1:o Byggnader m.m.
Några nybyggnader hafva ej egt rum under året. Till uppförande af ett afträdeshus, afsedt för ekonomibetjeningen och med utarbete sysselsatta patienter, var i årets reparationsförslag upptaget och beviljadt ett anslag à 600 kronor. Då emellertid samtliga infordrade entreprenadanbud högst betydligt öfverskreda detta belopp, måste med denna byggnadsfråga anstå till ett kommande år. Direktionens ursprungliga förslag upptog uppförande af tvenne mindre, fristående afträdeshus, det ena afsedt för ekonomibetjeningen och det andra för arbetande, manliga patienter. Vid årets inspektion ändrades detta förslag derhän, att ett större dylikt hus skulle uppföras med särskilta afdelningar för betjeningen af patienterna.

Stora hospitalsbyggnaden.
Med fästadt afseende på snart förestående, genomgående förändringar inom denna byggnad hafva reparationsarbetena här inskränkt sig till de aldra nödvändigaste, hufvudsakligen beträffande kakelugnarna, af hvilka liksom föregående åren en del varit bristfälliga och måst upphjelpas och förses med nya luckor.
Spiseln i snickareverkstaden har måst ommuras.

Boställsbyggnaden.
Hela byggnaden har utvändigt ommålats med oljefärg samt yttertaket skrapats och strukits med jernmönjefärg.
I biträdande läkarens bostad har ett rum omtapetserats och ommålats samt kakelugnen i samma rum blifvit omsatt. Köket med tillhörande förstuga i samma bostadslägenhet har ommålats med oljefärg.

Ekonomibyggnaden
har utvändigt helt och hållet ommålats med oljefärg. I trädgårdsmästarens bostad ha samtliga golf blifvit omlagda och hyflade, hvarjemte rummen omtapetserats och målats med oljefärg. Kakelugnen i tvätterskornas rum har blifvit omsatt och försedd med ny fotkrans.

Stall- och ladugårds-byggnaden.
Som såväl stallet som ladugården länge befunnit sig i mycket otillfredsställande skick, ha desamma undergått en genomgående reparation. Nya bjelklag och golf hafva inlagts, väggar och tak hafva panelats samtlig inredning uppsatts med krubbor af jern i stallet och träkrubbor i ladugården, hvarjemte tak och väggar m.m. strukits med linoljefernissa. (Beräknad kostnad: 820 Kr.) Å isboden har plåttaket skrapats och målats med jernmönjefärg. Stora lastbryggan har undergått en fullständig och genomgående reparation. (Beräknad kostnad: 700 kr.). Åskledare-anläggningen har underkastats en noggrann undersökning af Ingeniör B. John F. Andersson från åskledarekontrollanstalten i Stockholm.

2:o Uppvärmning, upplysning, luftväxling.
Oförändrade.

3:o Dagordning, snygghet, snyggningsrum, afträden.
Oförändrade.

4:o Bad- och tvätt-anstalter.
Oförändrade.

5:o Utrymme.
Antalet sjukplatser oförändradt = 225 på hospitalet, deraf 115 platser för män och 110 för qvinnor, och 20 platser, 10 för hvardera könet, på länets upptagningsanstalt, den s.k. länspaviljongen. S.k. reservplatser finns 2 å hvardera könsafdelningen på hospitalet.
Under året hafva inkommit ansökningar om inträde för 83 sjuka (mot 113 år 1904). Af dessa hafva 66 remitterats till Kungl. Medicinalstyrelsen, 7 hänvisats till asyl = återsändts till sökanden, 9 återsändts till sökanden i och för komplettering och ej hunnit blifva kompletta vid årets slut samt 1 intagits direkt, utan att handlingarna insändts till Kungl. Styrelsen.
Dessutom hafva från Kungl. Med. Styrelsen hit återremitterats 7 ansökningshandlingar från år 1904.
Af de 66 till Kungl. Med. Styrelsen insända ansökningshandlingarna hafva 65 återkommit hit och 1 anvisats plats vid Upsala asyl.
Af dessa 65 ha här intagits 13 (1 man, 12 qvinnor) samt efterskrifvits ytterligare 12 - af hvilka 9 ej då varit i behof af vård samt 3 försuttit tiden d.v.s. ej låtit höra af sig inom föreskrifven tid - och 2 (män) ha hänvisats till Piteå asyl (jemte 3 män från föregående år.)
Af de under året efterskrifna ha ej mindre än 13 män och 29 qvinnor = 42 stycken uteblifvit, de flesta på grund af att de ej för tillfället varit i behof af vård- hvarom skriftlig underrättelse inom föreskrifven tid ingått- några också utan att vederbörande inom föreskrifven tid låtit höra af sig.
En gifven följd af dessa anmärkningsvärdt många "återbud" har varit, att åtskilliga och ej så få platser måst stå lediga betydligt längre tid än eljest varit behöfligt.
Expektanter vid årets början: 30 män och 19 qvinnor samt vid årets slut: 38 män och 6 qvinnor.
Högsta antalet manliga expektanter har varit 40 (d. 15/11) och qvinliga 28 (d. 30/6–15/7).

Å länets upptagningsanstalt ha vårdats 21 män och 26 qvinnor; af dessa voro från föregående år qvarliggande 10 män och 9 qvinnor samt under år 1905 intagna 11 män och 17 qvinnor.
Af medföljande tabellariska uppgifter för denna anstalt framgår, att medeltalet vårdade för dag varit 9,85 män och 7,35 qvinnor. Högsta antalet vårdade för dag ha varit 10 män och 10 qvinor. Alla platser ha således tidtals varit upptagna. På manssidan har detta egt rum sammanlagdt 332 dagar, men på qvinnosidan endast 47 dagar; lägsta antalet för dag vårdade män har varit 8 under tillsammans 10 dagar och lägsta antalet för dag vårdade qvinnor 2, detta under 7 dagar.
Liksom under föregående åren ha ej på långt när alla här vårdade varit relativt nyinsjuknade, utan ha såväl å mans- som å qvinno-sidan varit intagna en hel del kroniska fall. Att så hittills varit förhållandet och för framtiden äfven kommer att ske, beror hufvudsakligast derpå, att svårare agiterade och våldsamma patienter ha måst öfverflyttas till hospitalet, hvarifrån då istället till upptagningsanstalten öfverförts mera lugna sjuka, som af en eller annan anledning varit i behof af närmare tillsyn och vård, i första hand sådana med benägenhet att skada sig sjelfva. Af hvad ofvan är anfördt framgår, att antalet disponibla platser på upptagningsanstalten äfven under år 1905 visat sig fullt tillräckligt för antalet sökande till inträde, på qvinnoafdelningen mer än tillräckligt.

6:o Mathållning, matlagning, utspisning.
Oförändrade.
Hvad proviantartiklarnas beskaffenhet angår, så ha endast några få gånger berättigade anmärkningar framställts deremot, och ha vederbörande leverantörer låtit sig angeläget vara att med anledning häraf genast, der så kunnat ske, vidtaga nödiga åtgärder. Så ha gula ärtorna 2 ggr måst kasseras och en del af det salta köttet 1 gång, likaså margarinet 1 gång; fullgoda varor ha alla gångerna i rättan tid anskaffats.
Så har deremot ej kunnat ske med mjölken, utan har man i allmänhet måst nöja sig med densamma, sådan den för tillfället varit beskaffad. "Vällingsmjölken" har 8 ggr "skurit sig" och 1 gång haft stark "smak af ladugård". Den oskummade mjölken har såsom "gällen" måst 2 ggr kasseras; båda gångerna har dock annan leveransgiltig vara, kunnat af leverantören anskaffas.
Hvad fetthalten beträffar, har den oskummade mjölken på kemiska stationer undersökts 5 ggr, och har den då befunnits innehålla respektive 4,90%, 4,47%, 3,48%, 3,60% och 3,40%.
Skummjölken har undersökts 39 gånger, och har medelfetthalten dervid visats sig utgöra 1,32%, ett i och för sig sedt mycket vackert resultat, som dock förlorar i värde, vid det förhållandet att fetthalten varierat så högst betydligt eller från 0,26% ända upp till 3%!
Den höga fetthalten lärer liksom föregående år ha åstadkommit derigenom, att grädde satts till den skummade mjölken.
För att söka förekomma leverans af alltför underhaltig vara har i kontraktet med mjölkleverantören till hospitalet för år 1906 intagits den bestämmelsen, "att, hvad särskilt beträffar artikeln skummad mjölk, leverantör, då denna vara efter verkställd undersökning å ett i vittnens närvaro af leveransen uttaget prof befinnes icke uppfylla de villkor, som i Kungl. Medicinalstyrelsens kungörelse den 16 September 1891 föreskrifves, icke för den sålunda befunna underhaltiga varan erhåller någon godtgörelse, då fetthalten understiger 0,35%, men, i det fall fetthalten befinnes uppgå till 0,35% eller deröfver intill 0,70%, leverantören erhåller godtgörelse med halfva leveranspriset; och är leverantören i sistnämda fall skyldig betala uppkommande undersökningskosnad".
Portionspriset per dag har enligt staten varit för biträdande läkaren 1 krona, för betjeningen 67,42 öre och för patienterna 49,39 öre.

Nollportioner 278 stycken.
Extra förplägningen på högtidsdagar kr. 1 003,50. (hvilken summa ej är upptagen vid beräkning af den dagliga medelutspisningskostnaden).

Medelutspisningskostnaden för betjeningen: 68 öre.

7:o Inventarier och möbler.
Nödig komplettering.
Angående tillkomna inventarier hänvisas till sysslomannens räkenskap för året.
Enligt uppgift ha å snickareverkstaden förfärdigats följande hithörande effekter: 2 väfstolar, 2 byråar, 1 större fristående och 4 stycken väggfasta skåp, 1 vedbänk, 3 st spegelramar, 7 st. vedbårar, 1 st. träsvarf, 10 st. likkistor, 1 dörr, 6 träsåar och 6 mindre byttor till tvätten, 1 serveringsbricka, 1 st. "skäppa" (vagnsskrof) 1 st. "harpa" för kokes, 3 st. mindre trappstegar, 20 st. snöskoflar och 48 st. matskedar af björk. På snickareverkstaden ha dessutom utförts en mängd diverse lagningar samt fönster- insättningar

8:o Beklädnad och sängkläder.
Nödig komplettering.
Angående å verkstäder och arbetssalar tillverkade, hithörande persedlar se nedan under N:o 10.

9:o Betjening.
Antalet sjukbetjening oförändradt = 13 skötare och 15 sköterskor för sjelfva hospitalet samt 1 öfversköterska och 6 sköterskor för länets upptagningsanstalt.
Någon skolad öfversköterska har ej under året varit anställd vid sjelfva hospitalet, utan har hennes plats ersatts af en vanlig Sköterska, hvilken under nuvarande förhållanden ansetts vara långt mera behöflig och till långt större nytta än en skolad öfversköterska. Lönen för en skolad öfversköterska har dock i utgiftsstaten bibehållits (ehuru af densamma ej utanordnats mera än en vanlig sköterskelön), enär ju omständigheterna kunna blifva sådana, att en skolad öfversköterska blir behöflig, om ej förr så här öfvervakningsafdelningarna för oroliga patienter hinna bli färdiga.
Sammanräknas hospitalets och upptagningsanstaltens sjukplatser (245) och fördelas på hela betjeningsantalet (34) – öfversköterskan häri ej inberäknad - blir medeltalet sjuka för dag för hvar och en af betjeningen 7,2.
Då medeltalet vårdade sjuka för dag på hela anstalten varit 241, har medeltalet sjuka för dag för hvar och en af betjeningen varit 7,1.
I verkligheten blir dock antalet sjuka som kommer på hvar och en af betjeningen ej så litet olika på de olika afdelningarna. På manssidan med 115 sjukplatser och 13 skötare, blir förhållandet = 1:8,8; på qvinnoafdelningen med 110 sjukplatser och 15 sköterskor = 1:7,3 och på länets upptagningsanstalt med på hvardera könsafdelningen 10 sjuka och 3 sköterskor = 1:3,3
Från årets början tillämpas ny lönestat för all sjukvårdsbetjening, utvisande en ej oansenlig förhöjning af lönerna utefter hela linien.
Så ha lönerna för uppsyningsmannen, förestånderskan och öfversköterskorna höjts med 50 kronor för hvardera eller från 700, 500 och 350 kronor till respektive 750, 550, och 400 kronor, hvarjemte den medgifvits 10- 20- 30% förhöjning af lönen efter respektive 5, 10 och 15 års tjenst i stället för 12% förhöjning efter mer än 5 och ytterligare 13% efter mer än 10 års tjenst.
Lönen för sjukskötarna har höjts från 390 till 480 kronor och lönen för sköterskorna från 190, 210 och 240 kronor till kronor 276 eller lika lön för alla sköterskor, både de vid hospitalet och de vid upptagningsanstalten, hvilka senare förut haft något högre löner än de förra eller 210 kronor för dem vid qvinnoafdelningen och 240 kronor för den vid mansafdelningen.
Ålderstilläggen, som förut utgått med 45 kronor för skötare och 25 kronor för sköterska efter mer än 5 års tjenst och ytterligare 45 och 25 kronor efter mer än 10 års tjenst, skola hädanefter utgå med 10% å lönen efter 2, 5, 10 och 15 år och beräknas från och med månaden näst efter den, hvarunder vederbörande antagits i tjenst.
Anslaget till gratifikationer åt sjukbetjeningen, som under år 1904 utgjorde 1 600 kronor, har för året minskats till 200 kronor.
Af sjukbetjeningen ha under året 15 afflyttat, deraf 6 män och 9 qvinnor. Af männen hade uppsyningsmannen J. A. Nylin sökt och erhållit transport till Kristinehamns hospital efter en tjenstetid här af något öfver 5 år, en skötare vann befordran till Kristinehamns hospital såsom biträdande upplysningsman efter 1 år, 3 månaders tjenst här; 3 skötare flyttade till Wänersborgs nya hospital efter en tjenstetid här af respektive 2 år, 9 månader, 2 år, 8 månader samt 2 år, och 1 fick plats vid diakonanstalten i Gefle efter 8 månaders tjenst här. Alla flyttade på egen begäran och efter föregående i vederbörlig ordning skedde uppsägning.
Af sköterskorna uppsade 7, deribland öfversköterskan på länets upptagningsanstalt, sina platser, 1 blef uppsagd såsom befunnen olämplig efter 2 år, 4 månaders tjenst och 1 afvek ur tjensten efter 14 dagar. Öfversköterskan flyttade efter 2 år, 7½ månaders tjenst för att öfvergå till enskild sjukvård, 1 fick transport till Wänersborgs hospital efter något öfver 8 års tjenst, 2 afgingo för giftemåls skull efter respektive 2 år, 10 månaders och 2 år, 2 månaders tjenst, och 3 måste sluta för sjuklighets skull efter en tjenstetid af respektive 6 år, 6½ månader, 1 år, 9 månader och 1 år. En qvinlig elev måste efter 1 månads proftjenstgöring afskedas för oordentlighet.
Till uppsyningsman antogs O. W. Sundin, hvilken i nära 12 år hade varit ansvarig sjukskötare vid Piteå hospital och asyl. Han tillträdde tjensten d. 15/6 1905. Af den öfriga, vid årets slut i tjenst qvarvarande sjukbetjeningen, hade förestånderskan tillträdt sin tjenst år 1888, en skötare 1883, en sköterska 1887, en skötare och en sköterska 1890, en sköterska 1891, en dito 1892, en dito 1897, en dito 1901 och en dito 1902, 6 skötare och 2 sköterskor 1903, 4 sköterskor 1904 samt 4 skötare och 8 sköterskor (deribland öfversköterskan på länets upptagningsanstalt) 1905. Summa 1 uppsyningsman och 12 skötare, 1 förestånderska, 1 öfversköterska och 20 sköterskor på ordinarie stat; dessutom voro vid årets slut anställda 1 manlig och 2 qvinliga elever, af hvilka senare 1 var öfvertalig.
Någon svårighet att erhålla ersättare i de afflyttades ställe har ej visat sig. Oaktadt de förhöjda lönerna ha dock ej någon bättre än förut qvalificerade sökande anmält sig, utan ha de alla varit tjenare eller daglönare af allmogeklass.
Nyantagen sjukbetjening har, innan densamma blifvit godkänd såsom sjukvårdare, i regel tjenstgjort 4–6 månader såsom elev med aflöning af 1 krona för man och 60 öre för qvinna för dag, och har anteckning härom i hvarje fall skett uti Direktionens protokoll.
I aflöningsväg likställda med sjukbetjeningen äro skräddaren och skomakaren, den förre i tjenst sedan 1901 och den senare sedan 1902, hvilka hvar tredje söndag ha tjenstgöringsskyldighet på mansafdelningen 2.

Ekonomibetjeningens antal oförändradt = 20.
8 ombyten ha egt rum under året: 2 tvättpigor, efter en tjenstetid af 1 år, 10½ månader och 6 månader, 1 kökspiga efter 10 mån:s, 3 ladugårdspigor efter 7 mån:s, 3 mån:s och 8 veckors, 1 inre portvakterska efter 1 år, 10 mån:s och 1 städerska efter 1 år, 9 mån:s tjenst. Endast beträffande ladugårdspiga har det varit förenadt med någon svårighet att anskaffa duglig sådan.
Af den vid årets slut i tjenst qvarstående ekonomibetjeningen hade tvättförestånderskan tillträdt sin tjenst 1894, maskinisten och yttre portvakten 1898, 1 tvättpiga och 1 kökspiga 1900, stalldrängen 1901, 1 kökspiga 1902, trädgårdsmästaren, ekonomidrängen, köksförestånderskan, 1 tvättpiga och yttre nattvakten 1903, snickaren och städerskan 1904 samt 2 tvättpigor, 1 kökspiga, ladugårdspigan, inre portvakten och trädgårdsdrängen 1905.
Med afseende på ekonomibetjeningens löneförhållanden är att anmärka, att lönen för tvättpigorna höjts till 144 Kronor (från 130 kronor) och att till en trädgårdsdräng anslagits 250 kronors lön (i t.f. 150 kr. åt en förutvarande trädgårdselev).
Ekonomibetjeningen eger rättighet till 12% förhöjning af lönen efter 5 års tjenst och dertill 13% efter ytterligare 5 års tjenst, sålunda 25% förhöjning af lönen efter 10 års tjenst i enlighet med Kungliga MedicinalStyrelsens skrifvelse af den 17 December 1897.
Till gratifikationen åt ekonomibetjeningen har utdelats 300 kronor.
All lägre sjukbetjening har erhållit utspisning från hospitalets kök, likaså den ogifta ekonomibetjeningen.
Kontant ersättning i stället för kost har uppburits af uppsyningsmannen och förestånderskan, trädgårdsmästaren, maskinisten, skräddaren och yttre nattvakten under hela året samt af öfversköterskan å länets upptagningsanstalt från och med den 1 Oktober.
Understöd å indragningsstat har erhållits af f.d. köksförestånderskan S. Styfvensson 150 kronor, f.d. sjukskötaren A. Rodin 150 kronor, f.d. sjuksköterskan A. Westerström 175 kronor och f.d. inre portvakten J. Norell 200 kronor.

10:o De sjukas sysselsättning och förströelser.
Rikligt tillfälle till arbete ute i det fria har året om funnits för de manliga patienterna. Qvinnorna deremot ha ej deltagit i något yttre arbete.
På skräddareverkstaden har året om en yrkeskunnig manlig patient deltagit i arbetet, och dessutom ha 2–3 andra kunnat sysselsättas med lappning och andra mindre fordrande göromål, hvarjemte 2–3 tidtals sysslat med nätbindning.
På skomakareverkstaden ha större delen af året 3 patienter varit sysselsatta.
En yrkeskunnig snickeriarbetare har biträdt på snickareverkstaden, den likaledes en i laggkärltillverkning kunnig patient tidtals kunnat sysselsättas, äfvensom en à två varit behjelpliga med handräckningar och diverse smärre reparationer.
Enligt sammandrag ur arbetslistorna för året ha af de manliga patienterna utförts 18 789 dagsverken, sålunda fördelade: vedhuggning och inbärning af ved m. m. arbete i vedgården 6 759, arbete i trädgården och parken 4 434, snöskottning 648, snickeriarbete 570, skrädderiarbete 732, skomakeriarbete 886, biträde i tvätten 900, maskinistbiträde 300, nätbindning 672, betjeningsbiträde 1 190, jordschaktningsarbete jemte sten–och grus–körning 990, biträde med höbergning 157, drefplockning 56 jemte diverse andra arbeten 495.
Dessa 18 789 dagsverken, fördelade på 303 arbetsdagar, utvisa, att i medeltal dagligen omkring 62 (61,98) män kunnat sysselsättas med arbete. Beräknadt efter antalet platser (115) ha alltså 53,9% af de manliga patienterna kunnat deltaga i diverse förekommande arbeten. Utan dessa ha vintertiden isynnerhet ett ej så ringa antal slöa och halforoliga patienter kunnat sysselsättas med dref– eller ylle–plockning.
I ofvan angifna summa dagsverken äro ej inräknade omkring 800 dagsverken, som utförts af på länets upptagningsanstalt inskrifna, men på hospitalet vårdade manliga patienter.
Å skräddareverkstaden hafva under året utförts följande arbeten: a) till betjeningen ha tillverkats 13 kostymer af kläde och 15 dito af krit–och blå–randig linneväf och b) till patienterna 49 rockar, 6 västar och 47 par byxor af kläde, 68 rockar, 2 västar och 53 par byxor af bomullstyg, 44 par kalsonger, 25 sommarmössor och 2 st. arbetsförkläden. Dessutom har c) till Wänersborgs hospital förfärdigats 50 kostymer sommarkläder.
För öfrigt ha å skräddareverkstaden lagats 1 120 diverse klädesplagg.
På skomakareverkstaden ha förfärdigats 155 par nya skodon – 84 par stöflar, 70 par kängor, 1 par tofflor – och 10 par arbetshandskar samt 40 st. skridskoremmar; dessutom ha 11 par skodon blifvit förskodda, 397 par halfsulade och 392 par i öfrigt lagade, hvarjemte utförts diverse smärre reparationer å arbetshandskar och seldon m. m.
Å qvinnosidan ha utförts 18 919 dagsverken, sålunda fördelade; tvättbiträde 303, strykbiträde 303, sömnad 3 232, spånad 2 727, strumpstickning 2 489, kardning 1 470, väfnad 3 569, garnnystning 529, betjeningsbiträde 874, lagning 2 149, bandväfnad 462 och spolning 812.
I medeltal hafva 62,4 qvinor dagligen kunnat sysselsättas, hvilket utgör 56,7% af de närvarande (110).
Förutom dessa ha ett stort antal mera slöa qvinnor tidtals varit sysselsatta med "ylleplockning", utan att derför ha varit upptagna på dagsverkslistorna, lika litet som de på länets upptagningsanstalt inskrifna qvinnorna, af hvilka dock utförts 460 dagsverken diverse handarbeten för hospitalets räkning.
Förteckning öfver å qvinnoafdelningen utförda arbeten.
A. För anstaltens egen räkning: väfnad: 40 meter "våffelväf" till badlakan, 963 meter klädningstyg, 285 meter foderväf, 395 m. lakanslärft, 476 m. kalsongväf, 200 m. drällväf, 70 m. blårandig väf, 100 meter förklädestyg, 110 m. lintygslärft, 180 m. mattor, 56 m. täckväf och 8 350 m. band.
Sömnad: 9 st. badlakan, 96 st. andra lakan, 142 st. klädningar, 205 st. handdukar, 14 st. täcken, 104 par mans–och 84 par qvinnokalsonger, 50 st. lintyg och 100 st. förkläden.
Spånad: 168 kilo ullgarn, 189 k. lingarn och 56 kilo plockgarn.
Strumpstickning: 30 par ullstumpor samt vidstickning af 45 par ullstrumpor och 136 par bomulls–dito.
Diverse lagningar: 499 st. lakan, 540 st. skjortor, 332 par kalsonger, 423 lintyg, 195 klädningar, 160 undertröjor för män, 50 underkjortlar, 180 lifstycken, 863 par ullstrumpor och 767 par bomullsstrumpor.
B För Wänersborgs hospital: väfnad: 276 meter klädningstyg, 880 m. underkjolsväf, 300 m. kalsongväf, 1 700 meter örngottsväf, 750 m. drällväf, 500 m. förklädesväf och 54 m. foderväf.
Sömnad: 46 klädningar, 285 underkjortlar, 150 par kalsonger, 800 handdukar och 500 förkläden.
Strumpstickning: 260 par ullstrumpor, 140 par långa och 125 par korta bomullsstrumpor.
I dessa å qvinnoafdelningen utförda arbeten hafva dagligen 4–6 sköterskor deltagit.

Flitpenningarna oförändrade = 8 öre för såväl män som qvinnor samt i undantagsfall 12 öre, som hittills endast utdelats åt yrkeskunnige män, som deraf ansetts förtjenta. Under året har endast 1 snickeriarbetare fått räkna sig till godo den högre dagaflöningen. Att flitpenningarna i regel äro lika för alla, synes mig vara ej så litet oegentligt, då ej blott arbetsförmågan och dugligheten äro så högst olika hos olika individer, utan äfven arbetets art och beskaffenhet äro af olika vigt och betydelse; och gäller detta i lika grad för både män och qvinnor.
Lämpligare synes mig derför vara, att de mindre arbetsdugliga och de som endast förmå utföra lättare och mindre kräfvande arbeten finge åtnöja sig med eller tilldelades en lägre flitpenning än de med större duglighet och förmåga.
Jag tillåter mig derför vördsamt föreslå, att Direktionen hos Kungl. Medicinalstyrelsen ville göra framställning om, att flitpenningarnas storlek för framtiden måtte från 8 bestämmas till 5 och 10 öre – i likhet med hvad förhållandet är vid en del andra hospital – att tilldelas arbetande patienter efter Öfverläkarens bepröfvande och efter de grunder, som jag härofvan framhållit.
Önskvärdt vore, om äfven de å länets upptagningsanstalt inskrifvna, hvilka deltaga i här förekommande arbeten, kunde komma i åtnjutande af flitpenningar i likhet med de å hospitalet intagna. Den afgift, som hospitalet uppbär för dessa förstnämnda patienter, är så betydligt mycket högre än den vanliga hospitalsafgiften, att från ekonomisk synpunkt sedt hinder ej torde möta för flitpenningars beviljande äfven åt de på länets upptagningsanstalt inskrifvna. Högst 100 kronor årligen torde härtill åtgå, och komme med sannolikhet det för året i Staten upptagna förslagsanslaget till flitpenningar att tåla vid äfven denna vid utgiftsstatens uppgörande oberäknade utgiftspost, i synnerhet om flitpenningarna bestämmas till 5 och 10 öre.
Till patienternas förströelser ha i regel en gång i hvarje månad anordnats kaffebjudningar, för de lugna och relativt stillsamma i förening med dans vissa gånger och andra gånger i förening med Scioptikonförevisningar och grammofonkonserter.
"Magisk soaré har anordnats en gång inför ett 80-90-tal patienter", hvilka både syn–och hör–barligen trakterades af den uppträdande trollkonstnärens prestationer.
Tvenne gånger under högsommaren anställdes lustresor med förhyrd ångare uppåt Ångermanelfven för omkring 80–90 patienter af båda könen. Landstigning skedde båda gångerna på en vacker holme, der deltagarna läto sig väl smaka af medhafda matsäckar och förfriskningar; diverse lekar anordnades i gröngräset, sång med guitarrackompanjemang utfördes af några qvinliga patienter, grammofonen spelades flitigt, och åtskilliga gruppbilder af deltagarena "knäpptes" i hospitalets kamera af förestånderskan och uppsyningsmannen. Det hela aflöpp båda gångerna utan spår till störande missljud, och belåtenheten var allmän, då deltagarena på afton lyckligt landade vid hospitalets brygga efter en i allo angenäm och vederqvickande färd.
Ett i staden uppträdande musikkapell gaf en dag i December månad gratiskonsert i hospitalets kyrka för så många tacksamma åhörare, som der kunde rymmas.
Under vintern hölls en skridskobana i ordning, der ett flertal manliga och äfven en och annan af de qvinliga patienterna rätt flitigt motionerade sig, till stor belåtenhet som det tycktes.
Tillgängliga donationer och sparkassor: 1) Walfrid Enbloms sjukvårdsfond N:o 1 à 5 000 Kronor med vid årets slut disponibla räntor à kr. 589,73. 2) Patienternas arbetskassa, likaledes à 5 000 kronor med vid årets slut disponibla ränta à kr. 1 165,50.
I kollektmedel har hospitalet under året uppburit kronor 7,50. (antagligen för oåterkalleligen sista gången!).
Af från "Skyddsföreningen för Sinnessjuka" donerade medel har till understöd åter från anstalten utskrifven qvinlig patient utdelats 25 kronor.

11:o Religionsöfningar och undervisning.
Se härom hospitalpredikantens bifogade redogörelse, Bilaga A, hvilken äfven innehåller förteckning öfver under året tillkomna böcker och jultidningar samt öfver afskrifna sådana.

Fördelas underhållsdagarnas antal med antalet vårdade 305 (deraf 258 på hospitalet och 47 på länspaviljongen), blir medeltalet underhållsdagar för hvarje sjuk: 288,33.
Fördelas underhållsdagarnas antal med kalenderdagarna, blir medeltalet sjuka för dag: 241 (240,94) deraf i 2:dra klassen 21,52, i 3:dje klassen 205,25 och utan afgift 14,17.

Denna summa fördelad på antalet underhållsdagar (87 942) utvisar en daglig medelkostnad för hvarje sjuk af kr. 1,43,6.
Samma summa fördelad på hela antalet vårdade (305) utvisar en årlig medelkostnad för hvarje sjuk af kr. 414,04.
Fördelad på medeltalet sjuka för dag (241) blir årskostnaden för hvarje sjuk kr. 524.

14:o Allmänna helsotillståndet m. m.
Allmänna helsotillståndet har i det hela varit mycket godt. Sex fall af influensa hafva förekommit, samtliga af lindrigaste art. Af lungtuberkulos ha likaledes förekommit 6 fall–alla män–af hvilka 2 med dödlig utgång.
Af på hospitalet vårdade 258 hafva 9 utskrifvits tillfrisknade = 3,5% (3,488). För hospitalet och länets upptagningsanstalt tillsammans med 305 vårdade och 18 tillfrisknade blir tillfriskningsprocenten = 5,9%.
Att tillfriskningsprocenten ej kunnat bli annat än liten, förklaras deraf, att bland de vid 1904 års slut på hospitalet qvarliggande patienterna endast funnos 2 konvalescenter och utan dessa endast 3 sannolikt botliga samt att af de under året på hospitalet intagna ej mindre än 51,5% voro att vid intagningen anse såsom obotliga; af de på länspaviljongen vid 1905 års början qvarliggande patienterna voro ej mindre än 60% att anse såsom obotliga och af de vid årets slut qvarliggande 14 patienterna voro minst 5, d.v.s. 35,7% att anse såsom obotliga.
8 hafva under året aflidit af de på hospitalet vårdade; dödsprocenten = 3,1%; Intet dödsfall har förekommit bland de på länets upptagningsanstalt vårdade. För hospitalet och upptagningsanstalten med tillsammans 305 vårdade blir dödsprocenten = 2,6%.
Under året har endast 1 man varit under någon dag isolerad, och detta endast under 2 timmar för höggradig irritation i förening med våldsamhetsbegär; dessutom 2 qvinnor, den ena 1 och den andra 2 hela dagar, båda för stor oro i förening med våldsamhetsbegär.
Några skyddsmedel af annat slag hafva ej kommit till användning.
Ett sjelfmord har egt rum, i det en melankolisk qvinna natten till den 21/4 beröfvade sig lifvet genom hängning. Af den öfver henne förda journalen framgår, att hon såväl under år 1904 som och under föregående delen af år 1905 synbarligen hade varit lugnare än förut och vid i allmänhet godt humör. Visserligen hade hon någon gång klagat öfver smärtor här och der, men aldrig öfver oro eller ängslan, och mer än en gång hade det varit tal om att anmäla henne till utskrifning. Hon hade för vana att samla på sig allehanda skräp, äfven stumpar af band och snören, hvarför hon ofta visiterades. Mer än en gång tillfrågad om hon bar på snören i sjelfmordsafsigt, hade hon städse förnekat detta. Det var derför en stor öfverraskning, då hon angifna natt beröfvade sig lifvet genom hängning. Anledning att skylla på bristande tillsyn från betjeningens sida finnes ej, utan anser jag, att fallet i fråga måste betraktas som ren olyckshändelse.
Konvalescenter vid årets slut 3 qvinor och 1 man och utan dessa sannolikt botliga 1 qvinna och 2 män.

15:o Anmärkningar
till hvilka berättelsen och de bifogade tabellerna kunna gifva anledning.
Frågan om rättighet att tilldela flitpenningar till de å länets upptagningsanstalt inskrifna patienterna torde lämpligen kunna underställas Kungl. Medicinalstyrelsens pröfning i sammanhang med framställningen om att flitpenningarnas storlek måtte bestämmas till 5 och 10 öre i stället för nuvarande 8 öre.
En rätt vansklig uppgift synes mig vara skyldigheten att i kol. 4 på tab. 9 uppgifva antalet af dem, som vid intagningen äro att anse såsom obotliga. Dömer man för strängt d.v.s. anser man för stort antal vara obotliga, kan det alltför väl hända, att ej så få af dessa under något af de kommande åren, för hvilka å tabellen redovisas, tillfriskna, och nödvändiga följden häraf blir den, att tillfriskningsprocenten i kol. 7 blir alltför stor. Så har det i år händt mig (då jag användt de af min företrädare uppgifna siffrorna i kol. 4 oförändrade) att tillfriskningsprocenten för år 1901 stigit upp till 104,3% och för år 1902 till 127,3%, och ingen säkerhet finnes för att icke procenten för något annat (kommande) år likaledes kan stiga öfver 100, hvilket ju är orimligt.
Sådant kunde ej inträffa, om tillfriskningsprocenten i likhet med hvad som egde rum på den gamla tabellen N:o 10, beräknades särskilt för sjukdomar som egt bestånd under och öfver 2 år. Skulle 2 år numera ej anses vara lämplig tidsbestämning, kunde möjligen annan, mera lämplig sådan föreskrifvas.

Hernösand den 18 April 1906.
Per Wingqvist.

Bilaga A.

De söndagliga gudstjensterna.
Gudstjenst har under året hållits i hospitalets kyrka hvarje sön-och hälgdag-utom å de tre annandagarna jul, påsk och pingst-med början kl. half tio f.m., och har gudstjensten i regel varit slut några minuter före kl. half älfva.
De gudstjenstbesökande patienternas antal har varit ungefär detsamma som under näst föregående år eller i medeltal 25 à 30 män och stundom något flera qvinnor. Vid gudstjensterna hafva alltid ett tillräckligt antal af såväl den manliga som qvinliga betjeningen varit närvarande.
Med högst få undantag hafva patienterna under gudstjensterna förhållit sig stilla och lugna, och har det synts, som om icke så få af dem med intresse och till sin uppbyggelse deltagit i gudstjensten.

Veckogudstjensterna
Dessa hafva varit desamma under föregående år. Sålunda hafva de manliga patienterna samlats på Tisdagarna kl. 4 e.m. till bibelläsning, bön och psalmsång. Under sommarmånaderna hafva dock dessa andaktsstunder för männen varit inställda, emedan de på grund af utearbete ej lämpligen till desamma kunnat samlas. Antalet närvarande har varierat mellan 12 och 20.
De qvinliga patienterna hafva varit samlade på Fredagarna kl. 4 e.m. under hela året, och har deras antal varit ungefär lika med männens.
Vid ofvan nämnda sammankomster hafva alltid några af betjeningen varit närvarande.
Under passionstiden hölls i stället för nyssnämnda andaktsstunder passionspredikan en gång i veckan gemensamt för både män och qvinnor, och var antalet närvarande patienter detsamma som vid de söndagliga gudstjensterna.
På julafton hölls en kort aftongudstjenst i den vackert upplysta kyrkan.

Bokförrådet.
Icke särdeles flitigt har boksamlingen anlitats under året. Önskligt vore, att densamma kunde ökas med ett antal lämpliga berättelseböcker samt med några band illustrerade tidningar och tidskrifter.

Följande nya böcker hafva under året tillkommit:
1 ex Hvar 8 Dag, årgången 5.
1 ex Idun, årgången 1904.
1 ex Allers Familj–journal för år 1904
10 st. Psalmböcker
1 ex Kalendern Svea för år 1906.
1 ex Kalendern Vintersol för år 1906.
1 ex Kalendern Frideborg för år 1906.
1 ex Kalendern Ledstjärnan för år 1905.

Jultidningar:
1 ex Julrosor.

1 ex Jul.
1 ex Julkvällen.
1 ex Friska vindar.
1 ex Vinterkvällen.
1 ex Barnens julrosor.
1 ex Snöflingan.
1 ex Julkärfven.
1 ex Julklockan.
1 ex Julklappen.

Under året afskrifna böcker:
12 st. Psalmböcker.
En bibel.
2 band diverse jultidningar.
1 ex Kalendern Svea för år 1902.
1 ex God Jul för år 1903.
1 ex Kalendern Svea för år 1905.

Hernösand i Februari 1906.
Isac Ehnmark
Hospitalspredikant.

Tab. 1
Uppgift från Hernösands hospital för år 1905 angående intagna, afförda och den 31 december befintliga.
Intagna 1)	m.	14	Summa	33
	kv.	19
Intagna, å statens anstalt för sinnessjuka förut ej vårdade	m.	10	Summa	26
	kv.	16
Från annan statens anstalt för sinnessjuka öfverförda	m.	0	Summa	0
	kv.	0
Afförda tillfrisknade	m.	3	Summa	9
	kv.	6
Afförda förbättrade	m.	4	Summa	9
	kv.	5
Afförda oförbättrade	m.	0	Summa	3
	kv.	3
Afförda till annan statens anstalt för sinnessjuka	m.	1	Summa	1
	kv.	0
Afförda döda	m.	4	Summa	8
	kv.	4
Den 31. december befintliga	m.	117	Summa	228
	kv.	111
Antalet exspektanter för samtliga klasser den 31 december	m.	38	Summa	44
	kv.	6
1) De från annan statens anstalt för sinnessjuka öfverförda medräknas ej här.

Tab. 2.
Uppgift från Hernösands hospital för år 1905 angående intagna, tillfrisknade, döda, samt vid årets slut befintliga, med fördelning efter de särskilda sjukdomsformerna.
1.	2.		3.		4.		5.		6.
Sjukdomar	Intagna 1)		Intagna, å statens anstalt för sinnessjuka förut ej vårdade		Tillfrisknade		Döda		D. 31/12 19 befintliga
	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.
1. Melankoli, Melancholia		8		8	1	3		1	1	9	1
2. Mani, Mania						1			2	4	2
3. Periodisk sinnessjukdom, Psychosis periodica	5	3	2	1	1				9	10	3
4. Förvirring, Confusio		2		2						3	4
5. Primär svagsinthet, Dementia primaria	5	2	4	2	1	2	2		41	15	5
6. Kronisk förryckthet, Paranoia	1	1	1	1					12	14	6
7. Sekundär svagsinthet, Dementia secundaria							2	2	44	45	7
8. Epilepisk sinnessjukdom, Insania epileptica									1	2	8
9. Degenerativ sinnessjukdom, Insania degenerativa		1								2	9
10. Sinnessjukdom i följd af kronisk förgiftning, Psychosis ex intoxicatione									1		10
11. Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica								1	1		11
12. Svagsinthet af organiska orsaker, Dementia organica	3	2	3	2					3	4	12
13. Sinnesslöhet, Idiotia										2	13
14. Sinnessvaghet, Imbecillitas									2	1	14
15. Okänd sjukdom											15
1) De från annan statens anstalt för sinnessjuka öfverförda medräknas ej här.

Tab. 3.
Uppgift från Hernösands hospital för år 1905 angående å statens anstalt för sinnessjuka intagna, tillfrisknade, döda samt vid årets slut befintliga, med fördelning efter kön och ålder.
1.	2.		3.		4.		5.		6.		7.		8.		9.		10.		11.		12.		13.		14.		15.
	Under 15 år		15-20 år 1)		20-25 år		25-30 år		30-35 år		35-40 år		40-45 år		45-50 år		50-60 år		60-70 år		Öfver 70 år		Okänd		Summa		Summa summarum
	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.
Intagna 2)					2	1	1	2	3	2		3		1	1	4	3	3	3	3	1				14	19	33
Intagna, å statens anstalt för sinnessjuka förut ej vårdade					2	1	1	2	2	1		2		1	1	3	2	3	2	3					10	16	26
Tillfrisknade						1		2	1	2			1		1			1							3	6	9
Döda					1		1					1	1			1	1			1		1			4	4	8
Den 31 Dec. befintliga 3)
1) Från och med 15 år intill 20 år o.s.v.
2) Här upptagas icke de från annan statens anstalt för sinnessjuka öfverförda.
3) Denna uppgift lemnas endast de år, folkräkning eger rum.

Tab. 4.
Uppgift från Hernösands hospital för år 1905 angående de intagna sinnessjuka 1), fördelade efter civilstånd, sjukdomens bestånd före intagningen samt antal förutgångna anfall.
1.		2.		3.		4.	5.	6.		7.		8.		9.		10.		11.		12.		13.		14.		15.		16.		17.		18.
Summa		Civilstånd.								Sjukdomens bestånd före intagningen.												Antal förutgångna anfall.
		Ogifta		Gifta		Enklingar	Enkor	Frånskilda		Under 3 månader		3-6 månader2)		6-12 månader		1-2 år		Öfver 2 år		Okändt		Intet		Ett		Två		Tre		Fyra eller flera		Okändt
m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.			m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.
14	19	8	6	6	9		4			1		1	4		7	6	5	6	3			8	16	1	1	3			2	2
1) Här ingå icke de från annan statens anstalt öfverförda, ej heller sinnesslöa och sinnessvaga.
2) Från och med 3 månader intill 6 månader o.s.v.

Tab. 5.
Uppgift från Hernösands hospital för år 1905 angående intagna, å statens anstalt för sinnessjuka förut ej vårdade, fördelade efter sjukdomens form och efter ålder vid sjukdomens första utbrott.
1.	2.		3.		4.		5.		6.		7.		8.		9.		10.		11.		12.		13.		14.
Sjukdom	Under 15 år		15-20 år 1)		20-25 år		25-30 år		30-35 år		35-40 år		40-45 år		45-50 år		50-60 år		60-70 år		Öfver 70 år		Okänd		Summa
	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.
1 Melankoli, Melancholia						1		1		1				1				3		1						8
2 Mani, Mania
3 Periodisk sinnessjukdom, Psychosis periodica					1				1	1															2	1
4 Förvirring, Confusio														1		1										2
5 Primär svagsinthet, Dementia primaria			1		2	1		1	1																4	2
6 Kronisk förryckthet, Paranoia							1					1													1	1
7 Sekundär svagsinthet, Dementia secundaria
8 Epileptisk sinnessjukdom, Insania epileptica
9 Degenerativ sinnessjukdom, Insania degenerativa
10 Sinnessjukdom i följd af kronisk förgiftning, Psychosis ex intoxicatione
11 Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica
12 Svagsinthet af organiska orsaker, Dementia organica																	1		2	2					3	2
13 Sinnesslöhet, Idiotia
14 Sinnessvaghet, Imbecillitas
15 Sinnessjukdom, okänd eller ej förefintlig
Okänd sjukdom
1) Från och med 15 år intill 20 år o. s. v.

Uppgift från Hernösands hospital för år 1905 angående orsaker, under hvilkas inflytelser sinnessjukdom kan anses hafva uppkommit.
1.		2.		3.
Orsaker		Intagna1)		Intagna, å statens anstalter för sinnessjuka förut ej vårdade
		m.	kv.	m.	kv.
Sinnessjukdom hos	fadern	1
	modern	1	3	1	2
	far- eller morföräldrar
	syskon	2	3	1	2
	aflägsnare slägtingar	3	7	2	6
Alkoholism hos	fadern	3		3
	modern
Epilepsi hos	föräldrar	1		1
	syskon
	aflägsnare slägtingar	1		1
Neurasteni, hysteri eller andra nervösa rubbningar hos	föräldrar		1		1
	syskon
	aflägsnare slägtingar
Andra former af belastning:	föräldrarna kusiner		1		1
Pubertet
Klimakterium
Ålderdom
Hafvandeskap
Barnsäng			1		1
Digifning			1		1
Influensa		1	1		1
Tyfoidfeber
Andra akuta infektionssjukdomar
Syfilis		1		1
Kroniska konsumtionstillstånd (cancer, tuberculos etc.)
Vänd !
Inanition
Kronisk alkoholism		3		3
Andra kroniska intoxicationssjukdomar
Skador å hufvudet		1		1
Organiska hjärnlidanden		1		1
Andra sjukdomar (specificeras)
Oregelbundet, utsväfvande lefnadssätt		1		1
Helsovidrigt eller ansträngande arbete i yrke: kroppslig öfveransträngning			2		2
Pauperism
Psykisk öfveransträngning
Missräkningar och motgångar, ekonomiska och husliga bekymmer		4	5	4	4
Kärlek			2		1
Religösa påverkningar		1		1
Häftig sinnesrörelse			5		5
Cellstraff
Andra yttre omständigheter: vantrefnad			1		1
Förkylning		1	1	1	1
Sömnlöshet			5		5
Okända orsaker		6	3	3	3
1) Här ingå icke de från annan statens anstalt för sinnessjuka öfverförda.

Tab. 7.
Uppgift från Hernösands hospital för år 1905 angående intagna, å statens anstalt för sinnessjuka förut icke vårdade, fördelade efter stånd och yrke.1)
1.	2.		3.	4.		5.
	Yrkesutöfvare		Hustrur utan yrke	Barn under 15 år		Öfriga familjemedlemmar
	m.	kv.		m.	kv.	m.	kv.
I. Jordbruk med binäringar.
Godsägare och dermed jämförliga arrendatorer, landtbruksinspektorer
Hemmansägare och därmed jämförliga arrendatorer, rättare, ladufogdar, mejerister, trädgårdsmästare	1		1				1
Torpare, statare, backstugusittare, jordbruksarbetare, tjänare	2		6
Fiskare			1
II. Industri och handtverk.
Fabriks- och bruksägare, disponenter, ingeniörer, bokhållare	1
Arbetare	4
Handtverkare	1		1
III. Handel och samfärdsel.
Handlande, handelsbokhållare, banktjänstemän, redare
Idkare af värdshusrörelse och deras biträden
Tjänstemän vid post, telegraf och jernvägar
Betjänte vid d:o
Sjöfarande
Hyrkuskar, åkare och stadsbud							1
IV. Allmän tjänst och litterära yrken.
Prästerskap
Civile och kommunala tjänstemän
d:o d:o betjänte
Militärer			1
Transport
Lärare
Litteratörer, artister
Läkare, veterinärer, tandläkare, apotekare
Barnmorskor, sjukvårdspersonal
V. Annat yrke.
Tjänstehjon, förut ej angifna		3
Arbetare, d:o d:o			1
f. d. Yrkesutöfvare, kapitalister och pensionärer
Understödstagare	1
Fångar
VI. Okändt stånd och yrke.
1) Af denna tabell uppgöres ett särskildt exemplar för de af Dementia paralytica lidande. ( Någon patient, lidande af denna sjukdom, har dock ej under redovisningsåret intagits).

Tab. 8.
Uppgift från Hernösands hospital för år 1905 angående intagna, å statens anstalt för sinnessjuka förut ej vårdade, med fördelning efter hemort.
1.	2.		3.		4.
Stad eller Län	Landsbygd		Stad		Summa
	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.
Stockholms stad
Stockholms län
Uppsala län
Södermanlands län
Östergötlands län
Jönköpings län
Kronobergs län
Kalmar län
Gotlands län
Blekinge län
Kristianstads län
Malmöhus län
Hallands län
Göteborgs och Bohus län
Älfsborgs län
Skaraborgs län
Värmlands län
Örebro län
Västmanlands län
Kopparbergs län
Gäfleborgs län		1				1
Västernorrlands län	7	12	2	1	9	13
Jämtlands län	1	2			1	2
Västerbottens län
Norrbottens län
Obs.! Hvarje år folkräkning eger rum uppgöres en tabell, i hvilken alla den 31 dec. å statens anstalter för sinnessjuka befintliga fördelas efter hemort.

Tab. 9.
Uppgift från Hernösands hospital för år 1905 angående tillfriskningsprocenten bland de under de senaste 10 åren intagna.
1.		2.	3.	4.	5.	6.	7.	8.
Intagningsårets			Intagna	Af de intagna voro att vid intagningen såsom obotliga anse 2)	Tillfrisknade under något af de 10 åren 3)	Tillfriskningsprocent för		Anmärkningar
Ordningsnummer		Årtal				de i kol. 3 angifna intagna	de i kol. 3 angifna intagna med frånräkning af de i kol. 4 anförda
Det 10:de	Räknadt tillbaka från redovisningsåret som 1:sta år.	1896	37		15	40,5		x) Att tillfriskningsprocenten blifvit så hög, beror derpå, att jag låtit de i kol. 4 af min företrädare angifna talen qvarstå oförändrade. För år 1901 saknas visserligen anteckningar om, hvilka som vid intagningen voro att anse såsom obotliga. Den i kol.4 upptagna siffran 46 synes mig dock alltför hög. Efter min uppfattning bör densamma utbytas mot 29. I så fall blir tillfriskningsprocenten i kol. 7 = 60.
Det 9:de		1897	44		18	41		Af de 30 som är 1902 äro upptagna som obotliga, hafva hittills utskrifvits 6 som tillfrisknade. Beräknas med anledning häraf de såsom obotliga ansedda till allenast 24, blir tillfriskningsprocenten i kol. 7 = 82,35. Om af samma anledning siffran 20 i kol. 4 för år 1903 ändras till 16, blir tillfriskningsprocenten i kol. 7 för samma år = 77,77.
Det 8:de		1898	35		8	23
Det 7:de		1899	32		8	25
Det 6:te		1900	35		16	46
Det 5:te		1901	69	29 (46)	24	35	60 (104,3)x)
Det 4:de		1902	41	24 (30)	14	34,15	82,35 (127,3)x)
Det 3:dje		1903	52	16 (20)	28	54	77,77 (87,5) x)
Det 2:dra		1904	42	13	19	45,2	65,5
Redovisningsåret		1905	33	17	3	9,09	18,75
2) Kolumner 4 och 7 ifyllas icke för åren t. o. m. 1900.
3) De tillfrisknade införas för det år, under hvilket de å anstalten intagits, och ej för det år, under hvilket de utskrifvits tillfrisknade.

Tab. 10.
Uppgift från Hernösands hospital för år 1905 angående tillfrisknade.
1.	2.		3.		4.		5.		6.		7.		8.		9.		10.		11.		12.		13.		14.
Sjukdom	Summa		Vistelsetid inom hospitalet.										Sjukdomens bestånd efter dess uppkomst.
			Kortare tid än 3 månader		3-6 månader		6-12 månader		1-2 år		Öfver 2 år		Kortare tid än 3 månader		3-6 månader 1)		6-12 månader		1-2 år		2-5 år		Öfver 5 år		Okändt
	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.
Melankoli, Melancholia	1	3		1		1			1			1						1	1	1				1			1
Mani, Mania		1				1														1							2
Periodiska sinnessjukdom, Psychosis periodica	1				1														1								3
Förvirring, Confusio																											4
Primär svagsinthet, Dementia primaria	1	2				1			1			1							1	1		1					5
Kronisk förryckthet, Paranoia																											6
Sekundär svagsinthet, Dementia secundaria																											7
Epileptisk sinnessjukdom, Insania epileptica																											8
Degenerativ sinnessjukdom, Insania degenerativa																											9
Sinnessjukdom i följd af kronisk förgiftning, Psychosis ex intoxicatione																											10
Sinnessjukdom med förlamning, Dementia paralytica																											11
Svagsinthet af organiska orsaker, Dementia organica																											12
Sinnesslöhet, Idiotia																											13
Sinnessvaghet, Imbecillitas																											14
Okänd sjukdom eller ingen sinnessjukdom																											15
1) Från och med 3 månader intill 6 månader o. s. v.

Tab. 11.
Uppgift från Hernösands hospital för år 1905 angående dödsorsaker bland aflidna.
1.	2.	3.	4.
Dödsorsak. (enl. Kongl. Medicinalstyrelsens cirkulär den 9 December 1891).	m.	kv.	Summa
Pyaemia		1	1
Tuberculosis pulmonum	2		2
Myocarditis	1		1
Pneumonia acuta		2	2
Cancer ventriculi	1		1
Strangulatio		1	1

Tab. 12.
Uppgift frånHernösands hospital för år 1905 angående tillfälliga sjukdomar bland de vårdade.
1.	2.	3.	4.
Sjukdom (enl. Kongl. Medicinalstyrelsens cirkulär den 28 December 1891).	m.	kv.	Summa
Influenza epidemica	3	3	6
Erysipelas	1		1
Pyaemia		1	1
Tuberculosis pulmonum	6		6
Iritis	1		1
Myocarditis	2		2
Pneumonia acuta		2	2
Enteritis acuta	1	1	2
Enteritis chronica	1		1
Rheumatismus artic. chron.	1		1
Psoriasis		1	1
Abscessus	3	1	4
Furunculosis	2		2
Carbunculus	1	1	2
Ulcus	1		1
Decubitus		1	1
Carcinoma: Cancer ventriculi	1		1
Fractura	2		2
Luxatio	1		1
Vulnus		2	2

Tab. 13.

Uppgift från Hernösands hospital för år 1905 angående kriminalpatienter.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

Intagna

Afförda

Underhållsdagar

Medeltal vårdade per dag

Den 31 December befintliga

Anmärkningar 1)

De, som icke kunnat till följd af sinnessjukdom för brottslig handling till ansvar fällas

Ransakningsfångar

Straffångar

Summa

Tillfrisknade

Förbättrade

Oförbättrade

Döde

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

Summa

0

0

x) 1

3 347

1 825

9,17

5

9

5

14

x) För mord tilltalade, men otillräknelig förklarade N:o 1 587 Per Alfred Wertin från Borgsjö församl. affördes den 3 mars 1905 till Upsala Asyl.

Tab. 14.

Uppgift från Hernösands hospital för år 1905 angående intagna 1) och aflidna, af Dementia paralytica lidande.

A Intagna.

Civilstånd

ogift

m.

0

Summa

Hemort

landsbygd

m.

Summa

kv.

0

kv.

gift

m.

0

stad

m.

kv.

0

kv.

enkling

0

Antagliga sjukdomsorsaker

syfilis

m.

Summa

enka

0

kv.

frånskild

m.

0

alkoholmissbruk

m.

kv.

0

kv.

B Aflidna.

Ålder vid dödsfallet.

Sjukdomens bestånd från dess uppkomst

Dödsorsaker.

Under 1 år

1-2 år 2)

2-3 år

3-5 år

5-10 år

Öfver 10 år

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

Under 25 år

25-30 år 3)

30-35 år

35-40 år

1

Pneumonia acuta.

40-45 år

45-50 år

50-60 år

60-70 år

Öfver 70 år

Okändt

Summa

Summa

1) Här upptagas icke å statens anstalter för sinnessjuka förut under diagnos dementia paralytica vårdade, ej heller från annan statens anstalt för sinnessjuka öfverförda.

2) Från och med 1 år intill 2 år o.s v.

3) Från och med 25 år intill 30 år o.s.v.

Tab. 15.
Uppgift från Hernösands hospital för år 1905 angående antalet sjukplatser, underhållsdagar, och medeltal vårdade i de olika betalningsklasserna samt utspisnings- och totalkostnaden.
1.	2.		3.				4.				5.				6.
	Antal sjukplatser		Underhållsdagar				Medeltal vårdade pr dag				Utspisningskostnad för de sjuke				Totalkostnaden för sjukvården
	I klass	Allm. klass	Tillhörande Landstinget	II klass	III klass	Utan afgift	Tillhörande Landstinget	II klass	III klass	Utan afgift	Totalkostnad		För underhållsdagar		Totalkostnad		Medelkostn. för hvarje person för dag		Medelkostnad för hvarje person för år
													I klass	allm. klass
											kr.	öre	öre	öre	kr.	öre	kr.	öre	kr.	öre
Hospitalet		225	6 278	7 854	68 638	5 172	17,2	21,52	188,05	14,17	44 775	61		52	126 283	91	1	43,6	524
Länsafdelningen		20
		245					240,94 = 241

Tab. 16.

Uppgift på de vid Hernösands hospital i och för den egentliga sjukvården anstälda tjenstemän och betjening under år 1905.

Anstalt

Medeltal sjukplatser dagligen året om upptagna

Medeltal sjuka för dag för hvar och en af sjukbetjeningen *)

Anmärkning

Öfverläkare

Asylläkare

Biträdande läkare

Underläkare

Amanuenser

Uppsyningsmän

Förestånderskor

Sjukskötare

Sjuksköterskor

Hospitalet jemte länets Upptagningsanstalt

1

1

1

1

13

x) 22

241

xx) 7,1

x) häri inberäknad öfversköterskan vid länets upptagningsanstalt. xx) öfversköterskan ej medräknad

*) I denna uppgift böra uppsyningsmän och förestånderskor icke räknas till sjukbetjeningen.

Tab. Xa
Uppgift från hospital för år 19 angående läns upptagningsanstalt för sinnessjuka.
1.		2.										3.		4.		5.		6.		7.		8.
Intagne		Afförde										Den 31 Dec. befintliga		Underhållsdagar		Antal platser		Medeltal vårdade för dag		Högsta antalet vårdade för dag		Medellängd af vistelsen å upptagningsanstalten
		till statens anstalter för sinnessjuke		till hem eller enskild anstalt						döde
				tillfrisknade		förbättrade		oförbättrade
m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.
11	17	5	12	4	5	2	4		1			10	4	3 594	2 684	10	10	9,85	7,35	10	10	171,14	103,23
														6 278				17