Ivar Högbom

2 Högbom, Ivar, son till H 1, f 26 sept 1892 i Sthlm, Ad Fredr, d 15 juni 1962 där, Kungsh. Studentex vid ensk lärov i Uppsala vt 11, inskr vid UU 29 aug 11, FK där 3 nov 17, anställd vid A Johnson & co:s gruvavd 17—21, FL vid UU 29 maj 20, disp 23 maj 23, FD 31 maj 23, doc i geologi 9 juni 23—25, allt vid UU, prof i geologi o dekanus vid naturvetensk fak vid univ i Kairo 21 juli 25—30 sept 27, VD för Inst för sv utlandstjänst, Sthlm, sept 27—15 dec 30, doc i ekon geografi vid Handelshögsk i Sthlm 28 maj 29—32, tf prof i geografi o etnografi vid Gbgs högsk 1 sept 33—31 dec 34, huvudlär i ekon geogr vid Handekhögsk i Gbg 33—35, prof i samma ämne vid Handelshögsk i Sthlm 25 jan 35—58, rektor där 5 sept 36—57, ordf i Industrins norrlandsut-redn nov 41. — LIVA 42, KorrespLÖS 46, HedLIVA 57.

G 7 sept 25 i Gbg, Domk, m Birgit Kruse, f 4 nov 04 där, ibid, d 1 maj 72 i Sthlm, Kungsh, dtr till ML Charles Samuel K o Elsa Alfhild Elisabeth Sandberg.

Efter avlagd fil kand:ex i kemi, meteorologi och geologi for H i Johnsonkoncernens tjänst till Mellanamerika, och i maj 1918 efterträdde han sin bror Bertil H som geolog i företaget. De närmaste åren ägnade han åt berggrund:undersökningar i Bergslagen och Västerbotten. Efter lic:ex for han våren 1920 i prospekteringsärenden till Sydamerika, där han deltog i sökandet efter kol, malm och olja. Efter hemkomsten hösten 1921 återupptog han studierna i Uppsala, vistades en lång period 1922 i Ungern och Tjeckoslovakien för att studera dyner och sandåsar och disputerade 1923, varefter han förordnades som docent i geologi. På förslag av sv universitetsmyndigheter utsågs H från juli 1925 till prof i geologi vid univ i Kairo. Han blev där dekanus för den nygrundade naturvetenskapliga fakulteten, som han fick i uppdrag att organisera.

1927 återvände H till Sverige för att bli direktör i Institutet för sv utlandstjänst. Under sina år där meriterade han sig för den docentur i ekonomisk geografi som han 1929 kallades till vid Handelshögskolan i Sthlm. Från 1935 var han prof där. Under början av 1930-talet lade H fram en rad uppmärksammade ekonomiskt-geografiska arbeten. Ett pionjärarbete i sitt slag var Mineral production (1932), som belönades av VA med Arnbergska priset. En framstående vetenskaplig prestation är Världssjöfarten (1934), som borde ha publicerats på ett större språk än det svenska. När H 1936 blev rektor för Handelshögskolan, togs hans tid och krafter i anspråk av administrativa uppgifter. Högskolan kom under hans rektorat in i ett skede av intensiv utveckling. Elevintagningen ökades, 1943 inrättades ekon lic:ex och 1946 fick högskolan tillstånd att dela ut ekon doktorsgrad.

H var en ypperlig talare. Han kunde framträda i talarstolen så som Uppsala studentkår krävde av sin ordf (vt 1925), men han kunde också fängsla åhörare i radio och föreläsningssal med vetenskapliga föredrag, som byggde på noggrant utarbetade koncept. H:s handlingssätt i vissa brydsamma situationer präglades av oräddhet och starkt utvecklad rättskänsla.