Tillbaka

Mats Kafle

Start

Mats Kafle

Fogde, Häradshövding, Riksdagsledamot

Kafle, Mats (i sigillet kallad Mats Laurensson), levde ännu 1539. Häradsh i Gäsene, Älvsb, senast 27 juli 89 o ännu 8 maj 34, Svante Nilssons (Sture) tjänare möjl redan 11 juni 90 (Lundholm) o säkert 30 nov 96 (FMU)—21 juni 97 (Christensen), var fogde på Öresten juni 97, blev konungsfogde, trol i Ås hd, Älvsb, senast 4 dec 98 (Sjödin 1937), häradsh i Vedens hd, Älvsb, senast 28 juni 05, hade som förläning Götala gård vid Skara 20 juli 06, Bjärke hd, Älvsb, 26 febr 10 o Vedens hd före 14 mars 11, häradsh i Ås hd senast 3 nov 20 (Västergötlands lagmanstings dombok 1623), i Redvägs hd, Älvsb, senast 22 (SI Tre rosors Godsarkiv), hade som förläning Kinnarumma sn, Älvsb, 12 mars—11 sept 26 o Gudhems hd, Skar, 11 aug 27—29.

G 1) senast 10 m Märta eller Karin (H Brasks släktbok) Lindormsdtr, dtr till västgötalagmannen Lindorm Björnsson (Vinge) o Kristina Laurensdtr (balk); 2) m Beata (H Brasks släktbok).

K nämnes i rikspolitiska sammanhang första gången under kriget mot Ryssland hösten 1496, då han förde ett brev från bl a biskop Magnus i Åbo till riksföreståndaren Sten Sture d ä. Vid överlämnandet sade han till herr Sten, att biskop Magnus och andra i Finland skulle tvingas underkasta sig den ryske storfursten eller låta landet förhärjas om riksföreståndaren inte personligen kom dit med proviant, soldater och vapen. K:s uttalande gjorde Sten Sture misslynt. I juni 1497 uppsökte K kung Hans i Khvn som sändebud från sv riksrådet och lovade hjälpa till att erövra Älvsborg. Han var då Svante Nilssons tjänare och fogde på Örestens slott i Västergötland. Då kungen under anfallet mot Sverige kommit till Kalmar, gav han sina befälhavare utanför Älvsborg order att med K:s hjälp bestraffa motspänstiga bönder genom att hugga av dem en hand eller en fot. K var närvarande vid Älvsborgs kapitulation på hösten så (Permebref; DN). Sedan kung Hans övertagit makten i Sverige, synes K för sina insatser ha belönats med en fogdetjänst i Västergötland, men omfattningen av hans distrikt är ej känd. Slagsmål i Skara och på hans sätesgård Hallanda i Broddarp, Älvsb, i sept resp dec 1500 mellan hans tjänare och borgare i Skara orsakade, att han eftersommaren 1501 inför Svante Nilsson måste försvara sig mot beskyllningar för övervåld mot de senare.

Sedan Sten Sture försonat sig med herr Svante och ånyo blivit riksföreståndare, fick K ställa sina tjänster till förfogande. Han synes snart ha fått ett visst inflytande över riksföreståndaren, vilket han synes ha utnyttjat för att trakassera sina fiender i Västergötland. Sålunda klagade sedermera riksrådet Erik Jönsson (Tre rosor) hos Svante Nilsson över att K förmått herr Sten att ta ifrån honom hans förläning Vartofta hd och även eggat allmogen mot honom, så att han fruktade att också mista sin häradshövdingetjänst där. Även herr Svantes spion Arvid Siggesson kände sig illa drabbad av K:s intriger.

Från Svante Nilssons riksföreståndartid är känt, att K vid olika tidpunkter hade vissa områden i Västergötland i förläning. 1510 bad bönderna i Bjärke hd riksföreståndaren att få slippa honom, enär han våldgästat flera av dem. I mars 1511 klagade K i brev till herr Svante över att danskarna bränt hans sätesgård Hallanda och över att han inte hade tillträde till sin förläning, förrän brev kom från riksföreståndaren. Ett par månader senare påstods han i södra Västergötland ha utspritt, att Svante Nilsson skulle ha blivit avsatt från riksföreståndarämbetet.

Om K:s verksamhet under Sten Sture d y:s regering vet man föga. Tack vare Ture Jönssons (Tre rosor) rapporter till Kristian II är mer känt om hans deltagande i försöken att kväva upproret mot denne. Våren 1521 återställde K och Severin Kijl sålunda för en tid lugnet i Vista och Tveta hd i nordvästra Småland genom tingsförhandlingar, och de skrev jämte K:s blivande svåger Lars Siggesson (Sparre) till upprorsledarna för att få slut på upproret. På försommaren s å var han en av Ture Jönssons tre följeslagare vid dennes underhandlingar i Skara med upprorsledaren Nils Olsson (Vinge), då de inför hot att bli ihjälslagna måste lova att uppsäga sin trohetsed till konungen.

K deltog i Västerås riksdag 1527. 20 april 1529 var han bland de nio upproriska västgötaherrar som från Larv skrev till smålänningarna. I detta brev kallar de sig "Sveriges rikes råd uti Västergötland". Sedan västgötaallmogen svikit de upproriska, var K och fyra andra av brevutfärdarna från Larv-mötet bland dem som i början av maj i brev till en av konungens fogdar försäkrade, att de ville våga sin hals för denne. Den numera landsflyktige Ture Jönsson lät en av sina karlar sätta eld på Hallanda, och efter sitt gripande bekände mordbrännaren, att han även haft i uppdrag att slå ihjäl K. Kung Gustav fråntog efter upproret K hans förläning Gudhems hd.

En uppgift i äldre litteratur, att K var i slottsloven på Viborg 1535, beror på förväxling med den finländske frälsemannen Mats Larsson (Hästesköld).

Hans Gillingstam


Svenskt biografiskt lexikon