Berättelse till. K. Medicinalstyrelsen öfver af undertecknad den 10-12 mars 1906 förrättad inspektion af sjukvården å Vänersborgs hospital och asyl. Närvarande: Öfverläkaren Dan. Sellberg, bitr. läkarne K. Hultman och A. Wingstrand samt t.f. underläkarne C. G. Trägårdh och E. R. Ihran.

Anstalten började beläggas den 26 september 1905, då 14 manliga patienter från Upsala hospital mottogos.

Sedermera har beläggningen fortskridit på sätt som nedanstående tablå utvisar:

Af dessa hafva 2 män och 4 kvinnor aflidit samt 1 man och 4 kvinnor utskrifvits som friska eller förbättrade.

Dödsorsaken har i 2 fall varit tuberculos. pulmonum och i 4 fall Pneumonia acuta.

Af de sålunda anmälda hafva 49 män och 55 kvinnor S.a 104 sin hemort i Stockholm. Då medicinalstyrelsen förordnat att vid anstaltens första beläggning finge mottagas 52 patienter från Stockholm och då af de redan intagna 17 män och 29 kv. tillsammans 46 patienter äro från Stockholm synes det mig att de härofvan 4) och 5) omnämnda ansökningar som af Stockholms stads fattigvårdsnämnd gjorts vid asylerna i Upsala och Lund, böra återställas till dessa anstalter, med föreskrift att expektantplats skall beviljas för ifrågavarande patienter i den tur de vid nämnda anstalter blifvit anmälda. Beträffande åter de 52 ansökningar (omnämnda här ofvan under 3) som af Stockholms stads fattigvårdsnämnd öfverlemnats direkt till direktionen för Vänersborgs hospital och asyl synes mig dessa böra bifallas på vanligt sätt, och de i ansökningarna afsedda patienterna således intagas så snart platser blifva disponibla till hvilka inga andra sökande äro mera berättigade.

Med afseende å de från Göteborgs fattigvårdsstyrelse inkomna ansökningarne (här ofvan omnämnda under 6) öfverenskoms, efter öfverläggning med öfverläkaren, att 8 män och 7 kvinnor af hithörande patienter med det snaraste skulle mottagas och de öfriga behandlas som vanliga exspektanter på sätt nyss blifvit nämndt.

Vid inspektionstillfället voro endast den bortre flygeln af asylbyggnaden (som benämnes pav. 3 å manssidan och pav. 8 å kvinnosidan) samt de båda s.k. cellpaviljongerna (N.o 4 och 5 å mans och 9 och 10 å kvins) delvis tagna i bruk

I pav. 3 och 8 hade hvarje våning hittils behandlats som en enda afdelning med ett 60-tal patienter. Huruvida denna anordning för framtiden lämpligen kan bibehållas synes mig tvifvelaktigt, särdeles som daglokalerna i så fall komma att utgöras att tre olika mycket långa, delvis mycket smala koridorer i vinkel mot hvarandra, hvarigenom en effektiv tillsyn torde blifva omöjlig att åstadkomma. Att dela hvarje våning i tvenne afdelningar går nog för sig utan större svårighet, och därmed skulle ju också vinnas den fördelen att hvarje afdelning komme att omfatta ett mindre, någorlunda rimligt antal patienter, men daglokalerna blefve fortfarande föga lämpliga, hvartill komme behofvet af ett betydligt större antal ansvariga, högre aflönade skötare, resp. sköterskor.

I pav. 4 och 9 hade det stora till dagrum afsedda rummet tagits i bruk för tuberkulösa på manssidan och för öfvervakning å kvinnosidan. Ifrågavarande rum, som torde rymma 8-10 sängar lär icke heller för framtiden behöfva användas till dagrum, då de här relativt rymliga koridorerna torde visa sig fullt tillräckliga som daglokaler för de efter och sannolikhet i regeln ganska fåtaliga patienter, som kunna vara uppe om dagarne.

I pav. 5 och 10 hade hittills endast nedre våningen användts som daglokaler. Antalet patienter å hvarje afdelning blir med en sådan anordning närmare 50, hvilket väl knappast kan aflöpa utan de största olägenheter när beläggningen å anstalten blir fulltalig och de oroligaste och mest svårskötta elementen måste samlas i denna paviljong, särdeles som daglokalerna äfven här äro af samma beskaffenhet som å pav. 3 och 8.

Att äfven under dagarne fördela de sjuka på de olika våningarne möter återigen den svårigheten att matrum och diskkök endast är till finnandes å bottenvåningen, badrum däremot endast en trappa upp, hvarförutom antalet sängplatser en tr. upp är mera än dubbelt så stort som i bottenvåningen

Således 16,8% af hela beläggningssiffran. Emellertid torde en del af dessa rum få tagas i anspråk för betjäningen, som säkerligen måste blifva talrikare än som vid anstaltens planläggning beräknats.

En sak som icke direkt har att skaffa med sjukvården måste jag dock beröra här på tal om de lokala förhållandena. I en del lokaler i de öfre våningarne äro golfplankorna till den grad öfversållade med kvistar att det förefaller mig otroligt att sådant kan vara kontraktsenligt. I alla händelser torde dessa golf om ett fåtal år vara uppslitna om de ej från början skyddas genom linoleummattor.

En annan sak måste jag äfven fästa uppmärksamheten vid, nämligen att ett decauvillespår från den gamla lastbryggan för närvarande är draget genom promenadgården till pav. 2 å manssidan och icke heller utan rätt vidlyftiga terrasseringar torde kunna förläggas annorledes så länge den gamla lastbryggan skall begagnas. - Men när pav. 2 skall tagas i bruk kommer det uppenbarligen att vålla stora svårigheter och obehag om promenadgården till denna paviljong skall utgöra en passage för spårvägstrafiken från och till bryggan.

Anläggandet af den nya lastbryggan synes mig således vara en angelägenhet som med hänsyn till anstaltens obehindrade beläggning och sjukvårdens behöriga handhafvande icke bör uppskjutas till ett följande år.

Hittils hade afd. 4 tjänat som upptagningsstation samt till öfvervakning för lugnare patienter och såsom nämnts för några tuberkulosfall å manssidan.

Å manssidan tjänstgör här en sittande nattvakt och en patrullerande, den sistnämnda i tur och ordning bland dagbetjäningen. Å kvinnosidan tjänstgöra 2 sittande och en patrullerande.

Å afd. 5 och 10, hade en tr. upp anordnats permanent tillsyn i en, eventuelt två salar, hvardera för 12 patienter. Här voro placerade hufvudsakligen graft osnygga och hjälplösa patienter.

Å omnämnda öfvervakningssalar voro vid inspektionstillfället sängliggande dels 7 män och ett tiotal kvinnor i psykiatriskt-terapeutiskt syfte, dels 14 män och 13 kvinor för kroppslig sjukdom, svaghet eller hjälplöshet. 5 af dessa män leda af tuberculosis pulmonum.

Af osnygghetslistorna inhämtades att antalet osnygga sedan anstaltens öppnande uppgått till

Antalet osnygga å manssidan har alltså sjunkit från omkr 7,5% till omkr 4% och å kvinnosidan från cirka 10 till 5,2%

Af de på föreskrifvet sätt förda tvångsmedelslistorna inhämtades, att under januari 1 man varit isolerad 13 gånger, högst 5 timmar hvarje gång samt under februari 2 män tillsammans 22 gånger högst 5½ timme. En af dessa man hade öfverflyttats från Upsala hospital, där han visserligen ofta varit orolig och svårskött, men på senare år ej behöft vara isolerad. Han har tydligen försämrats genom att försättas i en annan, för honom främmande omgifning.

Å kvinnosidan hade en kvinna varit isolerad 2 ggr, kortare stunder i januari. Dessutom hade skyddshandskar och skydds segel under långbad kommit till användning ett par gånger.

Antalet arbetande den 10/3 uppgick till 51 män och 95 kvinnor sålunda fördelade på följande sysslor

Vid granskning av intagningshandlingarne befunnos några af dem behäftade med vissa formella fel eller oegentligheter

Så voro läkarebetygen rörande Erik Vilh. Pettersson och Axel Ludvig Ingvall utfärdade mera än en månad före ansökningens inkomst till direktionen för Stockholms hospital (hvarifrån de sedan öfversändts till Vänersborg) men hade försetts med senare påskrift af Dr Ivan Bystedt visa fortfarande behof af hospitalsvård och med stöd häraf godkänts.

Läkarebetyget för Alrik Vennermann, för hvilken ansökan ingifvits till Lunds asyl, var dateradt den 11/3 1902, men läkarundersökningen hade skett redan den 5/3 och ansökan inkom ej förr än den 8/4.

Liknande felaktighet vidlådde läkarebetygen rörande vid Vänersborgs hospital och asyl anmälde Anders Albert Eliasson Selma Eugenia Kaspersson och Josefina Eugenia Jansson

Vidare saknades fullständig och författningsenligt affattad A. bilaga för otillräknelig förklarade, Viktor Benjamin E:son Pettersson samt för äfvenledes otillräknelig förklarade Karl Aug Josefsson. Vederbörande läkare, i förra fallet fängelseläkaren vid Vänersborgs länsfängelse K. Bylund och i senare fallet t.f. fängelseläkaren Gustaf Kjellberg vid samma fängelse hade nöjt sig med att hänvisa till ett föregående utlåtande.

Samma förfarande hade användts beträffande otillräknelig förklarade Vilhelm Johansson Blank-Sjöberg, för hvilken ansökan ankommit den 14 februari 1906, men ännu ej beviljats.

Läkarebetyget lyder i detta fall på följande sätt:

"Med anledning af Landshöfdinge Embetets skrifvelse af den 17 januari 1906 får jag med hänvisning till mitt den 17 november 1905 afgifna utlåtande, däri jag förklarat…..Sjöberg fr. Göteborg periodvis sakna förståndets fulla bruk, efter förnyad undersökning meddela att ingen förändring i mannens sinnestillstånd inträffat utan att han fortfarande bör å hospital intagas och vårdas. Vänersborg den 21 januari 1906. Karl Bylund fängelseläkare."

Jag meddelade öfverläkaren min uppfattning att ifrågavarande ansökan icke borde godkännas och att ansökningarne för ofvannämnda Pettersson och Josefsson icke heller bort godkännas.

Då alla dessa ansökningar röra patienter från Vänersborgs länsfängelse vill jag därjämte ifrågasätta huruvida icke Medicinalstyrelsen kan finna skäl att fästa fängelseläkarens därstädes uppmärksamhet vid att då ansökan göres om hospitalsvård för person, som, tilltalad för brott, i avseende till sinnessjukdom förklarats icke kunna till ansvar fällas föreskrifterna i §30 af gällan de stadga ang. sinnessjuka skola noggrannt iakttagas.

Sjukjournalerna voro förda med ordning och omsorg. I journalerna rörande de från annan anstalt öfverförda patienterna utgjordes "status praesens" endast af en kortfattad anteckning, hvilket naturligtvis kan anses fullt tillräckligt. Ifrågavarande patienter ansåg jag mig icke ha anledning att ägna vidare uppmärksamhet.

Beträffande de direkt från hemorten intagna kunde jag i anseende till deras stora mängd icke företaga någon noggrannare undersökning af dem alla. Flertalet voro emellertid påtagligen sedan länge obotligt sjuka och djupt dementa individer. De mera nyligen insjuknade, hvilka jag hufvudsakligen fäste mig, vid voro alla otvifvelaktigt i behof af anstaltsvård.

Antalet kriminalpatienter utgjorde

Dessutom har styrelsen föreskrifvit att otillräknelig förklarade Johan August Andersson skall intagas å anstalten

Antalet kriminalpatienter är alltså icke så litet. Om än någon öfverflyttning af en antal otillräkneliga till Växjö för närvarande icke synes böra ifrågakomma torde dock om möjligt inga fler otillräkneliga böra hänvisas till Vänersborg så länge plats finnes å Växjö.

Till direktionen hade nyligen ankommit ansökan om vård för Sofia Charlotta Johansson f. Nilsson, hustru till vid Växjö hospital anställde muraren C. G. Johansson hvilken undertecknat ansökningen. Betyg enl. bil. A. var utfärdadt den 13 januari 1906 af dåvarande t.f. biträdande läkaren vid Växjö hospital Dr. A. Granholm. – För min del kan jag ej finna något skäl hvarför icke denna patient skulle intagas å Växjö hospital.
George Schuldheis

//cirk. 19/12 06. Föredr. 9/1. 07.//

Närvarande: Öfverläkaren Dan. Sellberg; bitr. läkarne K. Hultman och A. Wingstrand, underläkare C. G. Trägårdh och med. kand. Jacobi samt såsom undertecknads sekreterare bitr. läkaren vid Stockholms hospital A. Petrén. Undertecknads näst föregående inspektion ägde rum den 10-12 sistlidne mars.

Vid sistnämnda tillfälle uppgick patientantalet till 174 män och 175 kv; s:a 349
Sedermera hafva intagits 213 män och 209 kv; s:a 422
S:a 387 män och 384 kv; s:a 771
samt utskrifvits 11 män och 27 kv; s:a 38
hvadan alltså 376 män och 357 kv; s:a 733
patienter voro vid nu ifrågavarande inspektionstillfället närvarande.

Af de nyintagna hafva öfverförts från andra statens anstalter, näml:
Lunds asyl, 20 män och 20 kv; s:a 40
Göteborgs hosp., 20 män och 20 kv; s:a 40
Stockholms hosp, 20 män, s:a 20
Summa 60 män och 40 kv, s:a 100

Ursprungligen anmälda vid:
Upsala asyl, 4 män, 19 kv; s:a 23
Lunds asyl, 4 män 4 kv; s:a 8
Kristinehamns hosp, 13 män, 12 kv; s:a 25
Vadstena hosp. och asyl, 11 män, s:a 11

De öfriga hade direkt anmälts till inträde vid Vänersborgs hospital och asyl. Bland dessa komma bl. annat 11 män och 14 kvinnor från Stockholms stads sinnessjukasyler och upptagningsanstalter, 11 kvinor från Göteborgs försörjningsinrättning samt 5 män och 6 kvinor från Vesterås lasarett hvars afdelning för sinnessjuka utrymts på grund af förestående ombyggnad. Väntetiden för de nyintagna, räknadt från ansökningshandlingarnes ankomst till vederbörande direktion hade uppgått till:

Exspektanternas antal uppgick till 155, hvaraf 107 män och 48 kvinnor. Af de direkt till Vänersborgs hospital och asyl anmälda voro alla från 1906 utom 5 män och 2 kvinor, för hvilka fullständiga handlingar ännu ej anskaffats.
Efterskrifna voro 3 män och 2 kvinor.
Å båda könsafdelningarne voro nu de tre oroligaste afdelningarne (III, IV, V mans samt VIII, IX, X kvins) till fullo belagda, den lugna asylafdelningen (II resp. VII) endast delvis belagd, samt de båda hospitalspaviljongerna och kolonivillan obelagda. Hospitalspaviljongen å kvinosidan (VI) skulle dock en af de närmaste dagarne tagas i bruk. De delar däraf som voro fullt möblerade gjorde ett mycket godt intryck; efter allt att döma torde dessa paviljonger att utmärka sig både för ändamålsenlighet och trefnad.
Betjäningspersonalen för sjukvården var vid tillfället fördelad på följande sätt:

Å kvinosidan äro anställda två skolade öfversköterskor af hvilka den ena tjänstgör å oroligaste afdelningen X. A. och den andra såsom biträdande förestånderska. Platsen som arbetsförestånderska hade ej kunnat besättas
Natt-tjänstgöringen var fördelad på följande sätt.
Manssidan: Å II och III En patrullerande nattvakt; å IV, en sittande; å X. A. en sittande och en som patrullerar äfven på X. B.
Kvinnosidan Å. afd. VIII en sittande och en som patrullerar äfven på afd. VII. Å IX och X lika med å motsvarande manspavilloner.
Beträffande det kroppsliga hälsotillståndet hade intet väsentligt varit att anmärka, frånsedt en del influenzafall samt å kvinoafdelningen ett icke ringa antal fall af diarrhoe.
De säkert diagnosticerade fallen af lungtuberkulos uppgick å manssidan till 4 och å kvinosidan till 6. Det ansågs emellertid i hög grad sannolikt att flera fall voro förhanden, ehuru de ännu ej kunnat diagnosticeras.

7 män och 18 kvinor hade aflidit.
7 män och 11 kvinor voro vid tillfället sängliggande för kroppslig sjukdom eller svaghet. En kvina hade lyckats rymma och fått fara ganska illa innan hon anträffades och återfördes. En man och en kvinna hade ådragit sig fraktur i följd af misshandel från annan patient. För öfrigt hade inga nämnvärda olycksfall förekommit. I detta sammanhang må påpekas att det flerstädes olämpliga golfbeläggningsmaterialet (viktoriaplattor) i dagrummen innebär en icke ringa fara för att inträffande olycksfall skola få en svårartad karaktär.

Permanent öfvervakning var som förut anordnad, dels å pav. IV resp. IX för nyinkommande och stillsamma patienter dels å afd. V resp. X A. för osnygga, störande och opålitliga. Antalet sängliggande i följd af mental indikation å dessa afdelningar uppgick till 13 män och 21 kvinor.

Osnygghetslistorna för de tre sista månaderna utvisade att antalet osnygga under denna tid uppgått till 3,6% af beläggningssiffran å manssidan samt å kvinosidan till 3,2% således jämförelsevis mycket låga siffror särdeles i betraktande af att de gälla för en tid af forcerad beläggning af anstalten.

Tvångsmedelslistorna gåfvo vid handen en man varit isolerad 7 gånger under augusti och en man 12 gånger under September, högst 10 resp. 14 timmar samt en kvina 2 ggr kortare stunder i samma månader. Badsegel hade användts för 2 kvinor juli, 4 i augusti och 4 i september. Dessutom hade endast handskar förekommit för ett par patienter å manssidan.
Antalet arbetande uppgick inspektionsdagen till 311 sålunda fördelade på följande sysslor

Särskildt uppmärksamhet förtjänar mattbindningen. Mattorna förfärdigas af sammanspunnen dref, som på detta sätt tillgodogöres å anstalten. Å andra anstalter hör man ofta klagas öfver att drefplockningen, som är en för vissa slags patienter så synnerligen lämplig sysselsättning, tidtals måste inställas emedan den sönderplockade drefven icke kan afyttras.
Sjukjournalerna befunnos i god ordning. Vid granskning af intagningshandlingarne anmärktes utan ett par mindre felaktigheter, att i två fall (Nris 322 och 340 i liggaren) Bil. A. vid ansökningens ingifvande (till Vadstena resp. Göteborgs hospital) varit mera än en månad gammal. Det stora flertalet af de nyintagna voro sedan lång tid tillbaka, vanligen i hög grad, förslöade patienter, hvilkas tillstånd icke påkallade någon närmare undersökning. I några fall syntes det sannolikt att patienten efter någon tid åter skulle kunna öfverlemnas till enskild eller kommunal vård. I ett par fall förelåg börjande eller mera framskriden konvalescens. I intet fall fanns anledning antaga obehörig internering.
3 män och 8 kvinnor hade sedan mitt föregående besök utskrifvits såsom friska 1 man och 1 kvina såsom fbd och en kvinna ofbd.
Kriminalpatienernas antal uppgick till 16, hvaraf

Två af de "otillräkneliga" männen voro nyintagna En "otillräknelig" kvina fanns bland exspektanterna.

Georg Schuldheis