[Inspektionsberättelse för Västeljes socken af Stockholms län "Bagges sjukhem"]

//F 28/3 1913
28/3 Afsk t ägaren Dr Bystedt//

Berättelse till Kungl. Medicinalstyrelsen över af undertecknad den 22 december 1912 förrättad inspektion af "Bagges sjukhem" å Kiholm i Västelje socken af Stockholms län.
Närvarande: anstaltens ägare doktor I. Bystedt.

Näst föregående inspektion ägde rum den 10 november 1911.

Samtidigt med öfverlämnande af en afskrift af Kungl. Styrelsens den 15 juli 1912 daterade skrifvelse till doktor Bystedt angående gjorda anmärkningar öfver de å anstalten vårdades intagningshandlingar uppdrog Kungl. Medicinalstyrelsen åt mig att vid blifvande inspektion af anstalten ägna särskild uppmärksamhet åt fru Anna Maria Gillets sinnesbeskaffenhet, för hvilken bilaga A saknades. Enligt hvad som upplyses uti ifrågavarande patients intagningshandlingar – hvilka (frånsedt saknaden af datum å bilagan B) vid inspektionstillfället voro i fullständigt skick, i det att bilagan A för henne den 3 sistlidne augusti utfärdats af doktor Lundin i Södertälje – hade hon sjuknat i april 1909 och därvid till en början vårdats å sinnessjukanstalt i England, hvars öfverläkare intygat, att hon under vistelsen därstädes var exalterad och orolig samt hallucinerade; detta tillstånd har med växlande intensitet i symtomen alltjämt fortfarit och är det uppenbart, att Fru Gillet, som ännu lider af hallucinationer, alltjämt är i behof af anstaltsvård. Antalet å anstalten vid inspektionstillfället vårdade utgjorde sammanlagdt 12, däraf 4 män och 8 kvinnor. För de till ett antal af 4 uppgående patienter, som intagits efter afgifvandet af Kungl. Medicinalstyrelsens ofvannämnda skrifvelse, voro intagningshandlingarna fullständiga. Beträffande åter de i denna skrifvelse omnämnda patienterna hade, utom i fråga om ofvan afhandlade patient, intagningshandlingarna kompletterats i ännu ett fall, i det att prästbevis anskaffats för Aug. J. Josephson.
Tvenne patienter yrkade på att återfå sin frihet, nämligen fröken Johanna Elisabet L:m och Karl Georg Tage S:r. Af dessa visade sig den förra, som intogs här våren 1911, vara en paranoiker, behärrskad af åtskilliga idéer rörande elektriska strålar, hypnotisering o.d., hvilka tankevillor göra det omöjligt för henne att reda sig på egen hand, medan i fråga om sistnämnde patient – som intagits den 18 november 1912 och därvid haft trög pupillarreaktion, något häftande uttal, osäker och vacklande gång samt beträffande det psykiska gebitet visat framträdande slöhet men under vistelsen härstädes förbättrats – diagnosen vid mitt besök ännu icke blifvit fullt klar, i det att doktor Bystedt tvekade mellan paralys och specifik alkoholpsykos – en fråga hvars afgörande naturligtvis är af den allra största betydelse för bedömandet af den tid det kan vara indiceradt att, äfven i fall förbättringen fortfar, kvarhålla patienten å anstalten.

De sjuka voro så fördelade, att i den ena byggnaden (det äldre corp-de-logiet) vårdades 5 kvinnor och 1 man, den sistnämnde (Josefsson) jämte sin skötare uti en dubblett med egen ingång, uti den andra byggnaden (det yngre corp de logiet) åter 3 af hvardera könet. Äfven inom sistnämnda byggnad voro de sjuka af olika kön tillräckligt åtskilda. Samtliga härvarande kvinnliga patienter (utgörandes af en paralyticer, en af senil melankoli och en af senil demens lidande) vårdades sängliggande, liksom ock två af de i förstnämnda byggnad vårdade kvinnorna, nämligen ofvan närmare omnämnda fru Gillet och en sistlidne september intagen flicka, Eva J.Å., hvars sjukdom börjat i slutet af 1911 med ett depressionsstadium, som efter någon tids förbättring sommaren 1912 slagit om i ett exaltationsstadium med oro och våldsamhet i förening med hallucinationer, hvilket tillstånd alltjämt fortfar. På grund af denna patients opålitlighet hade i hennes rum (där för öfrigt en sköterska satt inne) innanfönsterna blifvit ersatta med järntrådsnät uti ramar, som låstes med nyckel. Gifvetvis vore för en patient som denna en större anstalt med dess bättre resurser för vård af oroliga patienter mera ändamålsenlig. Öfriga patienter syntes däremot väl lämpa sig för härvarande lokala förhållanden. Sedan förra inspektionen hade verkställts en del reparationer och omändringsarbeten, hvaraf må nämnas anordnandet af tapplås i ett flertal fönster.

Den uti nådiga resolutionen den 2 februari 1912 som villkor för ifrågavarande egendoms godkännande som enskild anstalt för högst 20 sinnessjuka gjorda föreskriften, att den närmaste sjukvården skulle förestås af en i sinnessjukvård utbildad öfversköterska, hade uppfyllts, i det att den härtill antagna, som för öfrigt syntes lämplig för uppgiften, varit anställd som sköterska vid Långbro sjukhus cirka 1 1/2 år och vid Stockholms hospital cirka 5 månader och alltså cirka 2 år deltagit i sinnessjukvård. Förutom öfversköterskan utgjordes anstaltens personal af 3 sköterskor, däraf 2 med tjänstgöring uti den yngre corp de logie byggnaden (benämnd "Herrgården") och 1 i den äldre (benämnd "Slottet"). Inom sistnämnda byggnad fanns därjämte en privat sköterska och 1 privat skötare. Remissakten återställes härmed.
Stockholm den 25 Mars 1913.
Alfred Petrén

KUNGL. MEDICINALSTYRELSEN
ÖFVERLÄMNAR, ENL. BESLUT D. 15/7 1912,
DENNA AFSKRIFT TILL Öfverinspektören
för sinnessjukvården i riket, med. doktorn A. Petrén, med anmodan att vid blifvande inspektion af Bagges sjukhem ägna särskild uppmärksamhet åt fru Anna Maria Gilletts sinnestillstånd och hennes behof af anstaltsvård.
N:o H. 1347.

Till Läkaren vid Bagges sjukhem I. Bystedt, Kungsbroplan N:o 1, Stockholm.
Sedan Kungl. Medicinalstyrelsen tagit del af till Kungl. Styrelsen insända handlingar rörande intagning å Bagges sjukhem af följande sinnessjuka, nämligen: f.d. kontoristen August Jakob Josephson från Stockholm, fru Anna Maria Gillett från Lancashire, England, juris kandidaten Gustaf Ullén från Stockholm, änkan Emma Matilda Löthner från Gåsinge församling, änkan Hedvig Elisabeth Charlotta Sjögren från Visby, fabriksdelägaren Axel Gotthard Zuhr från Forssa, Finland, fröken Johanna Elisabeth Lundström från Stockholm, fröken Anna Margareta Elisabeth Lahman från Stockholm samt fröken Tyra Hildur Anna Edling från Norrbärke församling, varda dessa handlingar Eder tillställda med följande anmärkningar.
Den för Josephson utfärdade Bil. B. är ej daterad, hvarjämte prästbevis saknas.
Den för Gillett utfärdade Bil. B. är likaledes ej daterad, hvarjämte Bil. A. saknas.
Beträffande Löthner har bifogats frejdbetyg i stället för, såsom vederbort, prästbevis.
För Zuhr saknas prästbevis.
Beträffande Lundström, Lahman och Edling saknas vederbörlig ansökan om intagning å sjukhemmet.
Beträffande Josephson, Gillett, Ullén, Löthner, Sjögren och Zuhr är denna ansökan icke affattad i enlighet med af Kungl. Medicinalstyrelsen den 15 januari 1902 fastställdt formulär till sådan ansökan (se undertecknad Stenbecks författningshandbok sidorna 37 och 158).
Härtill kommer, att samtliga ofvan omförmälda handlingar insändts till Kungl. Medicinalstyrelsen utan att åtföljas af vederbörlig missivskrifvelse. Stockholm den 15 juli 1912.

På Kungl. Medicinalstyrelsens vägnar: