställa mig till tjenstgöring å anstalten minst 2 gånger i veckan utom sön- och helgdagarne samt dessutom när öfverläkaren så erfordrade, under förutsättning att sådant visade sig kunna ske utan hinder för de med befattningen vid anstalten förenade göromålens gång. Af denna rättighet har jag användt mig sedan den 15 december.
Om sön- och helgdagarne har gudstjenst hållits å hospitalets kyrksal, med början för dess egna patienter Kl. 9 f.m. och med dem från asylen Kl. 10 ¼, detta från årets början till den 15 december och efter denna tid respektive Kl. 2.30 e.m. och 3.45. Undantag härifrån har blott juldagen bildat, då tidig messa med illuminering och granar hölls. Vid några af de större högtiderna har i sammanhang med gudstjensten sång utförts fyrstämmigt af en kör ifrån staden. Gudstjensten har i allmänhet varat omkring 50 minuter. Sjelfva predikan har räckt omkring 15 minuter. Morgonbön har dagligen hållits å kyrksalen gemensamt för hospital och asyl med början Kl. 8.15, intill den 15 december af mig och sedan af någon bland förestånderskorna, då jag ej sjelf varit tillstädes. Samma ordning som föregående år har vid dem följts. Ett fyrtiotal åhörare har i genomsnitt deltagit i dessa andaktsstunder. Förkunnelsen har alltid varit af hufvudsaklig evangeliskt, tröstande innehåll. Under året har fyra allmänna nattvardsgångar hållits, Kl. 4 på söndagseftermiddagen således ej i sammanhang med högmessan, detta på det att det hela ej måtte bli långt och tröttande. Dervid ha 121 patienter begått nattvarden. Enskildt har den också utdelats. Aftonbön har å de lugnare afdelningarne hållits, å fruntimmerssidan af vederbörande förestånderska eller någon sköterska och å manssidan i sammanhang med måltiden af någon sjukbetjenare.
Enskilda samtal taga den mesta tiden . Långt ifrån alltid ha dock dessa rört sig om religiösa ting, utan ofta om profana ting som sysselsatt vederbörandes tankar.
Hvarje fredags eftermiddag med undantag af de veckor då helgdag infallit på någon af de eljest helglösa veckodagarne, ha i medeltal 60 patienter samlats å hospitalets kyrksal, de qvinliga Kl. 3 e.m. och de manlige Kl. 4. Då tillfälle till religiösa tankar – såsom förut anförts – dagligen erbjudits, men många af patienterna ej läsa något och så godt som aldrig höra något från ytterverlden, ha dessa timmar användts till läsning af profan literatur, å fruntimmersidan dock sådan som varit religiöst färgad (oftast har under året förelästs ur Maclarens "Vår Frälsares lefnad") och för männen kulturhistoriska skildringar och reseberättelser. Förklaring af situationen och enstaka ord ha i mängd gifvits. Sång har dessutom hvarje gång rikligen förekommit. Nära 80 sånger ur Eggelings: "Sångbok för ungdomsskolor, läroverk och hem" ha sjungits. För qvinnorna ha valts sånger med vekare melodi och religiös läggning; med männen åter ha framför allt fosterländska sånger sjungits och andra med lifligare tempo och kraftigare innehåll. För sången i synnerhet är intresset ganska stort. Biblioteket har för de manlige patienterna och betjeningen der hållits öppet hvarje helgfri fredag Kl. 12.30-1.30 och för de qvinliga hvarje onsdag samma tid. Omkring 2 650 boklån ha under året förekommit. Intresset för läsning synes alltjemt vara stigande, hos betjeningen isynnerhet.
Redovisning utvisande huru bokanslaget användts, medföljer.

Lund den 4 april 1906.
Wilhelm Lindell
Predikant vid Lunds hospital och asyl.

Rätt afskrifvet af uppgift från hospitalskontoret betygar
Wilh. Lindell.