Meriter

1 Ronander, Jonas Thomasson, f 2 maj 1717 i Visby, d 14 maj 1781 (bouppt), begr i Sthlm, Jak o Joh. Föräldrar: guldsmedsåldermannen Thomas R o Petronella Dorothea Reichen. I lära hos guldsmeden Hans Eriksson Nordwall, Sthlm, 7 juli 36–26 juni 40, mästare (silverarbetare) under guldsmedsämbetet 27 juli 49, bisittare i ämbetet 25 juni 61, allt i Sthlm.

G 25 aug 1751 i Sthlm, Jak o Joh, m Eva Catharina Wittkopff, dp 26 aug 1729 där, Ty, d 4 maj 1806 där, Jak o Joh, dtr till guldsmeden o assistenten Hindrich W o Eva Maria Bergman.

Biografi

Efter fyra år i guldsmedslära blev R mästare, silverarbetare, under guldsmedsämbetet i Sthlm. Han visade därvid en viss självständighet genom att som mästerstycke utföra ett tekök. Mästerstycket för silverarbetare utgjordes annars vid 1700-talets mitt genomgående av en kaffekanna. Först under gustaviansk tid blev tekök vanligare och förekom då även som mästerstycke.

Även in på 1750-talet präglades det sv silversmidet av régencestilen, men med en viss uppmjukning av kantigheten i konturerna och med en del rokokodetaljer. Även R var till en början formmässigt konservativ. Ett exempel på detta är ett handfat och en kanna av förgyllt silver från 1753 med drottning Lovisa Ulrikas vapen, som ingick i en "gammal valnöte toilette" på Svartsjö slott. Sin kunskap om rokokon visade R å andra sidan med en tedosa från 1752 som har en ciselerad ornamentslinga runt livet.

Vid 1750-talets slut hade R utvecklats till en av de skickligaste rokokomästarna i Sverige med en omfattande produktion. Hans kyrksilver är spritt i Uppland, Södermanland och Östergötland. Speciellt anmärkningsvärda är kandelabrarna i Adolf Fredriks och Klara kyrkor i Sthlm samt i Julita kyrka. Med sina svepande former och sin ornamentik förmedlar de det vågrörelsespel som är karakteristiskt för rokokons silversmide. Samma tema går igen i de profana ljusstakarna. Bordssilvrets praktpjäs är terrinen. R:s liksom andra samtida mästares terriner har en oval, kupig form med högt profilerat lock och gjutna rokokodetaljer i form av fötter, handtag och blomformad lockknopp. I proportioner och utförande kan de emellertid skilja sig. R:s olika arbeten utmärker sig genom en balanserad form, en väl avvägd ornamentik och ett omsorgsfullt hantverk.

I R:s tidigare produktion förekommer några pjäser med förenklad form som bryter av från hans rokokosilver. Detta gäller bl a en cylindrisk kanna från 1768 (Röhsska museet, Gbg) och en rund, slät tekanna från 1773 (NM). Det är emellertid först mot 1770-talets slut, ett par år före sin död, som R mer deciderat närmar sig ny-klassicismen, något som kan exemplifieras med en terrin från 1778. Fötter, handtag och lockknopp är där fortfarande i rokoko, men formen är rund och kring liv och lock löper bårder och bladfris av gustaviansk typ. R:s utveckling är tidsmässigt densamma som andra guldsmeders. Det var först omkr 1780 som nyklassicismen helt anammades i sv silversmide. – Efter R:s död fortsatte hans änka verkstaden; hon uppsade burskapet 26 nov 1785.

Författare

Kersti Holmquist

Källor och litteratur

Källor o litt: G Axel-Nilsson, Äldre sv silver i Röhsska konstslöjdmuséet (1964); B Bengtsson, Gammalt silver (1979), J v Gerber, Guldsmedskonsten (Signums sv konsthist, Frihetstidens konst, 1997); CJ Hallgren, Gotländska släkter (1926); C Hernmarck, Den gustavianska stilen (Sv silversmide 1520–1850, 3, 1945); K. Holmquist, Drottn Lovisa Ulrikas toalettservis (Fataburen 1961); B Hovstadius, Sv silver: från renässans till rokoko (1990); G Munthe, Rokokon (Sv silversmide 1520–1850, 2,1943); Sv silversmide 1520–1850 [4] (1963).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jonas T Ronander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6826, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kersti Holmquist), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6826
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jonas T Ronander, urn:sbl:6826, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kersti Holmquist), hämtad 2024-04-23.