Palmfelt, släkt

Palmfelt, släkt, härstammande från kamreraren i Statskontoret Gustaf Palm (1646 — 94), som 1687 adlades med namnet P. Några månader senare gifte han om sig med en dotter till kammarrådet Gustaf Palmquist och 1689 blev han statskommissarie. Enligt släkttraditionen (Orig:geneal) var han född i Nyköping, men uppgiften, att hans far skulle ha varit skräddare och hetat Johan Nilsson, har ej kunnat verifieras i Nyköpings mantalslängd. Modern uppges ha varit dotter eller dotterdotter till häradsskrivaren Anders Jönsson (d tidigast 1643), som 1612 köpt skattehemmanet Lindsbro i Ös-tervåla, Vm, och som skall ha varit farbror till Johan Hadorph (bd 17).

Av Gustaf P:s söner i första äktenskapet — med en syster till tullinspektören Erik Holm, 1692 adlad Gyllenholm - blev överstelöjtnanten Nils P (1682-1712) tillfångatagen vid ett utfall under försvaret av Wismar 1711. Kort efter sin hemkomst från denna fångenskap stupade han i slaget vid Gadebusch. Dennes yngre bror Carl P (1686 — 1753) deltog i slagen vid Holowczyn och Poltava, var rysk fånge 1709 — 22 och fick överstes avsked 1751. Deras yngre halvbror Axel P (1691 -1748) på Ottersjö i Dagsås sn i Halland var från 1722 häradshövding i Himle, Arstads och Faurås härad i detta landskap.

1731 upphöjdes i friherrligt stånd Nils och Carl P:s helbröder landshövdingen, sedermera riksrådet Gustaf P (se nedan) och fohan P (d 1739). Den senare hade gift sig 1707 med en systerdotter till amiralgeneralen Hans Wachtmeister och blivit assessor i Göta hovrätt 1709, lagman i Landskrona län 1718, ordningsman i Skåne s å, lagman i Tiohärad 1719 och landshövding i Blekinge 1729 samt blev landshövding i Älvsborgs län 1733. Gustaf P introducerades på Riddarhuset först 1743, då Johan P redan var död. Den senares ättlingar introducerades aldrig, vilket dock inte hindrade, att de titulerades baroner. Gustaf P:s släktgren dog ut redan 1758 med hans son, men Johan P:s släktgren fortlevde till 1800.

En obetitlad släktgren härstammade från Axel P:s helbror kapten Magnus P (1690 — 1736), som blev far till Gustav Fredric P (1725 — 72). Denne deltog i den franska arméns fälttåg i Flandern 1747 (ej 1749) och i sv tjänst i pommerska kriget samt blev major vid Savolax regemente 1764. I äktenskap med en halvsyster till den efter mordet på Gustav III landsflyktige Carl Fredrik Gyl-lembourg-Ehrensvärd (bd 12) blev han far till August Fredric P (1767-1814).

August P deltog bl a i slaget vid Svensksund 1790, blev 1796 överste för Åbo läns regemente och tjänstgjorde som brigadchef i Pommern 1807 och i finska kriget 1808 — 09, där han utmärkte sig i striden vid Alavo. Mest känd blev han som stabschef hos generalmajoren Hans Henric Gripenberg (bd 17), som han förmådde att underteckna kapitulationen i Kalix 1809. P fick 1810 avsked ur sv tjänst och blev 1812 rysk generalmajor, inspektör över den i Finland uppsatta milisen och ledamot av kejserliga senatens för Finland ekonomidepartement.

Hans äldre bror Gustaf Carl P (1766-1856) blev tillfångatagen i slaget vid Svensksund 1789 och ånyo vid Sveaborgs kapitulation 1808 efter att där som kapten ha fört befälet på Väster Svartö. Efter avsked ur sv tjänst 1810 blev han ryskt krigsråd 1812 och fick överstes avsked 1824. Rester av hans och broderns arkiv finns i FRA. Från honom härstammade en i Finland bosatt släktgren, som dog ut på manssidan i början av 1900-talet.