//14/10 08 Cirk.
föredr. 23/10 1908
23/10 Afskrift att för {sjukhuset}//
Berättelse till K. Medicinalstyrelsen öfver af undertecknad den 19 September 1908 förrättad inspektion af sinnessjukafdelningen å Malmö allmänna sjukhus.

Närvarande: underläkaren A. Prag.

Afdelningen är inrymd i en fristående nyuppförd paviljong samt togs i bruk sistlidne september. Den påminer till sin planläggning, hvilken synes mig mycket lyckad, ganska betydligt om den nya afdelningen för sinnessjuka vid Lunds försörjningsinrättning, med de modifikationer som betingats af att här lokalerna äro fördelade på två våningar, hvaraf den nedre är afsedd för kvinnor, den öfre för män. I hvardera våningen äro anordningarne hufvudsakligen följande: Byggnadens plan har formen af ett af rundadt L. Till den inre vinkeln är förlagdt det oregelbundet sexhörniga dag- och matrummet. Här mynna 1) en korridor med ingång till förråd, kök, bad och betjäningsrum 2) tre dörrar till öfvervakningssalarne, en större för 8 patienter samt 2 mindre hvardera för 2-3 patienter 3) en korridor med ingång till slask- och klosettrum samt till de fem enkelrummen. Ett trapphus finnes i hvardera ändan af byggnaden
Utrustningen är tilltalande och prydlig, särdeles hvad beträffar kök, bad, slask och klosetter (W.C. med spolning förmedelst kedja på vanligt sätt).
En del detaljanordningar i sjuklokalerna torde däremot komma att medföra olägenheter resp. faror om afdelningen får mottaga mera svårskötta och opålitliga patienter.
– Så voro kranarne till alla tvättställ, bad och värmeelement tillgängliga för de sjuka; i ett rum, som tillika användes som sofrum för patienter stod ett badkar med tillhörande kranar. Fönstren äro af samma olämpliga konstruktion som i enkelrummen vid å den nya sinnessjukafdelningen vid Malmö stads försörjningsinrättning (se min berättelse om denna) och äfven här kunde låsmekanismen på flera ställen öppnas genom ett föga kraft fordrande handgrepp; detta torde visserligen i någon mån bero på att tillstängningen skett utan vederbörlig omsorg, men en del är nog i alla händelser att tillskrifva den olämpliga låskonstruktionen. I en korridor saknades lås för fönstren. Denna korridor är visserligen icke afsedd för patienternas uppehåll men måste dock ofta passeras af betjäning och patienter. En rymning hade också redan ägt rum härifrån. – Slutligen må nämnas att sängarne voro försedda med krokar för upphängning af diagnostafla, gångkläder och handduk. Själfmord kunna naturligtvis inträffa ändå men dessa krokar torde verka nästan utmanande för suicidala patienter.

Frånvaron af mera speciella skyddsanordningar verkar ju alltid tilltalande, men som förut antydts tror jag att någon större försiktighet i nu nämnda hänseenden skulle bespara vederbörande en del ledsamma erfarenheter. Platsantalet var beräknadt till 17 å hvardera könsafdelningen. Vid inspektionstillfället vårdades där 15 män och 17 kvinnor. En man var vid tillfället isolerad. Enligt meddelade upplysningar hade under senare tid ännu en man vanligen varit isolerad
I särskilda anteckningsböcker föras af betjäningen förteckning öfver patienternas förhållanden i olika hänseenden, bl.a. äfven rörande förekommande osnygghet och användning af skyddsmedel innebärande mekaniskt tvång, men någon sammanförning å särskilda listor af sistnämnda uppgifter förekommer ej. Å läkareexpeditionen föres särskild sjukjournal med kortfattade anteckning om de sjukas tillstånd vid intagningen och sedermera. Några särskilda formaliteter för intagning erfordras ej utan intagas de sjuke på grund af ett enkelt läkarebetyg eller efter telefonbud från läkare. Jag är ingen fiende till enkla intagningsformaliteter och anser icke att ifrågavarande förfaringssätt strider mot gällande författningar, men vill erinra om att för inträde å hälsovårdsnämndens anstalter för sinnessjuka i Stockholm erfordras endera fullständigt läkarebetyg enligt bil. A. eller också polisremiss stödd på enkelt läkarebetyg af innehåll att pat. är sinnessjuk och i trängande behof af hospitalsvård. Liknande formaliteter fordras om jag ej misstager mig af fattigvårdsstyrelsen i Göteborg. Ett dylikt förfaringssätt är naturligtvis ägnadt att skydda vederbörande sjukhusläkare om tvifvel skulle uppstå om befogenheten af den sjukes intagning. Afdelningen besökes hvarje dag af öfverläkaren å medicinska afdelningen jämte underläkare. Den senare gör vid behof ytterligare en rond på aftonen. Betjäningen kommer efter den 1 Oktober att utgöras af en för hela afdelningen gemensam öfversköterska, samt dessutom af tre manliga vårdare å mansafdelningen, hvaraf en nattvakt alternerande, samt å kvinnosidan af 3 sköterskor hvaraf en nattvakt som ofvan. Dessutom å mansafdelningen under 11 månader af året 1-2 militära sjukvårdselever och å kvinnoafdelningen en sköterskeelev. Till afdelningen hör en inhägnad promenadgård, där män och kvinnor får vistas på olika tider. I regel göres ansökan om hospitalsvård för alla å afdelningen intagna patienter.

Det tillfredsställande, delvis utmärkta sätt hvarpå Malmö kommun numera ordnat sin sinnessjukvård dels å allmänna sjukhuset dels å försörjningsinrättningen ger oundvikligen anledning till en för statens asyl i Malmö med dess bedröfliga lokala förhållanden föga gynnsam jämförelse. Jag hoppas i annat sammanhang få tillfälle återkomma till hithörande förhållanden.
Georg Schuldheis.

Allm. Sjukhuset i Malmö.
Paviljong för sinnessjuka.
Plan af öfre våningen.
Skal. 1:100.