Nils Peter Hamberg

1 Hamberg, Nils Peter, f 4 nov 1815 i Sthlm (Kat), d 13 febr 1902 där (Hedv El). Föräldrar: kofferdikaptenen Nicolas H o Magdalena Lovisa Löfvenberg. Apotekarex vid Karol inst 2 maj 38, ägare till apoteket Hjorten i Sthlm 1 april 39 (priv 28 maj)—april 50, inskr vid UU 7 maj 41, studentex där 26 nov 41, MK 20 juni 46, tf adjunkt i kemi o farmaci vid Karol inst 17 jan 48—23 febr 54, disp pro gradu vid UU 15 juni 48, ML där 4 nov 48, tf laborator vid Farm inst 7 dec 48, kir mag 21 febr 49, MD-diplom utan promotion 1 juni 49, fattigläk i Kungsholms förs i Sthlm 18 april 50—1 april 53, lär i kemi vid farm inst 5 sept 61—1 okt 73, inspektor där 63—73 o 76—77, lektor vid veterinärinst 24 mars 68—76, rättskemist 1 nov 72—1 juli 74, rättskemist med prof:s titel 31 dec 75—27 juli 83, led av dir över allm barnhusinrättn i Sthlm 76—84. — Led av Sv läkaresällsk 39 (ordf 64—65, HedL 89), LLA 72, LVA 78, med jubeldr vid UU 31 maj 00.

G 21 maj 54 i Norrköping m Emma Augusta Christina Härnström, f 23 mars 33 i Konungsund (Ög), d 9 nov 14 i Sthlm (Engelbr), dtr till bruksinspektören Carl Magnus H o Anna Ulrica Juringius.

H:s lärare i materia medica (läkemedelslära) var G Wahlenberg, som 1848 presiderade för hans avhandling om växtdrogers insamling och förvaring. H hade 1843—47 sammanställt en samling om 377 droger jämte ett antal sådana, som kunde förväxlas med de officinella. Samlingen var avsedd för undervisningen och framställdes i flera exemplar, av vilka sex ännu finns bevarade.

H:s lärare i kemi var C G Mosander på Karolinska institutets kemiska laboratorium, och han var i flera år dennes assistent. Laboratoriet stod öppet för blivande apotekare och läkare, och H utbildade sig i bägge yrkena men slutade att praktiskt utöva dem för att i stället verka som praktiserande kemist. Han ville ställa kemin i det praktiska livets tjänst. 1855 .inrättade han ett privat kemiskt laboratorium för lantbruk och näringar. Han skapade också ett »Museum för naturvetenskap, slöjd och konst» och ställde ut bl a mineral, bergarter och växter med exempel och uppgifter på vilka nyttigheter de kunde ge. Förgäves sökte intresserade skaffa medel för att samlingen skulle bevaras och ligga till grund för ett konstslöjdsmuseum.

H var en utåtriktad man med vida intressen, vilket speglas i hans över 250 skrifter. De behandlar undersökningar av droger och andra läkemedel, av produkter från den kemiska industrin, av vatten och gyttjor från olika brunnsorter m m. För Sthlms vattenförsörjning gjorde han noggranna analyser av olika vatten. En viktig uppgift var att spåra giftiga ämnen och utreda förgiftningar. Under H:s tid var arsenikförgiftningen ett aktuellt problem, och han gjorde många analyser av bruksföremål för att utröna deras arsenikhalt. För utredning av förgiftningar i rättsfall hade tidigare ortens apotekare fått stå till tjänst. Både rättssäkerheten och de allt större möjligheterna till säkrare analyser krävde, att verksamheten samlades på en hand, och H blev 1872 landets förste rättskemist.

I ett tjugotal år var H lärare för blivande läkare, apotekare och veterinärer. Han ville höja fordringarna på apotekarnas yrkeskunskaper och medverkade till att Farmaceutiska institutet fick examensrätt. Han var inte någon originell forskarbegåvning, men hans vetenskapliga arbete var präglat av flit, samvetsgrannhet och ett lidelsefullt kunskapsbegär.

H var älskvärd, glad, musikalisk och sällskaplig med ett livligt intresse för sina medmänniskor. För sina elever var han en faderlig vän. Tidigt engagerade han sig för eldbegängelserörelsen. Sedan 1889 var han blind. Han efterlämnade en ansenlig förmögenhet.