Carl Z Hæggström

3 Hæggström, Carl Zacharias, son till H 2, f 14 april 1884 i Sthlm (Maria), d 5 aug 1944 i Uppsala. Mogenhetsex i Sthlm 02, faktor vid Ivar Haeggströms boktryckeri & bokförlags ab 06—10, disponent i Almqvist & Wiksells boktryckeri ab i Uppsala o Sthlm 10, initiativtagare till Sveriges tryckeriers arbetsgivareförb 15 (v ordf 15—32, ordf från 32), led av Sv boktryckarefören:s styr från 21 (v ordf 24—42, ordf från 42), fullm i Handelskammaren i Gävle från 22 (v ordf från 37), verkst dir i ovannämnda båda ab från 23, v ordf i Fören för bokhantverk 23—43, led av stadsfullm i Uppsala 27—38 o från 43, led i centralstyr för Uplands ensk bank 35 (v ordf 36—43, ordf 43), verkst dir även i Hugo Gebers förlag från 37, led av Sv arbetsgivarefören:s styr från 40, v ordf i Sveriges grafiska industriförb från 41.

G 5 jan 11 i Lovö (Sth) m Anna Maria Ekwall, f 17 jan 85 i Sthlm (Hedv El), dtr till stadskamrer Axel Theodor E o Helena Elisabeth (Betty) Almqvist.

Efter mogenhetsexamen började Carl H praktisera som sättare i faderns tryckeri och fullföljde därefter sin utbildning genom praktik och studier i Norge, Tyskland och England 1902—05. Efter hemkomsten arbetade han i fem år såsom faktor tills han 1910 accepterade ett erbjudande att bli disponent vid Almqvist & Wiksells boktryckeri ab i Uppsala. Under H:s insiktsfulla ledning utvecklades detta företag till ett av de större i sitt slag i landet, välkänt för sin rationella drift och goda kvalitet på tryckalster. 1918 inköptes Ivar Hæggströms boktryckeri- och bokförlags ab i Sthlm och 1923 blev H verkställande direktör i båda bolagen samt 1937 även i Hugo Gebers förlags ab i Sthlm. Under H:s ledning har de tre företagen under beteckningen A & W-koncernen nått en även internationellt erkänd ställning.

Genom sin mångsidiga kapacitet, rika yrkeskunskap och förhandlingsskicklighet nådde H ledande positioner inom fackorganisationerna. Inom Sv boktryckareföreningen var han tidigt aktiv. Sitt stora intresse för yrkets ekonomiska frågor dokumenterade han i tal och ett flertal artiklar. H medverkade 1913 vid bildandet av föreningens affärssektion, Boktryckarekammaren, till vars ledning han samtidigt knöts. Året därpå invaldes han även i Sv boktryckareföreningens styrelse. Denna förening var ursprungligen både arbetsgivare- och branschorganisation och kunde i denna form ej anslutas till Sv arbetsgivareföreningen. H arbetade energiskt för att tryckeriindustrin skulle tillhöra denna, vilket gjorde det nödvändigt att skapa en särskild organisation, och på hans initiativ bildades 1915 Sveriges tryckeriers arbetsgivareförbund som ett yrkesförbund inom Sv arbetsgivareföreningen. H blev omedelbart en av de ledande i denna nya organisation. 1934 blev han de samlade grafiska arbetsgivareförbundens representant i Sv arbetsgivareföreningens styrelse.

Även på yrkets utbildningsfrågor nedlade H ett stort arbete, och förutom själva yrkesutbildningen underströk han gång på gång nödvändigheten för dem som ville ägna sig åt boktryckareyrket att förvärva inte blott praktiska kunskaper utan också högre fackutbildning. Han var också verksam för att realisera detta mål, och när planerna på bildandet av ett grafiskt institut 1943 tog form, åtog han sig ordförandeskapet i Grafiska institutets interimsstyrelse. Ett av hans sista offentliga framträdanden var, när han 19 jan 1944 höll hälsningsanförandet vid institutets invigning.

Ett av H:s största intressen var boktryckarekonsten och dess utveckling. Han inskärpte i tal och skrift att sträng enkelhet och ändamålsenlighet måste iakttagas vid en boks utformning och att allt borde »sammansmälta i goda proportioner och väl avvägda ytbilder». Inspiration till detta hämtade han i stor utsträckning hos den engelske föregångsmannen inom bokkonsten, William Morris, eller kanske snarare hos dennes efterföljare, som grundat många engelska »private presses». Med energi och logisk skärpa gisslade han alla tendenser till överdrift i den typografiska utstyrseln till förfång för dess sobra konstnärlighet.

H ägnade även det nordiska och internationella samarbetet inom branschen stort intresse. Han var en initiativrik och ledande representant i Nordiska boktryckarerådet och ledamot av förvaltningsrådet för Grafiska företagareorganisationernas internationella byrå.