John A Ask

2. John Adolf Ask, den föregåendes son, f. 17 nov. 1854 i Lund, d därstädes 14 okt. 1907. Intogs ht. 1863 i Lunds h. elementarläroverk; avlade mogenhetsexamen därstädes 29 maj 1874; student vid Lunds universitet 7 sept. s. å:; avlade jur. fil. examen 29 jan. 1876; jur. utr. kand. 31 okt. 1879; företog hösten 1882, sommaren 1884 samt, såsom innehavare av von Reiserska resestipendiet, somrarna 1888 och 1889 utrikes resor för vetenskapligt ändamål. Auskultant i hovrätten över Skåne och Blekinge, 12 nov. 1879; tingsbiträde i Ingelstads och Järrestads härads domsaga nov. 1879–febr. 1882 och förvaltade därunder häradshövdingämbetet i samma domsaga sammanlagt 21/2 månad samt höll sex allmänna och ett särskilt tingssammanträde; v. häradshövding 20 dec. 1881; docent i fäderneslandets gällande civilrätt vid Lunds universitet 4 nov. 1882; notarie i juridiska fakulteten 19 dec. 1882–30 maj 1891; e. o. amanuens vid universitetets räntekammare och kansli 16 jan. 1883 och ord. amanuens därstädes 30 aug. 1887–28 maj 1891; notarie i medicinska fakulteten 17 jan. 1883–25 apr. 1885; fullgjorde helt eller delvis tjänstgöringsskyldigheten för professurerna i romersk rätt och rättshistoria (företrädesvis) samt civilrätt under skilda perioder ht. 1883–31 maj 1891 och förrättade därunder på grund av särskilda uppdrag examina jämväl i andra ämnen; e. o. professor i statsrätt, allmän administrativrätt, folkrätt och sjörätt 1 maj 1891; uppfördes 30 apr. 1892 i andra rummet ål förslag till professuren i civilrätt och 20 febr. 1897 i första rummet å förslag till professuren i processrätt vid Lunds universitet; professor i statsrätt, förvaltningsrätt, kyrkorätt och folkrätt 2 febr. 1900; jur. utr. hedersdoktor i Lund 26 maj 1893. RNO 1901.

Gift 7 juni 1883 med Ebba Gunilda Hultmark, f. 2 juli 1860, dotter till lektorn i Lund Karl Vilhelm Hultmark.

A. utmärkte sig i sin professorsgärning för stor ordentlighet och systematisk reda mera än för tankeskärpa och vetenskaplig fantasi. I sitt författarskap, som omspänner vida delar av juridiken, har han ådagalagt stor beläsenhet. Han var jämväl en nitisk och intresserad lärare. A:s område var från början civilrätten, men omständigheterna drevo honom in på stats- och folkrättens gebit. Även i processrätt var han förklarad kompetent till professur. Hans sista större arbete gällde förvaltningsrätten, en ej fullbordad systematisk framställning, som skulle delvis ersätta Rabenius' i vissa avseenden föråldrade arbete i ämnet. — A. var en bottenärlig och älskvärd man med vidsträckta personliga förbindelser. På senare år var hans hälsa vacklande, och han avled plötsligt en kort stund efter slutad undervisning.