// 18/9 Afsk T dir //

Närvarande: Öfverläkaren A. M. Lundgren, hospitalsläkaren O. Ottosson samt biträdande hospitalsläkaren N. V. Klingvall.

Beläggningen af anstalten hade – i synnerhet när hänsyn tages därtill att två af läkarplatserna alltjämt varit vakanta – försiggått med erkännansvärd raskhet. Under de cirka 6 1/2 månader, som förflutit från anstaltens öppnande den 29 sistlidne januari till första inspektionsdagen, hade sålunda icke mindre än 551 patienter, däraf 282 män och 269 kvinnor blifvit mottagna. Intagningarna hafva varit fördelade å de olika månaderna på följande sätt:

De här inom parentes anförda siffrorna afse dem, som äro öfverflyttade från andra statens Anstalter. Af dessa

Antalet direkt utifrån intagna hade sålunda utgjort å manssidan 127 och å kvinnosidan 116, summa 243 patienter. Beträffande väntetiden för dessa hänvisas till närslutna bil. A. Som af denna framgår hade i det närmaste 1/3 af dem intagits inom en månad efter ansökans ingifvande. Såsom numera brukar ske vid de flesta af statens sinnessjukanstalter hade nämligen äfven här akut insjuknade erhållit företräde framför tidigare anmälda kroniska fall. Af dessa åter hade i första hand intagits mera trängande fall om hvilka påminnelser skett, och större samhällen (såsom Karlskrona, m.fl.) som haft ett flertal patienter anmälda, hade själfva fått bestämma ordningen för dessas mottagande. Den fullt riktiga principen hade sålunda blifvit tillämpad att hänsyn i första hand blifvit tagen till vårdbehofvet. Exspektanternas antal uppgick till 153, däraf 107 män och 46 kvinnor. Af dessa voro anmälda

Bland de manliga exspektanterna voro 4 kriminalpatienter, däraf 2 otillräkneligförklarade, nämligen Johan August Karlsson från Kristvalla, redan i november 1909 anmäld till Växjö hospital, och Olof Johansson från Vissefjerda, anmäld direkt till Västerviks hospital i maj 1912, samt 2 straffångar, Sven August Nilsson, anmäld i augusti 1911 och A. Konstantin J:n Sahlström, ursprungligen anmäld till Stockholms hospital. Då den sistnämnde emellertid redan uttjänat det honom ådömda straffet, är han icke berättigad till inträde på de föreliggande ansökningshandlingarna. Antalet första inspektionsdagen närvarande patienter utgjorde å manssidan 273 (däri en permitterad inräknad) och å kvinnosidan 262. Sista inspektionsdagen intogos 3 kvinnor och afled 1 man. Efterskrifna voro 1 man och 7 kvinnor.

Af öfverflyttningar från andra statens sinnessjukanstalter, som blifvit af Kungl. Medicinalstyrelsen bestämda, återstodo ännu några. Dessa omfattade ett antal af 109 män, däraf 18 från Piteå hospital (hvilka skulle anlända den tredje inspektionsdagen på aftonen), 23 från Vänersborgs, 24 från Uppsala (i hvilken siffra emellertid ingår en högeligen opålitlig patient N:o 5130 Joh. Wilh. Norman, hvilkens öfverflyttning till Västerviks hospital lämpligen bör anstå till dess härvarande fasta paviljong blifvit färdig) och 44 från Lunds hospital samt 22 kvinnor, samtliga från sistnämnda anstalt. Af här anförda siffror framgår alltså, att med de beslutade öfverflyttningarna manssidan blir fylld på ett fåtal platser när, medan å kvinnosidan däremot, sedan den återstående öfverflyttningen ägt rum, antalet vakanser ännu med ett 70 tal öfverstiger exspektanssiffran.

Vid anstaltens öppnande hade å bådadera könssidorna först de båda paviljongerna med öfvervakning för lugna respektive oroliga (benämnda å manssidan 2 och 4, å kvinnosidan 3 och 5) blifvit tagna i bruk och därnäst de båda öfriga större paviljongerna (benämnda 6 och 8 å manssidan samt 7 och 9 å kvinnosidan) samt å manssidan slutligen en af de 5 mindre paviljongerna (benämnd 18 öfre), af hvilka de 4 öfriga däremot voro tagna i anspråk för vanföra. Af dessa paviljonger skulle emellertid den ena utrymmas i medio af september för att kunna tagas i bruk för hospitalets räkning. Redan dessförinnan skulle emellertid (omedelbart efter inspektionen) en af de för kvinnliga patienter afsedda mindre paviljongerna provisoriskt öppnas för män – i afvaktan på ytterligare inskränkning af vanföreafdelningen. Af sistnämnda paviljonger skulle inom kort en äfven öppnas för kvinnor. Öfriga mindre paviljonger å kvinnosidan användes för närvarande till målar– och snickarverkstäder. Öfver samtliga vid inspektionen närvarande patienters fördelning å de olika afdelningarna lämnas här en tablå, som äfven upptar antalet platser å dessa:

De här inom parentes anförda siffrorna ange öfvertaliga sängar, som blifvit insatta å åtskilliga sof– respektive vaksalar. Därjämte hade emellertid – för att nödig öfvervakning skulle kunna beredas den mängd oroliga och osnygga patienter, som på grund af ofvannämnda intagningsprincip vunnit inträde - inom paviljong 4 respektive 5 det ena af de två här befintliga dagrummen apterats till vaksal och belagts med 7 patienter, liksom ock inom paviljong 6 respektive 7 ett litet matrum, afsedt för de till härvarande öfvervakningsafdelning hörande uppevarande, belagts med 6 patienter. Hvad öfvervakningsafdelningarna beträffar hade de för lugnare patienter afsedda visat sig vara proportionsvis allt för stora. Endast ett mindre antal af härvarande patienter voro sålunda sängliggande, till följd hvaraf de små dagrummen icke hade nödigt utrymme för de uppevarande patienterna, utan dessa äfven fingo vistas i angränsande vaksalar, en ordning, som måste betecknas som mindre ändamålsenlig. Däremot hade – som af det ofvannämnda framgår – öfvervakningsafdelningarna för oroliga visat sig för små. Äfven hade det ringa antal enkelrum, som här finnas, 10 på ett platsantal af 48 (men faktisk beläggning af 58 respektive 57 å de olika könssidorna), visat sig medföra den olägenheten, att det äfven om nätterna, särskildt på kvinnosidan, förekom mycken oro på vaksalarna, enär icke alla stojande patienter kunde bli separerade nattetid. Nämnda olägenhet skulle emellertid kunna afhjälpas genom tillbyggnad af ifrågavarande paviljongers sidoflyglar, hvilka innehålla, förutom bilokaler, såsom klosett m.m. hvardera tvenne enkelrum. Genom en ökning af dessa med 5 å hvardera flygeln skulle erhållas 20 enkelrum å 58 platser, hvilket mera motsvarade det föreliggande behofvet. (Inom paviljong 8 respektive 9 hade å hvardera af dess två afdelningar ett enkelrum måst apteras till förråd, hvarigenom enkelrummens antal här minskats från 6 till 5 å hvarje afdelning).

Den nuvarande ordningen med beläggning af det ena af dagrummen inom paviljongerna för oroliga torde väl icke lämpligen kunna fortgå efter vinterns inträde, då uppevarande patienter mindre kunna vistas ute, men torde nämnda beläggning af dagrum kunna undvaras, om i någon af öfriga paviljonger anordnas särskild nattöfvervakning för de nu inom paviljongerna 3 ock 5 vårdade mera opålitliga eller oroliga kroniskt sjuka, som på dagarna vistas uppe (vid inspektionen uppgående till bortåt ett 15-tal å hvardera könssidan). Gifvetvis kräfver emellertid en sådan anordning ett ökadt antal betjäning. Å manssidans öfvervakningsafdelningar för lugna, alltså inom hela paviljong 2, var uteslutande kvinnlig dagpersonal. Det hade äfven försökts att här ha kvinnlig nattvakt, men hade denna måst utbytas mot manlig, då patienterna (hvaraf flertalet här äro fall af kronisk art )visat sig närgångna mot henne. I manssidans öfriga paviljonger finnes däremot uteslutande manlig betjäning, undantagandes att det i paviljong 4 (öfvervakning för oroliga) å hvardera afdelningen finnes en skolad sköterska, som är "ansvarig". Då en sådan finnes äfven å hvardera afdelningen inom paviljong 2, utgör sålunda antalet skolade sköterskor å manssidan sammanlagdt 4. Å kvinnosidan är deras antal 1 mera, i det att här äfven finnes en skolad sköterska såsom "ansvarig" å afdelning 7 a.

Nattvakternas antal var å manssidan 8 och å kvinnosidan 10. Å den förra fanns nämligen 6 sittande nattvakter, nämligen 2 å hvardera afdelningen inom paviljong 4, 1 å afdelning 6 a och 1 å afdelning 2 a, samt 2 patrullerande, däraf 1 inom paviljong 8 och 1, som hufvudsakligast är stationerad å afdelning 2 b (där inga på dagen sängliggande patienter finnas) men på vissa tider äfven besöker afdelning 6 b. Å kvinnosidan åter var antalet sittande nattvakter 8, nämligen 3 inom paviljong 3 (2 å nedre botten och 1 å öfre), 4 inom paviljong 5 (två å hvardera afdelningen) och 1 å afdelning 7 a. Därjämte finnes å denna afdelning ännu en nattvakt, som äfven besöker öfre våningen (7 b), hvartill kommer en inom paviljong 9 patrullerande. Det kroppsliga hälsotillståndet hade varit godt. Å kvinnosidan hade ingen patient aflidit. Å manssidan hade dödsfallens antal varit 3, däraf 2 på grund af tuberkulos; båda dessa patienter hade blifvit öfverflyttade från annan anstalt (Växjö hospital).Af skyddsmedel, som innebära mekaniskt tvång, hade förekommit å manssidan handskar i två fall på grund af förstörelselusta samt i några fall af kirurgisk indikation och å kvinnosidan handskar i 2 fall på grund af förstörelselusta respektive begär att skada sig själf, hvarjämte en härvarande patient varit isolerad 2 1/2 timme på grund af våldsamhet.

Antalet arbetande uppgick andra inspektionsdagen å manssidan till 66, motsvarande cirka 24 % af samtliga manliga patienter, och å kvinnosidan till 71, motsvarande cirka 27 % af samtliga kvinnliga patienter, siffror som – af naturliga skäl - äro betydligt lägre än de motsvarande å äldre anstalter. Angående de arbetande patienternas fördelning å de olika sysselsättningarna hänvisas till närslutna bilaga B.

Vid granskningen af intagningshandlingarna anmärktes beträffande N:o 145 Karolina Andersson, för hvilken ansökan ursprungligen ingifvits till Kristinehamns hospital, att denna dit inkommit mer än en månad efter det läkarundersökningen ägt rum, samt beträffande N:o 213 Martin Nilsson Bergqvist, att bilagan B var af gammalt formulär, hvarå den af vederbörande präst underskrifna vittnesmeningen har annan lydelse än å den nu stadgade B-bilagan. Af intresse kan vara att nämna att af de här intagna fanns en flicka, Nanny Mathilda Andersson, född 1893, hvilken af Kungl. Medicinalstyrelsen år 1910 för begången mordbrand blifvit på grund af psykisk undermålighet, särskildt i moraliskt hänseende, förklarad i saknad af förståndets fulla bruk, hvarefter hon blef intagen å Viebäcks skyddshem. Under vistelsen härstädes hade hon periodiskt återkommande dysterhet och inbundenhet (hvarunder hon ej velat vare sig äta, tala eller arbeta) samt anfall, hvarunder hon haft begär att slå sönder, anlägga eld, o.s.v. samt under senare tid äfven att skada sig själf. Äfven efter intagningen å hospitalet hade samma periodicitet gifvit sig tillkänna.

Antalet kriminalpatienter var 36, däraf 29 män, af hvilka 22 voro otillräkneligförklarade, 4 straffångar och 3 rannsakningsfångar, samt 7 kvinnor, af hvilka 5 voro otillräkneliga och 2 straffångar. Af dessa hade från andra hospital öfverflyttats alla utom 8 män, samtliga otillräkneligförklarade, samt 2 kvinnor, däraf 1 otillräkneligförklarad och 1 straffånge. Den sistnämnda, en öfver 60 årig kvinna, som är dömd till 8 års straffarbete för otukt med sina båda söner, hade synbarligen varit sinnessjuk redan vid domens afkunnande (den 9 oktober 1908), då hon vid inkomsten till fängelset i Växjö sex dagar senare visade sig oredig och hallucinerande. Af de till kategorien otillräkneligförklarade hörande männen hade för de 3 utaf dem ansökan till hospital redan varit ingifven, då de blefvo häktade och åtalade, nämligen:
Josef Björkman, exspektant vid Lunds asyl i juli 1909, häktad för hemfridsbrott (fönsterinslagning och misshandel) i oktober 1911;

Emil Jönsson Gude, anmäld till hospital i februari 1909, häktad för misshandel å moder och broder (hade slagit dem med en stol så att svullnad uppstått) i oktober samma år;

John Arvid Larsson, i november 1909 – efter att i juli samma år ha blifvit otillräkneligförklarad – exspektant å Växjö kriminalasyl, häktad för stöld i december 1910.

I fråga om två af de otillräkneligförklarade männen, Anders Peter Stenholm och Karl Gustaf Vilhelm Edman, hade anstaltens t.f. öfverläkare utfärdat bilagan A. Då detta emellertid skett i hans egenskap af t.f. fängelseläkare och ansökan för dessa båda patienter ursprungligen ingifvits till annan anstalt (Växjö kriminalasyl) har jag ingen anmärkning att göra med anledning af nämnda förhållande. Sistnämnde patient yrkade på utskrifning, som emellertid ej kan tillstyrkas, då han alltjämt hyser åtskilliga förryckta idéer och blifvit omhändertagen på grund af begången misshandel. Öfriga klagomål öfver interneringar, som vid inspektionen förekommo, voro lika litet af karaktär att förtjäna särskildt omnämnande.
Alfred Petrén

Bil. A.
Sedan anstaltens öppnande den 29 januari hade intagits 282 män och 269 kvinnor; summa 551. Väntetiden för dessa, räknadt från ansökningens inkomst till direktionen, hade uppgått till:

*) § 51
Bil. B

Antalet arbetande inspektionsdagen.
Arbetets art	män	kvinnor	Arbetets art	män	kvinnor
Biträde:			Tranport	35	20
i bageriet			Måleriarbete
i köket	1	3	Nystning
i ladugården			Nätbindning
i maskinhuset			Sadelmakeriarbete
i smedjan			Skomakeriarbete
i stallet			Skrädderiarbete	1
i svinhuset			Snickeriarbete
i tvätten	3	2	Skurning
vid renhållningen			Städning
			Sömnad		32
			Strumpstickning		14
Skrifarbete			Spolning
Bokbinderiarbete			Spånad
Boktryckeriarbete			Väfnad		5
Borstbinderiarbete			Väfnad af band
Diskning			Vedsågning och huggning	1
Diverse yttre arbeten	7		Trasplockning
Diverse inre arbeten			Tagelplockning
Drefplockning			Transporter
Handräckning å afd.	24	15	Trädgårdsarbete	1
Häckling			Träslöjd
Jordbruksarbete			Trikåstickning
Kardning			Ylleplockning
Klippning af lappar, trasor m.m.			Jordarbete, gräfning,
Lagning			planering	25
Mureriarbete			Stenarbete	3
Transport	35	20	Summa	66	71