VÅRD- OCH OMSORGSHISTORISK DATABAS

Serierubrik: Överinspektören för sinnessjukvårdens berättelser

Filnamn: I91317FO

År: 1913

Ort: Kristinehamn

Författare: Alfred Petrén

Dokumentets namn: Hospital Kristinehamn 1913

Arkivnummer: Ra/420177.04

Beståndsnamn: Medicinalstyrelsen

Signum: E16E

Rapport: 4(43)

Diarienummer: 649H/1914

Ankomstdatum: 1914-05-06

Volym: 14

Berättelse till Kungl. Medicinalstyrelsen över av undertecknad den 26-28 juli 1913 förrättad inspektion av sjukvården å Kristinehamns Hospital.
Närvarande: överläkaren E. Vestberg, t.f. hospitalsläkaren C. Lundborg och t.f. biträdande läkaren Anna Jansson. Undertecknads näst föregående inspektion ägde rum den 14-15 oktober 1912

Sedan förra inspektionen hade den förändringen i dispositionen av lokalerna vidtagits, att den för kvinnor uppförda länspaviljongen jämväl tagits i bruk för män. Härigenom hade manssidan erhållit 11 nya platser. Ytterligare ökning av platsantalet å denna könssida hade vidare ägt rum genom minskning av reservplatserna med 9, medan å kvinnosidan -trots ovannämnda borttagande av platser- någon ökning uti dessas antal likväl skett, i det härvarande stora antal reservplatser minskats med icke mindre än 24. Genom dessa av överläkaren föreslagna förändringar, vilka av Kungl. Styrelsen godkänts i skrivelse den 24 februari 1913, har antalet statsplatser å hospitalet höjts å manssidan från förutvarande 360 till 380 och å kvinnosidan från förutvarande 388 till 400.
Vid inspektionstillfället voro 15 platser å manssidan och 6 å kvinnosidan vakanta. Antalet närvarande patienter utgjorde nämligen å manssidan 375, därav 365 å statsplats och 10 å länsplats, samt å kvinnosidan 404, därav 394 å statsplats och 10 å länsplats. Därjämte var emellertid en å vardera könssidan efterskriven. Som orsak till det relativt stora antalet vakanser å manssidan anfördes, att intagningarna här icke kunnat forceras under sista tiden, då läkarbrist varit rådande, i det -frånsett en vakant läkarplats- biträdande läkaren Wahlström legat på sjukhus. Patienternas fördelning å de olika avdelningarna framgår av nedanstående tablå, som ock anger deras platsantal:

Manssidan

Patientantal

Platsantal

Avd. 1 (kolonivillan)

21

29

Avd 2 (familjevård)

12

18

Avd 3 (för lugna)

36

38

Avd 4 (överv. för lugna)

29

26

Avd 5 (för halvoroliga)

49

51

Avd 6 (för oroliga)

22

27

Avd 7 (delvis överv. för orol.)

32

29

Avd 8 (för lugna)

22

23

Avd 9 (överv. lugna)

27

26

Avd 10 (för halvoroliga)

44

47

Avd 11 (för oroliga)

25

27

Avd 12 (överv. för oroliga)

38

38

länsp. 1 (för lugna)

10

12

länsp. 2 (för lugna)

8

8

Summa

375

399

Kvinnosidan

   

Avd 1 (kolonivillan)

19

20

Avd 2 (överv. för lugna)

27

27

Avd 3 (överv. för lugna)

28

32

Avd 4 (för arbetande)

31

40

Avd 5 (för arbetande)

37

40

Avd 6 (för halvoroliga)

36

38

Avd 7 (för halvoroliga)

38

38

Transport

216

235

Avd. 8 (för halvoroliga)

37

38

Avd 9 (för halvoroliga)

38

38

Avd 10 (för oroliga)

37

40

Avd 11 (överv. för halvoroliga)

24

24

Avd 12 (överv. för oroliga)

26

26

Avd. 13 (överv. för oroliga)

26

26

Summa

404

427

Som av denna tablå, framgår voro å manssidan ett par övervakningsavdelningar överbelagda, medan flertalet lediga reservplatser funnos dels i kolonivillan, dels i familjevården, vilket senare förhållande emellertid berodde därpå, att två utav skötarna i fråga hade semester, varför de hos dem inackorderade patienterna tillfälligtvis överflyttats till kolonivillan. (Uti denna hade för övrigt 4 platser gått bort, i det att ett sovrum med 4 sängar inretts till bostad åt biträdande uppsyningsman). Även å kvinnosidan funnos –i likhet med vad förhållandet var vid förra inspektionen- det övervägande antalet lediga reservplatserna å de lugna avdelningarna; av arbetspaviljongens 80 platser voro sålunda endast 68 besatta. I detta sammanhang må nämnas, att åtskilliga platser blivit lediga å de lugna avdelningarna genom utskrivning enligt § 50 och § 51, i det att under inspektionsåret enligt sistnämnda paragraf utskrivits 4 män och 7 kvinnor, summa 11 patienter, samt enligt § 50 8 män och 10 kvinnor, summa 18 patienter (därav flertalet tillhörande Stockholms stad).
Sedan förra inspektionen hade å anstalten intagits 112 patienter, därav 46 män och 66 kvinnor. I allmänhet hade akuta fall samt de mest svårskötta bland de kroniska fått företräde. På sista tiden hade dock icke alla anmälda akuta fall kunnat mottagas å kvinnosidan, utan i stället äldre kroniska, för lugn avdelning passande fall, i och för fyllande av härvarande vakanser, blivit inkallade. Angående väntetiden för samtliga nyintagna hänvisas till närslutna bilaga A.
Endast i ett fall (gällande kvinnosidan) hade sedan förra inspektionen överflyttning ägt rum från läns- till statsplats. Beträffande vårdtiden för de å länsplats intagna hänvisas till närslutna bilaga B. Med frånräknande av länspatienterna utgjorde antalet exspektanter 155, därav 117 män och 38 kvinnor. Av dessa voro anmälda:

år

1903

04

05

07

08

09

10

11

12

13:

S:a

män

1

1

1

3

3

10

27

19

26

26:

117

kvinnor

           

2

7

14

15:

38

Summa

1

1

1

3

3

10

29

26

40

41:

155

Dessa siffror innebära en avsevärd minskning uti antalet exspektanter av bådadera könen under inspektionsåret, vilken minskning till huvudsakligaste delen erhållits därigenom, att förfrågan gjorts beträffande alla äldre exspektanter, huruvida anstaltsvård alltjämt förelåge, i det svaret därvid i åtskilliga fall blivit nekande. Antalet nyanmälda hade nämligen endast varit obetydligt lägre än antalet nyintagna. Någon kriminalpatient fanns icke bland exspektanterna
Antalet arbetande uppgick inspektionsdagarna till å manssidan 153, utgörande cirka 41% av samtliga manliga patienter, och å kvinnosidan 122, utgörande cirka 30% av samtliga kvinnliga patienter. Angående de arbetande patienternas fördelning å de olika sysselsättningarna hänvisas till närslutna bil. C.
Som av denna framgår sysselsättas numera även å denna anstalt manliga patienter med vävning. Till vävsal å manssidan har apterats den avdelning 3 tillhöriga, utanför sovsalarna 1 trappa upp belägna dagrumskorridoren, vilken förut stått tom; 8 vävstolar voro här uppsatta varjämte även spolning och varpning försiggår här. Å denna nyinrättade arbetssal sysselsättas patienter, som på grund av suicidala tendenser eller rymningsbegär behöva noggrannare tillsyn.
Vidare hade den förändringen vidtagits, att länspaviljongerna, vilka förut fungerat som övervakningsavdelningar, belagts med lugna och stillsamma patienter - som ovan nämnts numera båda med män - så att de till en del utgöra en genomgångsstation till öppendörrpaviljongen. I samband härmed hade den mindre vaksalen apterats till dagrum, men hade platsantalet (som av ovanstående tablå framgår) dock behövt minskas allenast å den ena paviljongen, i det att i den andra ett större betjäningsrum blivit apterat till sovrum för 4 patienter. Genom den förändrade användningen av paviljongerna i fråga hade nämligen betjäningsantalet å en var av dem kunnat minskas från 4 till 2.
Några nya övervakningsavdelningar i stället för dessa små, som upphört, hade icke visat sig behövliga, då de övriga vaksalarna räckt till, sedan blott ökat antal platser anskaffats för nattlig övervakning. Ny sådan hade sedan förra inspektionen anordnas å manssidan inom avdelning 5 med 16 platser och å kvinnosidan inom avdelning 7 med 19 platser. Följande tablå utvisar det nuvarande antalet övervakningsplatser:

A) Permanent övervakning: Manssidan:

Avd.

4

(för lugna)

26 platser

Avd.

7

(för oroliga)

7 platser

Avd.

9

(för lugna)

26 platser

Avd.

12

(för oroliga)

29 platser

Kvinnosidan:

Avd.

2

(för lugna)

27 platser

Avd.

3

(för lugna)

32 platser

Avd.

11

(för halvoroliga)

24 platser

Avd.

12

(för oroliga)

26 platser

Avd.

13

(för oroliga)

26 platser

Summa

223 vaksalsplatser

B) Nattlig övervakning:

Manssidan:

Avd 5 (för halvoroliga)

16 platser

Avd. 7 (för oroliga)

10 platser

Kvinnosidan:

Avd. 7 (för halvoroliga)

19 platser

Avd. 9 (för halvoroliga)

17 platser

Avd. 10 (för oroliga)

10 platser

Summa

72 platser för nattlig övervakning.

Av skyddsmedel, som innebära mekaniskt tvång, hade sedan förra inspektionen förekommit å kvinnosidan: skyddströja i ett par fall av kirurgisk indikation samt å manssidan i ett par fall på grund av självskadedrift: skyddshandskar; sedan 1913 års början hade dock några sådana icke blivit använda. Patienter, lidande av förstörelselusta, hade erhållit skyddsdräkter, som knäppas i ryggen med särskilda lås, medan de nattetid hava hampskjorta samt linnetäcke med insydd filt.
Något olycksfall hade icke förekommit under inspektionsåret. Dödligheten i tuberkulos under detta hade omfattat 9 fall, därav 5 å manssidan och 4 å kvinnosidan.

Från granskningen av intagningshandlingarna är att anmärka, att beträffande N:o 2659 Teodor Karlsson, N:o 2668 Theres Dorotea Lindström samt N:o 2682 Johanna Svensson läkarundersökningen ägt rum mer än 1 månad före ansökans inkomst till direktionen, om ock attestens datering skett sedermera.
Bland de nyintagna voro 4 kriminalpatienter, därav en otillräkneligförklarad av vardera könet och två manliga observationspatienter. Dessa senare hade båda blivit utskrivna till fängelset. Av kriminalpatienter hade i övrigt utskrivits endast den vid förra inspektionen permitterade kvinnan (Ida Kristina Blomberg).

Vid inspektionen gjorde emellertid trenne kriminalpatienter framställning om utskrivning. Dessa voro:
1) N:o 2389 Per Erik Gunnar Nilsson från Örebro, född i augusti 1892; klent begåvad, gjorde han små framsteg i skolan; denna slutade han vid 12 års ålder, varefter han en tid vallade kreatur; sedan han 1908 konfirmerats, har han innehaft en mängd olika platser, på vilka han i allmänhet fort tröttnade (kände sig klen, tyckte sig ej fallen för arbetet, tyckte sig ej förtjäna tillräckligt med pängar, o.s.v. ). Hade redan år 1904 i anslutning till faderns död ett kortvarigt anfall av sinnessjukdom i form av depression och fick 4 år senare ett nytt sjukdomsanfall i form av förvirring, som bröt ut efter ett möte i frälsningsarmén, vilken han då tillhörde. Vid jultiden 1910 började han åter visa symptom å sinnessjukdom, förlorade sömnen, visade sig "egen och underlig", ansåg sig förtappad. Natten mellan den 4 och 5 februari 1911 antände han under promenad utåt landet en halmstack och uppgav sig därpå för en mötande person själv som gärningsmannen. Därpå erkände han vid polisförhöret att han under tiden februari 1909 till januari 1910 vid upprepade tillfällen förövat olovliga tillgrepp från sin principal (han var då brödutkörare). I april 1911 blev han i och för observation intagen å Kristinehamns hospital. Här förbättrades han hastigt, så att han redan efter ett par månaders tid kunde börja deltaga i utarbetet. Han har sedan alltjämt varit i god jämvikt, städse visat ett städat och hövligt uppträdande, varit snäll och foglig samt till full belåtenhet skött sitt arbete; sysselsattes i början med trädgårdsarbete, men har alltsedan våren 1912 biträtt i svinhuset; har sedan samma tid bott i öppendörrpaviljongen. Redan vid föregående års inspektion anhöll denne patient att bli utskriven, men ansåg jag detta då vara för tidigt i betraktande därav, att han haft ett par föregående sjukdomsanfall. Med anledning av hans vid denna inspektion förnyade framställning ansåg jag mig emellertid - då han nu icke på två års tid visat några symtom å sinnessjukdom och hans imbecillitet i och för sig icke kan anses betinga internering - bör lova, att jag skulle förorda, det han finge lämna anstalten till våren, den tid, då arbetsförtjänsten i allmänhet är bäst. Med hänsyn till fallets beskaffenhet synes det mig dock vara skäl att här låta den definitiva utskrivningen föregås av en längre tids permission.

2) N:o 2343 Erik August Karlsson, född 1873, skomakare, ogift. Började strax efter slutad värnplikt (vid 22 års ålder) visa sig besynnerlig, ansåg sig ha arbetat nog, ville endast vila, satt och stirrade eller hoppade omkring, lynnet blev häftigt, han blev våldsam, då han av syskonen tillhölls att arbeta, hotade med yxa, kniv och andra tillhyggen. Särskilt har han under de sista 3 åren före intagningen visat ovilja mot modern, sprungit efter henne med tillhyggen i handen och velat döda henne, ty därom hade han "fått ingivelse av bibeln eller av ordet"; yttrat att det skulle vara lugnt om modern och brodern kommo bort; lär en gång hotat att anlägga eld och en gång mitt i vintern rivit taket av sin stuga för att han skulle flytta denna några famnar; har sedan flera år haft den egendomliga idén att alltid ligga på golvet i sina gångkläder samt att aldrig tvätta sig. I februari 1909 inlämnades ansökan till hospital, men då här ej erhållits plats, blev han i februari 1910 häktad, efter att ha givit modern en häftig stöt så att hon handlöst fallit omkull och svårt skadat sin ena arm. Efter att härför ha blivit på grund av sinnessjukdom straffri förklarad, intogs han i september 1910 å Kristinehamns hospital, därvid upplystes, att han i fängelset betydligt förbättrats. Här har han förnekat det mesta av ovan anförda uppgifter, som lämnats angående hans sjukdom; har velat påstå att både modern och brodern varit elaka mot honom, de ville han skulle hjälpa till i jordbruket, men han fick inget betalt, bara maten; har ej velat gå in på att han varit vare sig "elak" eller lat, utan har han om vintrarna hjälpt en skomakare och på somrarna arbetat på granngårdarna, dikat, mejat, o.s.v., men ofta har han känt sig trött, då han överansträngt sig; har velat urgera, att de "ljugit på honom för att bli av med honom". Redan ett par månader efter inkomsten till hospitalet började han i utarbeten och har sedan omväxlande sysselsatts med sådant och å skomakareverkstaden, därvid han i allmänhet visat sig villig och flitig samt iakttagit ett tyst och stillsamt uppförande; endast någon tid på våren och sommaren 1911 vägrade han att arbeta, då "man ej fick ersättning", och sökte även uppvigla medpatienter. Under de två sista åren har emellertid ingen anmärkning förekommit mot hans uppförande, utan har han härunder alltjämt varit lugn och foglig samt skött sitt arbete med flit och duglighet. I december 1912 blev han överflyttad till öppendörrpaviljongen och i februari 1913 till familjevården, varöver han visat sig synnerligen belåten. Han längtar dock att bli utskriven och skriver ofta brev till sina anhöriga. Vid det samtal jag hade med honom, sade han sig önska att få komma till Örebro, där han har en svåger som är skomakare. Även i detta fall synes mig en försökspermission vara indicerad, då det är uppenbart att den defekt, som den överståndna sinnessjukdomen lämnat efter sig, numera är relativt ringa. Dock bör lämpligen det villkoret för en permission av Karlsson ställas, att arbete anskaffas åt honom eller att han eljest blir av lämplig anhörig omhändertagen.

3) N:o 2661 Hedda Eriksson, född 1871, intogs å hospitalet i maj 1913, efter att ha blivit på grund av sinnessjukdom straffri förklarad för i december 1912 begånget mord. I bilagan B, som är underskriven icke av några anhöriga, utan av fängelsedirektören och en assistent, är den uppgiften lämnad, att Eriksson under de sista åren flera gånger visat tecken till sinnessjukdom. Detta förnekar hon emellertid själv liksom ock riktigheten av de vittnesmål, som uppgivit att hon varit "konstig" och folkskygg. Däremot uppger hon att hon två gånger förut varit sinnessjuk, första gången vid 24 års ålder, då hon några månader vårdades å Stockholms hospital, och andra gången år 1908, då hon 3 månader var intagen i hemortens fattiggård. Sista sjukdomsanfallet, under vilket mordet begicks, började på hösten 1912 med tungsinthet, o.s.v., men synes hava gått över under vistelsen fängelset, i det hon å hospitalet icke visat annan abnormitet än en påtaglig imbecillitet. Med hänsyn till såväl brottets grova art som det periodiska uppträdandet av sinnessjukdom synes mig emellertid en utskrivning här ännu icke på länge kunna ifrågasättas.
Av övriga patienter, som begärde utskrivning, finnes endast en, som förtjänar särskilt omnämnande, nämligen Johannes Emanuel Jansson. Fallet gäller nämligen en kronisk alkoholist, som icke visat symtom å sinnessjukdom i egentlig mening, men blivit internerad, därför att han under rusets inflytande uppträtt på ett sinnesförvirrat och samhällsvådligt sätt. I berättelsen över förra inspektionen, då Jansson ännu varit intagen endast en kortare tid, nämnde jag, att det kunde behövas någon ytterligare tids observation, för utrönande huruvida han vore så abnorm, att det kunde anses berättigat, att kvarhålla honom å hospital. Vid här ifrågavarande inspektion kommo emellertid överläkaren och undertecknad vid våra överväganden till det resultat, att så ej vore förhållandet, då Jansson icke företer annan defekt än omdömeslöshet och bristande insikt beträffande alkoholens grava betydelse för honom i förening med en viss självöverskattning, ty om det också kan antagas, att han på grund härav, sedan han återvänt till friheten, återupptager sina gamla alkoholvanor, så kan detta, även om han under ruset är samhällsvådlig, icke indicera till livslång internering å hospital (men väl till årslång internering å alkoholistanstalt, sedan blott den vid 1913 års riksdag antagna lagen om behandling av alkoholister trätt i kraft). På grund härav bestämdes, att Jansson skulle utskrivas, sedan överläkaren dock först satt sig i förbindelse med en broder i Svartå för anskaffande av sysselsättning åt honom.
Alfred Petrén

Bil. A.
Sedan näst föregående inspektion hade intagits å hospitalet och asylen 46 män och 66 kvinnor; summa 112. Väntetiden för dessa, räknadt från ansökningens inkomst till direktionen, hade uppgått till:
  Häraf Från länspav. Åter utskrifna:
män kvinnor tillfriskn. förb. oförb. döde
mindre än 1 månad i 38 fall 17 21          
1-3 månader i 20 " 5 15          
3-6 månader i 12 " 7 5          
6-12 månader i 10 " 5 5          
1-2 år i 14 " 4 10          
2-3 år i 10 " 5 5          
3-4 år i 5 "   5          
4-5 år i 2 " 2            
mera än 5 år i 1 " 1            
Öfverf. fr. hospital i   "              
Bil. B.
De länet tillhöriga patienterna hade vårdats här:
  mindre än 1 månad 1-3 månader 3-6 månader 6-12 månader öfver 1 år  
män   1 1 1 7
kvinnor     1 1 8
summa   1 2 2 15

Bil. C.
Antalet arbetande inspektionsdagen.
Arbetets art män kvinnor Arbetets art män kvinnor
Biträde:     Tranport 83 31
i bageriet   2 Måleriarbete 3  
i köket 2 4 Nystning    
i ladugården     Nätbindning    
i maskinhuset 3   Sadelmakeriarbete    
i smedjan 2   Skomakeriarbete 5  
i stallet     Skrädderiarbete 8  
i svinhuset     Snickeriarbete 5  
i tvätten   4 Skurning    
vid renhållning     Städning    
      Sömnad   40
      Strumpstickning   33
      Strumpstoppning   1
Skrifarbete 1   Spolning    
Bokbinderiarbete     Spånad   2
Boktryckeriarbete     Väfnad 8 8
Borstbinderiarbete     Väfnad af band 9 2
Diskning     Vedsågning och huggning 5  
Diverse yttre arbeten 16   Trasplockning    
Diverse inre arbeten 11 15 Tagelplockning    
Drefplockning 9   Transporter    
Handräckning å afd. 23 6 Trädgårdsarbete 26 3
Häckling     Träslöjd    
Jordbruksarbete 14   Trikåstickning    
Kardning     Ylleplockning   2
Klippning af lappar, trasor m.m.     Urmakeriarbete 1  
Lagning          
Mureriarbete 2        
Transport 83 31 Summa 153 122