Carl Georg E Björling

4. Carl Georg Emanuel Björling, den föregåendes son, f. 16 sept. 1870 i Halmstad. Elev vid karolinska katedralskolan i Lund vt. 1880–ht. 1883; åtnjöt enskild undervisning; avlade mogenhetsexamen vid Kristianstads h. allmänna läroverk 28 maj 1887; student vid Lunds universitet 16 sept. s. å.; jur. fil. kand. 31 maj 1888; jur. utr. kand. 29 apr. 1891; jur. utr. lic. 16 maj 1896; jur. utr. doktor 30 maj s. å. Auskultant i hovrätten över Skåne och Blekinge 13 juni 1892; jur. fakultetens notarie 11 jan. 1894–21 jan. 1896; e. o. amanuens vid universitetets kansli 17 mars 1894–ht. 1897; docent i rättshistoria 12 apr. 1894 och tillika i romersk rätt 5 juli s. å.; e. o. notarie i Svea hovrätt 20 aug. s. å.; förvaltade häradshövdingämbete dels i Ingelstads och Järrestads, dels i Gärds och Albo härads domsaga och förrättade därunder bl. a. två allmänna tingssammanträden 1896; förestod e. o. professuren i romersk rätt och rättshistoria från 1 sept. 1896; uppförd i andra rummet å förslag till e. o. professuren i romersk rätt, juridisk encyklopedi och rättshistoria vid Uppsala universitet 31 okt. s. å.; e. o. professor i romersk rätt och rättshistoria vid Lunds universitet 17 dec. 1897; förestod professuren i civilrätt från 1 febr. 1900 och uppehöll tillika sitt eget e. o. professorsämbete till 21 mars s. å.; professor i civilrätt 21 juni 1901; adjungerad ledamot i hovrätten över Skåne och Blekinge 15 juni–14 juli 1903; biträdde universitetskommittén vid behandlingen av frågan om studietidens begränsning inom de juridiska fakulteterna m. m. 5 febr.–12 sept. s. å.; ledamot av Lunds stads drätselkammare s. å.–1907 (ordförande 1905–07); stadsfullmäktig 1907–22 (ordförande från 1911); adjungerad ledamot i Svea hovrätt 1 juni–5 aug. 1910; förordnad att biträda tobaksskattekommittén 1911 (bet. 2 sept.); inspektor för h. elementarskolan för flickor i Lund 1912–22; ordförande i Lunds landstormsbefälsförening från 1913 och i den kommunala arbetslöshetskommittén för Lund 1914–22; förordnad att biträda lagberedningen i dess arbete 6 mars 1914–23 aug. 1918; sakkunnig angående ändringar i gällande universitetsstatuter och stadgar för karolinska institutet 9 mars–23 juli 1914 samt rörande undervisningen vid universiteten och karolinska institutet i anledning av nya värnpliktslagen 16 nov.–19 dec. s. å.; ledamot av styrelsen för Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige 16 juni 1917 (ordförande 16 juni 1923); ledamot av styrelsen för föreningen Det gamla Lund från 1918; biträdde högskolornas löneregleringskommitté 9 dec. 1920–29 nov: 1921; ordförande i styrelsen för h. elementarskolan för flickor i Lund 1923. RNO 1908; LLHS 1918; KVO2kl 1919.

Gift 1) 2 aug. 1901 med Ingeborg Sökjer-Petersen, f. 21 jan. 1878, d. 13 nov. 1901, dotter till lantbrukaren Hannibal Petersen; 2) 5 maj 1906 med Klara Dieden, f. 17 aug. 1876, dotter till godsägaren Gotthard Dieden.

B:s huvudarbeten behandla svensk rättshistoria och svensk civilrätt. De första frukterna av sina rättshistoriska studier offentliggjorde han redan vid tjugutre års ålder i avhandlingen »Om bötesstraffet i den svenska medeltidsrätten» (1893); tre år senare publicerade han arbetet »Den svenska rättens extinktiva laga fång till lösören på grund av god tro» (1896), i vilket tyngdpunkten faller på den nyare rättsutvecklingen. Under den tid, B. biträdde lagberedningen, hade han tillfälle att återvända till rättshistoriens fält; den historiska översikt av den svenska rättens utveckling i fråga om makars rättsförhållanden, vilken inleder beredningens motiv till dess förslag till giftermålsbalk (1918), är — liksom den vid samma förslag fogade »Översikt av utländsk lagstiftning rörande äktenskaps rättsverkningar» — av B:s hand. Av B:s civilrättsliga arbeten märkes hans »Lärobok i civilrätt för nybörjare», som, efter att först hava utkommit under åren 1906–10, utgavs i sin femte upplaga år 1923. I en framställning, som i hög grad präglas av den klarhet, noggrannhet och skärpa samt den språkets enkelhet, som känneteckna även B:s övriga skrifter, ger han en, trots dess korthet, utförlig skildring av hela den svenska civilrätten och av stora delar av Sveriges speciella privaträtt — en skildring, vars värde kanske bäst framstår, då den ses i belysning av att den saknar föregångare.

Bredvid sin verksamhet som juridisk författare och undervisare har B. även ägnat intresse åt politiska och kommunala spörsmål. I politiskt hänseende är han att beteckna som moderatliberal med starkt intresse för försvarsfrågan. Såsom kommunalman torde han gjort sina främsta insatser som ordförande i Lunds stadsfullmäktige, vartill han första gången valdes 1911 och sedermera trots de politiska skiftningar, som ägt rum, alltjämt omvaldes, tills han 1922 avsade sig förnyat mandat såsom stadsfullmäktig för att mera odelat kunna ägna sin tid åt sina andra uppgifter.