[Övriga noteringar:15/5 ank 5/6 Afskrift t {…} Förrde 6/5 –08 S. V. cirk]

Berättelse till K. Medicinalstyrelsen öfver af undertecknad den 2 maj 1908 förrättad inspektion af sjukvården å Göteborgs hospital. Närvarande: Öfverläkaren Kristian Wickström och biträdande läkaren Aug. Wingstrand. Undertecknads näst föregående inspektion ägde rum den 23 aug. 1907.

Patientantalet uppgick till 112 män (2 hade aflidit föregående dag) och 116 kvinnor. 3 män voro efterskrifna.

Exspektanternas antal var 33, hvaraf 9 män och 12 kvinor anmälda 1907, samt 5 män och 7 kvinor anmälda år 1908.

Sedan näst föregående inspektion hade intagits 19 män och 17 kvinor; summa 36. Väntetiden för dessa räknadt frånansökningens ankomst till direktionen, hade uppgått till:
mindre än 1 mån i 15 fall hvaraf 6 m 9 kv. 1 utskr frisk, 2 fbd, 1 död
1 – 3 mån i 4 fall hvaraf 1 m 3 kv.
3 – 6 mån i 3 fall hvaraf 2 m 1 kv.
6 – 12 mån i 2 fall hvaraf 2 m
1 – 2 år1 fall hvaraf 1 m, 1 fbd
Ej angifvet x) i 11 fall hvaraf 7 m 4 kv. 1 fbd
x) Handlingarne befunno sig hos direktionens sekreterare.

Kroppsliga hälsotillståndet hade varit godt om man frånser en del influenzafall. Vid inspektionstillfället voro 2 kvinor sängliggande för kroppslig sjukdom. En man och en kv. voro behäftade med lungsot. Två män och en kv. hade aflidit af denna sjukdom.

Följande olycksfall torde här böra i korthet omnämnas.
Otto Olofsson intagen den 19. 6. 06., lidande af melankoli med negationsidéer. Något mindre deprimerad då han på natten den 29. 10. 07. genom en af förbiseende olåst dörr till badrummet beredde sig tillträde dit och sedan genom ett öppetstående eller af honom öppnat fönster hoppade ut, klättrade öfver planket och försvann. Först den 17. 11. anträffades hans döda kropp hängande i en skogsdunge helt nära anstalten. Med anledning häraf hölls polisförhör.

Inspektionsdagen voro 9 män och 32 kvinor sängliggande af mental indikation. Vid ronden måste en kvina isoleras på grund af särdeles höggradig agitation. För öfrigt förekom ingen användning af skyddsmedel innebärande mekaniskt tvång.

Af de på vederbörligt sätt förda anteckningarne rörande användning af sådana medel framgick att under de förflutna månaderna af året en man som förut hållits inne ett par timmar under pågående städning regelbundet hvarje dag numera i regeln, och sedan mars månad utan undantag, kunnat vara framme, äfensom att å kvinosidan 5 olika kvinor varit isolerade då och då 2 – 5 timmar hvarje gång. Dessutom hade å manssidan förekommit skyddshandskar i ett par fall.

Antalet osnygga var inspektionsdagen 7 å manssidan och 9 å kvinosidan. Medeltalet för dag under månaderna jan. – april hade uppgått till 6,3 å manssidan och 8,3 å kvinosidan, motsvarande resp. 5,4 procent och 7,2 procent af beläggningssiffran. Dessa tal äro i och för sig tämligen höga i jämförelse med motsvarande å andra anstalter numera, hvartill kommer att antalet graft osnygga varit relativt mycket stort, särdeles å manssidan.

Antalet arbetande uppgick inspektionsdagen till 75, sålunda fördelade på följande sysslor:

Vid granskning af intagningshandlingarne anmärktes beträffande tvenne A bilagor hörande till Nris 2 415 och 2 412 att attesten visserligen varit daterad mindre än en månad före ansökningens inkomst till direktionen, men att senaste undersökningen af pat. skett mera än en månad före ansökningens inkomst.

Sjukjournalerna voro förda med särdeles omsorg och ordning.

Någon anledning till tvekan beträffande de nyintagnas behof af anstaltsvård förekom icke. En del af dem liksom äfven ett par äldre patienter befunno sig i mer eller mindre framskriden konvalscens.

Straffången O. J. Berglund-Brenner yrkade på omedelbar utskrifning. Han är omnämnd i min näst föregående berättelse.

Hans tillstånd var fullkomligt oförändrad, han var absolut otillgänglig för alla föreställningar, hvarför jag lika litet nu som förra gången kunde göra något för honom.

Antalet kriminalpatienter uppgick till 11, alla män, nämligen 4 otillräkneliga, 6 straffångar och 1 undersökningspatient.

//x) se nästa sida//

Ljungnér fick af öfverläkaren de bästa vitsord med afseende å uppförande, "godt förstånd" och mångsidig duglighet. Vid mitt samtal med honom lade han i dagen en alldeles påtagligt förhöjd sinnesstämmning, ett godt humör och en hoppfull syn på tingen som ingalunda kan anses motiverad af hans förflutna lif och hans nuvarande situation. Den konstitutionella labilitet i lynne och stämning som öfverläkaren i sitt utlåtande påvisat torde emellertid knappast motivera L:s kvarhållande å hospital för någon längre tid.

Beträffande de lokala förhållandena är följande att anföra. Å en del af hospitalets afdelningar hade målnings- och dekoreringsarbeten utförts af hospitalets egen synbarligen skickliga målare så att dessa lokaler nu tedde sig i ett särdeles vackert och prydligt skick. Härtill bidrog äfven en del nyanskaffade, smakfullt modellerade möbler.

Göteborgs stads under uppförande varande nya paviljonger voro under tak; och inredningsarbetena voro så långt framskridna att förhoppning syntes förefinnas att de skola kunna tagas i bruk vid årets slut.

I och för dessa paviljongers beläggning erfordras i alla händelser inom kort en väsentligen talrikare sjukvårdspersonal. Ett visst antal elever böra alltså i tid och senast under eftersommaren anställas. Af flera skäl, hvilkas berättigande jag erkänner, önskade öfverläkaren att utbildningen af dessa elever måtte försiggå å Göteborgs hospital. Biträdande läkaren dr Wingstrand förklarade sig villig att, på samma vilkor som å andra anstalter tillämpats, under instundande höst hålla en teoretisk utbildningskurs för ifrågavarande elever.

Med anledning häraf får jag hemställa att direktionen anmodas inkomma med förslag till anställande af elever i tillräckligt antal och i god tid samt att K. Medicinalstyrelsen behagade anvisa eller utverka nödigt anslag åt dr. Wingstrand för teoretisk undervisning af ifrågavarande elever under instundande höst.

Öfverläkaren framkastade en tanke på att, när Göteborgs stads paviljonger blifva färdiga, taga öfvervakningspaviljongen i anspråk endast för kvinor och att i samband därmed använda den om-och tillbyggda öfvervaknings- och isoleringspaviljongen vid hospitalet enbart för män. Att detta förslag innebär uppenbara praktiska fördelar synes mig ligga i öppen dag, hvarför jag för min del vill lifligt förorda detsamma. Förslaget innebär att beläggningen å manssidan skulle blifva något större än å kvinosidan, men detta kan endast blifva till gagn då som bekant efterfrågan å platser för män under sista åren varit afsevärdt större än för kvinor.

I sammanhang med denna fråga yttrade äfven öfverläkaren sin afsigt att i väsentlig mån utsträcka användningen af kvinlig betjäning å manssidan. Det förslag som öfverläkaren i detta hänseende kan komma att framlägga har jag alla skäl att principiellt på det lifligaste förorda.

Georg Schuldheis

x) Se föreg. sida:
Joachim Olsson, se bilagda klagoskrift hade efter inkomsten till hospitalet visat sig i det hela lättskött och anförde vid inspektionen intet som är värdt att här antecknas.

Bilaga 1
Mädicinalstyrelsen Stockholm
Jag får härmäd vördsamt anhålla om, Dett mädicinalstyrelsen måtte föranstalta därom att jag angående min sinnesbeskaffenhet måtte förhöras i vittnes närvaro i de ämnen som Docktor Lauritsson förklarat mig felaktig. Samt anholler därom att saken måtte få afgöras inför Häradsrätten

Wexiö den 14 Februari 1907
i vittnes närvaro Joakim Olsson Kalseröd Orust
//Frikänd. Öfverflyttad till Göteborg 25/6 07 Schuldheis//
Öferlemnas till Öfverinspektören medicinalrådet Schuldheis Sthl 15/2 07 R Stenbeck

Bilaga 2
Läkaren vid Växjö Hospitals Annex den 14/2 1907
//Skrifvelser i hospitalsärenden eller rörande å anstalten vårdade sjuke adresseras endast: Läkaren vid Hospitalets Annex, Växjö. Telefonförfrågningar angående de sjukes tillstånd besvaras ej.//

Herr Medicinalrådet R. Stenbeck.
Broder!
Jag öfversänder härmed en skrifvelse till Medicinalstyrelsen från undersökningspatienten Joachim Olsson, hvilken af mig och Styrelsen förklarats beröfvad förståndets bruk, och som är kvar här i förbidan på Rättens utslag.

Jag har till följd af mitt utlåtande fått en dödsfiende i denne Joachim, och jag hemställer, att han om han förklaras strafflös måtte intagas på annat hospital än detta. Han vinner därpå åtminstone så mycket att han blir undersökt af flera läkare och slipper dagligen se min förhatlige person, och jag slipper att, på grund af ständig farhåga för attentat från hans sida, hålla honom under strängare uppsikt än hans lugna uppträdande i öfrigt kräfver.

Vännen Einar Lauritzen.