S.D. § 30.
Herr Med. Rådet Pontin föredrog Magistratens i Helsingborg skrifvelse af den 13 sistl. Maj, dermed på begäran af nämnda stads fattigvårdsstyrelse öfverlemnades, till Kongl. Styrelsens kännedom och för vidtagande af de Styrelsens åtgärder, som kunde anses i saken erforderliga, en af fattigvårdsstyrelsen mot 1:e stadsläkaren Lifmedikus J. Hofström gjord anmälan för det denne dels rörande å stadens fattigvårdsinrättning intagna hjonet Carl Alfred Lilja utfärdat ett den 6 i samma månad dagtecknadt läkareintyg, hvars innehåll fattigvårdsstyrelsen ansåge vara för sig kränkande, dels ock å utfärdad lista för kallande till sammanträde med fattigvårdsstyrelsens ledamöter nedskrifvit den enligt fattigvårdsstyrelsen sedermera såsom fullkomligt obefogad befunna anmärkningen, att sysslomannen vid fattigvårdsinrättningen G. Munkberg skulle hafva "helt oberättigadt på egen hand rekvirerat för 12 kronor häftplåster";
i hvilket ärende 1:e stadsläkaren Hofström afgifvit af K. Styrelsen infordrad förklaring och fattigvårdsstyrelsen i anledning af denna förklaring inkommit med påminnelser, hvarefter slutligen Hofström insändt ytterligare tvenne skrifvelser.
Efter tagen del af hvad sålunda i detta ärende förekommit fann K. Styrelsen det visserligen framgå, att ofvanberörda af 1:e stadsläkaren Hofström å tjenstensvägnar afgifna läkareutlåtande vore till en del affattadt på ett opassande sätt; men enär hvad Hofström sålunda låtit komma sig till last icke vore af sådan beskaffenhet att § 45 eller annat stadgande i den för K. Styrelsen gällande förnyade nådiga instruktion af den 31 December 1900 borde tillämpas, och ärendet i öfrigt icke låge inom området för K. Styrelsens embetsverksamhet, beslöt K. Styrelsen, att fattigvårds styrelsens ifrågavarande anmälan icke skulle till någon vidare K. Styrelsens åtgärd föranleda.

§ 31.
Herr Öfverfältläkaren föredrog ett af t.f. Kamreraren Frit. Nordberg med anledning af K. Kungörelsen den 31 Maj 1901 ang. vissa för samma år beviljade dyrtidstillägg afgifvet detta prot. bifogadt tjenstememorial med tillhörande jemväl här bifogade sex listor, //se Bil.// utvisande uträknade beloppen af de dyrtidstillägg, som för de sju månaderna Januari - Juli borde tillkomma de å Medicinalstyrelsens och dithörande stater upptagna embets- och tjenstemän samt betjente;
Och blef det af t.f. Kamreraren uppgivda förslaget godkändt, med de ändringar emellertid, dels att de tvenne på extra stat stående tjenstemännen för biträde vid hospitalsärendenas handläggning Intendenten J. Willners och Notarien M. Forsman icke skulle erhålla de för dem föreslagna dyrtidstillägg, på den grund att den till dem utgående aflöning ej bestämts i enlighet med mom. 3. i berörda K. Kungörelse, i hvilket fall tillägg ej finge beräknas, dels att de för Instruktionsbarnmorskan och Förestånderskan vid barnmorskeundervisningsanstalten i Stockholm samt för Förestånderskan vid dylik anstalt i Göteborg föreslagna dyrtidstillägg blefvo dessa frånkända på grund af bestämmelsen i mom. 2 a) i den K. Kungörelsen, dels slutligen att det Föreståndaren för den i Styrelsens härvarande embetshus befintliga elektricitetsinrättningen D:r H. Hjort tillkommande dyrtidstillägg skulle, på grund af bestämmelserna i Kongl. Brefvet den 23 Maj 1845 ang. hans aflöningsförmåner, till Hjort utanordnas först vid årets slut.
K. Styr., som ansåg att jemväl fältläkarestipendiater och fältveterinärstipendiater samt civile veterinärstipendiater borde komma i åtnjutande af dyrtidstillägg för innev. år, uppdrag åt t.f. Kamreraren att uträkna de på desse belöpande andelar för ofvanberörda sju månaderna Januari - Juli, och skulle derefter de för de begge första kategorierna stipendiater uträknade dyrtidstillägg jemte återstoden af årets anslag till fältläk. och fältveter. stipendiater, 9 800 kronor, rekvireras från Kongl. Arméförvaltningen gen. skrifvelse enl. registr.
In fidem
Gustaf Tägtström

//Exp. N:r 2608//
//Bilaga till Med. Styr:s prot. den 8 Juli 1901.//
//1:20.//
//Ink. till Medicinalstyrelsen 6 JUL. 1901//
//N:r 4681.//

Tjänstememorial.
Jämlikt bilagda nådiga Kungörelse af den 31 sistlidne Maj har Kongl. Maj:t, i enlighet med Riksdagens underdåniga skrifvelse af den 14 i samma månad funnit godt förordna, att dyrtids tillägg för innevarande år skall tilläggas tjänstemän och betjänte, hvilkas aflöning blifvit af Konung och Riksdag till siffran bestämd eller äljes utgår efter af Riksdagen pröfvade grunder, med tio procent å kontant aflöning, dock icke, i något fall med högre belopp än 500 kronor, skolande dyrtidstillägget beräknas å bland annat följande slag af aflöningsförmåner, nämligen: lön, tjänstgöringspenningar, med lön likstäldt lönetillägg och arfvode, samt utgå till den, som af statens medel åtnjuter lön eller arfvode för två eller flere befattningar, endast för den befattningen, som medför högsta aflöningen.
Från åtnjutande af sådant tillägg undantagas emellertid
a) de tjänstemän och betjänte, i hvilkas aflöning ingår bostads- eller boställsförmån in natura;
b) de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af statstjänst för innevarande år uppgå till högre belopp än 7 000 kronor;
c) de tjänstemän och betjänte, hvilkas sammanlagda inkomster af arbete år 1900 af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats till högre belopp än 7 000 kronor.
//N:o 324./01//
I öfverensstämmelse med dessa bestämmelser skall sålunda dyrtidstillägg utgå för följande ämbets- och tjänstemän samt betjänte, hvilka åtnjuta aflöning å Kongl. Medicinalstyrelsens och dithörande stater, och som ej från dylikt tillägg undantagas på grund af de härofvan under a) b) och c) nämnda grunder; nämligen:
1) Kongl. Styrelsens ämbets- och tjänstemän, enligt gällande stater af den 1 Juni 1877 och 1 Juni 1900, se bil. uträkning, A.
2) Ämbets- och tjänstemän vid Stockholms undervisninganstalt för barnmorskor enligt gällande stater af den 30 Maj 1879 och den 18 Maj 1899, bil. B.
3) Ämbets- och tjänstemän vid samma anstalt i Göteborg enligt stater af samma dagar, bil. C.
4) Ämbets- och tjänstemän vid Farmaceutiska institutet, enligt gällande stat af 13 Maj 1881 och 5 Juni 1891, bil. D.
5) Föreståndaren för elektricitetsinrättningen, enligt anslag den 23 Maj 1845, bil. E.
6) Granskaren af hospitalens räkenskaper.
Dessas aflöning har nämligen blifvit af Konung och Riksdag till siffran bestämd.
Enligt Kongl. Bref af den 27 Maj 1898, 19 Maj 1899 och 1 Juni 1900 har Riksdagen för åren 1899-1901 på extra stat anvisat medel till ökadt biträde vid hospitalsärendens handläggning inom Styrelsen och har af dessa anslagna medel under innevarande år utbetalts aflöning åt det kamerala biträdet efter 3 000 kronor och åt kanslibiträdet efter 2 000 kronor pr år. Då i statsverkspropositionerna framhållits, att de belopp som äskades voro afsedda för 2 tjänstemän, synas dessa aflöningar vara sådana, som utgå "efter af Riksdagen pröfvade grunder" och de båda tjänstemän, som uppbära dem, berättigade till dyrtidstillägg, om ej undantags-förhållanden enligt a) b) och c) föreligga; Intendenten Willners åtnjuter visserligen för sin anställning såsom syssloman vid Serafimerlasarettet fri bostad som sålunda ingår i hans aflöning därstädes, men då hans anstälning där ej är "statstjänst" synes detta ej utgöra hinder för hans rätt att på grund af arfvode härstädes uppbära dyrtidstillägg, se bil. F.
I Styrelsen uppbäres jämväl aflöning af fältläkarestipendiater och fältveterinärstipendiater samt civila veterinärstipendiater.
Angående de förstnämnde har Kongl. Maj:t i nådigt Bref af den 13 Maj 1875 meddelat, att Riksdagen å extra stat för år 1876 anvisat ett visst högre belopp, hvadan ifrågavarande "understöd" komme att utgå med följande belopp nämligen 8 pensioner à 600 kronor, 9 à 500 kronor, 15 à 400 kronor och 15 à 300 kronor, och uppfördes sedermera år 1876 kronor 19 800 på ordinarie stat till "pensioner och stipendier åt fältläkarekåren".

// 4 800,00 + 4 500,00 + 6 000,00 + 4 500,00 = 19 800,00 //

Beträffande fältveterinärstipendiaterna har Kongl. Maj:t i Bref af den 31 December 1886 stadgat, att, sedan Riksdagen den 11 Maj samma år medgifvit, det "fem extra hästläkare må anställas" dessa "skola benämnas veterinärstipendiater" och i § 2 af stadgarne för dessa bestämt antalet stipendier till fem, hvart och ett om 400 kronor årligen, "som kvartalsvis af Medicinalstyrelsen utbetalas".
Rörande de civila veterinärstipendiaterna har Kongl. Maj:t uti Bref af den 26 Maj 1899 meddelat, att Riksdagen den 13 samma månad medgifvit, att anslaget till "länsveterinärer och veterinärstipendiater" finge för anställande af 4 stipendiater, med ett stipendium hvardera å 400 kronor, höjas med 1 600 kronor
Det vill sålunda synas, som om dessa tre klasser stipendiater innehafva sådan aflöning som "blifvit af Konung och Riksdag till siffran bestämd och i följd däraf böra erhålla dyrtidstillägg enligt mom. 3 af nådiga Kungörelsen, om ock "stipendium" ej enligt mom. 5 nämnts såsom sådant slag af aflöningsförmån, hvarå dylikt tillägg skall beräknas. Beträffande deras ställning såsom "tjänstemän och betjänte" hänvisas till Kongl. Sundhetskollegii stadgar rörande stipendier och pensioner i fältläkarekåren af den 4 Maj 1843 och ofvannämnda Kongl. Bref den 31 December 1886 (se ock Kongl. Kungörelsen 31/5 1901, ingressen "kårer").
Då de två förstnämnda klasserna uppbära sina stipendier å anslag under den 4:de hufvudtiteln, hvilka af Styrelsen rekvireras hos Kongl. Arméförvaltningen och denna myndighet sedan i sin ordning hos Kongl. Statskontoret, torde, om Kongl. Styrelsen finner fältläkare- och fältveterinär- stipendiater böra komma i åtnjutande af dyrtidstillägg, framställning därom böra göras till Arméförvaltningen, då, efter hvad jag har mig bekant, denna myndighet i den utredning, som på grund af Kongl. Maj:ts befallning gjordes af ämbetsverken, ej upptagit nämnda stipendiater såsom berättigade till dyrtidstillägg. Anser Arméförvaltningen tillägg ej böra förekomma, och Kongl. Styrelsen är af motsatt mening, får väl frågan genom besvär dragas inför Kongl. Maj:t. Kongl Marinförvaltningen har i sin utredning medräknat läkarestipendiaterna i Kongl. Flottan.
Beträffande de civila veterinärstipendiaterna är däremot Kongl. Styrelsen oförhindrad att genast fatta beslut, ehuruväl lämpligast är, att beslutet härom anstår, tills den förstnämnda frågan är afgjord.
Från Kongl. Styrelsen utgår jämväl arfvode till vaccindepôtföreståndare, men torde, då Kongl. Maj:t, på framställning af Styrelsen enligt Kongl. Bref af den 27 November 1874 utan Riksdagens hörande, bestämt deras antal äfvensom beloppet af hvars och ens arfvode, dessa föreståndare ej vara berättigade till något dyrtidstillägg.
Ej häller torde biträdande provinsialläkare kunna, enligt kungörelsen den 31 sistlidne Maj, erhålla dylikt tillägg, då arfvodena för hvar och en af dem hvarken blifvit af Konung och Riksdag till siffran bestämda eller äljes utgå efter af Riksdagen pröfvade grunder, utan endast ett belopp af 16 000 kronor enligt Kongl. Brefvet den 31 Oktober 1890 anvisats för biträdande provinsialläkares arfvoden. I enlighet med de bestämmelser, som finnas uti Kongl. Brefven den 21 Augusti 1874, 9 Februari 1877 och 27 Februari 1880 angående aflöning för Kongl. Styrelsens biträdande arkitekt, lärer denne ej häller kunna komma i åtnjutande af dyrtidstillägg; för närvarande är saken utan betydelse, då han jämlikt undantaget c) härofvan är därtill oberättigad.

På grund af t.f. Öfverinspektören för sinnessjukvården tillförsäkrade löneförmåner eger denne ej rätt till dyrtidstillägg.
Uti mom. 7 af ofta nämnda nådiga Kungörelse har Kongl. Maj:t förordnat, att "den del af dyrtidstillägget, som belöper å tid för innevarande år, för hvilken lön eller arfvode redan utbetalts, skall på en gång utbetalas under instundande Juni månad"; och sedermera i sammanhang med lön eller arfvode.
Då emellertid Kongl. Styrelsens Kamrerare insjuknat utan att sedermera kunna sköta sin tjänst redan innan Kungörelsen angående dyrtidstillägg ankommit till Styrelsen, och jag först i och med denna månads ingång inträdde i tjänstgöring såsom kamrerare har utbetalande för månaderna Januari - Juli ej kunnat ske ännu.
Jag vågar därför vördsamt anhålla, att Kongl. Styrelsen ville, så fort ske kan, granska bilagda uträkningar A – F, upptagande dyrtidstillägg för nämnda tid, och skola beloppen sedermera ofördröjligen utanordnas i enlighet med Kongl. Styrelsens fattade beslut.
Då frågan beträffande fältläkare- och fältveterinär- stipendiaters dyrtidstillägg är tvistig, har den i Kungörelsen stadgade tiden för utbetalande däraf så mycket mindre kunnat efterkommas. Därest stipendiaterna skulle kunna hänföras till de kategorier af tjänstemän och betjänte, hvilka böra komma i åtnjutande af dylikt tillägg, synes detta böra tilläggas dem i sammanhang med 3:dje kvartalets stipendium. Stockholm af Kongl. Medicinalstyrelsens Räkenskapskontor den 4 juli 1901.
e.f
Frit. Nordberg

//vänd//

Tillägg till ofvanstående.
Ett annat sätt för frågans lösning angående stipendiaters rätt till dyrtidstillägg är, att Styrelsen nekar utbetala sådant för den händelse någon stipendiat därom gör framställning; och denne öfver detta Styrelsens beslut får hos Kongl. Maj:t anföra besvär.
e f.
Frit. Nordberg

//Bil. till Med. Styr:s prot. dne 8 Juli 1901.//
Bil A

//Bil. till Med. Styr:s prot. den 8/7 1901.//
Bil B

Nilsson och v. Koch erhålle ej enl Styrelsens beslut den 8/7 1901 på grund af undantag a); de måste bo på anstalten och ha där bostad. (se äfven en Styrelsens skrifvelse ang dessa på hösten 1900)

//Bil. till Med. Styr:s prot. den 8/7 1901//
Bil C.

Magnusson erhåle ej enl. Styrelsens beslut 8/7: på grund af undantaget a), hon måste vänl. bo på anstalten och har där bostad)

//Bil. till Med. Styr:s prot. den 8/7 1901.//
Bil D

//Bil. till Med. Styr:s prot. 8/7 1901.//

Bil E

//utbet. anstår till årets slut, då det är afgjordt hur stort belopp han erhållit af statsmedel//

//Bil. till Med. Styr:s prot. 8/7 1901.//
Bil F

Forssman och Willners erhålle ej enl Styrelsens beslut 8/7 01. Deras aflöning ansågs ej utgå efter af Riksdagen pröfvade grunder
Protokoll hållet vid Kongl. Medicinal-Styrelsens sammanträde för granskning af räkningar den 8 Juli 1901.
//Just. 10/7 1901. Linroth//