Gustaf Lillieblad

Lillieblad, Gustaf (före adl Peringer), f 6 mars 1651 i Strängnäs, d 5 jan 1710 i Sthlm. Föräldrar: lektorn Laurentz Fredrik Peringer o Anna Andersdtr. Inskr vid UU 13 febr 64, vid univ i Kiel 3 juli 69, uti studier 69-73, åter inskr vid UU 2 okt 73, disp där 76, k anslag för utlandsresa 8 april 76, uti studier 76—80, inskr vid univ i Altdorf 15 jan 80, prof i orientaliska språk vid UU 5 jan 81—95, resa till Polen och Litauen för att studera de judiska karaiterna 90, adl 3 juni 93, censor librorum 5 juni 95, k hovbibliotekarie 03.

G 8 febr 1685 trol i Sthlm, Jak, m Ingabur (Ingeborg) Wijnblad, f 12, dp 14 maj 1656 där, ibid, d 20 febr 1752 i Östuna, Sth, dtr till k sekr Johan W o Catharina Laurelia.

L:s akademiska studier var alltifrån början inriktade på de orientaliska språken. Hans huvudlärare var den bisarre men kunnige tyske orientalisten Ch Ravius, som inkallats till Sverige av drottning Kristina o utnämnts till ordinarie prof i orientaliska språk vid UU 1651. Den undervisning i ämnet som stod L till buds var — utöver de offentliga föreläsningarna i bibelhebreiska — de elementära kurser i syriska, bibelarameiska o arabiska som Ravius sporadiskt höll. Då denne lämnade UU 1669 o reste till Kiel, där han erhöll en professur, följde L med på resan. Under den utländska studietid som han därmed inledde kunde han — till en del tack vare ett k reseanslag — skaffa sig omfattande, delvis grundliga insikter i de semitiska språken under ledning av flera av samtidens främsta orientalister. I Frankfurt studerade han sålunda etiopiska för H Ludolf. I Altdorf var hebraisten J G Wagenseil hans lärare i rabbinsk hebreiska. I Oxford blev han 1678 väl omhändertagen av arabisten E Pocock. Vid sidan av kunskaper i semitiska språk förvärvade han under sina resor genom umgänge med infödda även en viss färdighet i persiska, turkiska o tatariska.

Till sitt huvudområde valde L den rabbinska litteraturen. Han disputerade under presidium av E Benzelius dä på en avhandling om Messias enligt rabbinernas kommentarer (1676) o utgav 1680 under studietiden i Altdorf två talmudiska manuskript med latinsk översättning: Avoda zara om avgudadyrkan o Tamid om det dagliga morgonoffret i Jerusalems tempel.

Då L övertog ansvaret för de orientaliska språken vid UU, blev hans främsta uppgift att reformera undervisningen. Denna hade nämligen på grund av ohälsa — stundom även inkompetens — hos några av ämnets företrädare under flera år varit mycket bristfällig, vilket medfört att studierna råkat i svårt förfall. L:s undervisning berörde — förutom den obligatoriska bibelhebreiskan — den rabbinska litteraturen o utsträcktes även till arabiska o koptiska. Han uppmärksammade dessutom real-filologiska ämnen o betonade handskriftsstudiernas stora betydelse för semitisk filologi. I studiesyfte hemförde han själv ett antal hebreiska o arabiska manuskript. Att hans ansträngningar gav goda resultat framgår av det faktum att under hans fjortonåriga professorstid inte mindre än fyrtio dissertationer ventilerades under hans presidium. Flera av de publicerade arbetena är av god kvalitet o vittnar om L:s förmåga att locka begåvade lärjungar till ämnet. Nämnas bör särskilt den betydande Historia linguae et eruditionis Arabum (1694) av O Celsius d ä.

Även sedan L lämnat sin professur, kunde han göra sitt forskningsområde viktiga tjänster. Som censor librorum ålåg honom sålunda bl a den betydande uppgiften att granska den kommenterade sv bibelöversättning som påbörjades av J Gezelius dä. Under hans tid som censor utfärdades vidare stadgarna som varnade för missbruk när det gällde införandet o försäljandet av kätterska o andra skadliga böcker (10 juli 1706) o förordningen av 19 mars 1707 att ingen boktryckare fick avtrycka almanackor utan tillstånd. — Som hovbibliotekarie var han en av dem som fick utreda de bok- o arkivförluster som uppstått vid slottsbranden i Sthlm 1697, varefter planeringen av bibliotekets nydaning föll på L:s lott.

L var uppenbarligen en mångsidig begåvning o han var även verksam som kopparstickare. Han utförde bl a en illustration, Jordiska paradisets belägenhet, till Karl XII:s bibel (1703). - L var bror till Johan Peringskiöld. L:s ms bl a ang bibelöversättningen i KB. Några brev till L o brev från honom till bl a fadern i UUB. Brev från L till E Benzelius dy i LSB. Strödda brev från L i RA.