Biografi

Lillie, släkt, som i vapnet förde en lilja av silver i rött fält o på riddarhuset kallades L af Aspenäs för att undvika förväxling. Före riddarhusets tillkomst brukade släktmedlemmarna endast förnamn o farsnamn. De båda äldsta i ättartavleverket upptagna släktleden har ej kunnat återfinnas i samtida urkunder o har tidigast kunnat beläggas på 1700-talet hos genealogen J O Åkerstein o i en av en släktmedlem 1764 till RHA ingiven genealogi. Släktens äldste säkert belagde medlem var frälsemannen Birger Andersson (d tidigast 1574) på Angered vid Gbg, som hade häradshövdingeräntan av Askim, Göt, 1529 (domb 1625) o 1549 (Arv o eget), fick samma ränta av Ale o Flundre, Älvsb, 1536, hade den kvar ännu 1538 åtminstone av Flundre (Ödberg) o hade samma ränta av Vättle, Älvsb, 1545 (perg:brev, GLA) o 1548 (Str domb). Hans signetring finns i Gbgs hist museum. Hans son slottsloven Brynte Birgersson (se nedan) var farfar till Per Lillije (1603—59) på Angered, som deltog i försvaret av Putzig (Puck) i Västpreussen 1627 (jfr bd 19, s 348), blev överstelöjtnant o kommendant i Peenemiinde i Pommern 1630 o deltog i andra slaget vid Brei-tenfeld 1642. Han förordnades i dec 1643 att verkställa utskrivningen i Älvsborgs län o sörja för att skansen Ryssåsen (nu Kronan) vid Gbg sattes i försvarsskick o 1644 att bevaka den norska gränsen utefter Göta älv mellan Gbg o Vänersborg. Särskilt iståndsatte L befästningarna vid sistnämnda stad. I jan 1645 gjorde han jämte överste J M Wrangel en framstöt därifrån mot en fientlig styrka, som ryckt in i Dalsland, men måste snart retirera, då fienderna var för talrika, o utkämpade under reträtten en strid vid Köpmannebro i Skål-lerud. I början av febr sökte fienderna förgäves storma Vänersborg. Från 1644 var L den siste kommendanten på Älvsborg, där han dog, o som kort därpå raserades.

Hans brorson Mauritz Lillia (1659— 1710) deltog 1700 i försvaret av Narva mot ryssarna. Han befordrades till generalkvartermästarelöjtnant 1702 o sökte sätta Narva, Nöteborg, Nyen o Keksholm i försvarstillstånd. Vid Narvas kapitulation 1704 blev L rysk krigsfånge. Han dog i Moskva (Kagg) o efterlämnade en stambok.

Dennes brorson Jean Abraham L (1675— 1738) deltog i slaget vid Helsingborg 1710 o försvaret av Stralsund 1712, blev s å överstelöjtnant o deltog i slaget vid Gadebusch. Jean L blev tillfångatagen vid Tön-nings kapitulation 1713 men rymde, skadades under Karl XII:s norska fälttåg 1716 vid ett bombnedslag i det hus, där konungen befann sig, o deltog även i norska fälttåget 1718. Mest bekant blev han genom att han sommaren 1719 som tf kommendant försvarade Nya Älvsborg mot P Tordenskjolds flotteskaders kanonad, vilket s å ledde till översteutnämning o upphöjelse i friherrligt stånd. L fick 1720 överkommandot på det av ryssarna hotade Vaxholm o blev 1728 överste för Älvsborgs regemente. Hans dotter Metta Magdalena L (1709— 88), g m majoren Johan Gustaf Natt o Dag, har efterlämnat en nu i RA befintlig dagbok (E 4664). Hennes bror kammarherre Clas L (1708—64), som genom ingifte i släkten Stenbock kom i besittning av Såtenäs i Tun, Skar, ställde brevmaterial till förfogande för C C Gjörwells (bd 17) o S Loenboms publikationer. Dennes son Jean Otto L (1745-1813) var 1771 överjägmästare i Närke o 1771—74 i Skaraborgs län. Senare befordrades Jean L vid Bohusläns regemente till överstelöjtnant 1789 o fick avsked 1792. Han var en av dem som 1793 häktades som misstänkta för delaktighet i G M Armfelts påstådda konspiration men frikändes 1794. L fick 1791 som vängåva med dedikation av C M Bellman ett tryckt exemplar av Fredmans epistlar med författarens egenhändiga ändringar, nu i Helsingfors UB. Den friherrliga släktgrenen utdog på svärdssidan sannolikt med honom o på spinnsidan 1825 med en av hans systrar.

Jean Abraham L:s bror Carl L (1683— 1749), som genom äktenskap med en dotter till landshövding Bernt Didric Mörner kom i besittning av Näs i Bjurbäck, Skar, deltog i slaget vid Helsingborg 1710, blev tillfångatagen vid Stralsund 1715 o var 1718 med vid belägringen av Fredrikshald samt blev 1745 överste för Västgöta-Dals regemente. Släkten utdog på manssidan 1839 med en sonsons son till honom o på spinnsidan 1909 med en av dennes döttrar.

Författare

H G-m

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: J O Åkersteins genealogier, originalgenealogierna, RHA; Bjärke dombok 9 juni 1636 (visar att Elgenstiernas uppgift, att Bengt Bryntesson Lillia var ryttmästare, beror på felläsning av patronymikon), GLA.

Birger Andersson: Perg:brev 20 juli 1541, Strödda domböcker o rättegångshandl, vol 27: Älfsborgs län: 1548, Arv o eget, vol 38, p 160, RA; perg:brev 14 nov 1545 i Jonseredsdep, GLA; Askims hds renov dombok 13 jan 1625, p 5, Göta hovrätts arkiv, Jönköping; J E Almquist, Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden (1960); dens, Domstolsorganisationen på landsbygden i Västergötland under konung Gustaf l:s senare regeringstid (Rättshist studier, 3, 1969), s 155 ff; dens, Rannsakningen i Västergödand 1574—76 rörande adelskvinnors ofrälse giftermål (d:o, 4, 1974), s 90; G Brusewitz, Hist ant:ar rörande säteriet Jonsered (1876), s 3 f, 21; F E Edgren, Vädtle härad (1887), s 26, 129, 151; GIR 5, 8-11, 13.21 (1871-1903); K Jonson, Glömda segrare. Öden o äventyr i västra Sverige (1943), s 50 ff; Konung Erik XIV:s nämnds dombok (HH 13:1, 1884), s 41; Lags o doms; L Luthander, Västergötland, 1 (Slott o herresäten i Sverige, 1968), s 19,21; SRA 1:1 (1887), s 380 o 715, 1:2 (1899), s 27; C R af Ugglas, Lödöse (1931), s 643, 648; F Ödberg, Om biskopen i Skara Sve-nonis Jacobi härkomst o hans arfvegods de s k Kadegodsen (VFT 1:10, 1899), s 27, 38.

Per Lillije: Biographica, Frälse- o rusttjänstlängder, vol 36, RA; Rullor 1630: 18 o 36, KrA; H Almquist, Gbgs hist, 1-2 (1929-35); N F Beerståhl, Västergötlands porträttgravstenar under renässans o barock (VFT 6:7, 1969); W Berg, Elfsborgs slott (Bidr till kännedom om Gbgs o Bohusläns fornminnen o hist, 7, 1904), s 301 ff, 314 f, 435; E Bergendahl, Partilie krönika (1920), s 348; C G A Bergenstråhle, K Västerbottens reg:s krigshist (1917), s 54, 56, 59 ff, 64 ff; Brusewitz, a a, s 7 f, 29; K G Cedergren, Ur Vänersborgs stads hävder (1926), s 7 f; C-F Corin, Tiden tom 1834 (Vänersborgs hist, 1, 1944); Edgren, a a, s 130, 137, 160 f; F d Soopska arkivet på Stora Bjurum (Ex bibliotheca Trolleholmiae, 9, 1901), s 11 ff, 17; Fortifik, 1-2 (1902-06); Frälseg, 4:1, 3 (1976); H Fröding, Berättelser ur Gbgs äldsta hist (1908), s 232 f; Jonson, a a, s 94 f, 127 f; C O Munthe, Hannibalsfejden 1644-45(1901); Ortnamnen i Göt, 1-3 (1923-32); B Steckzén, Västerbottens reg:s officerare till år 1841 (1955); Sveriges krig 1611-1632, 4 (1937); V Vessberg, Bidr till historien om Sveriges krig med Danmark 1643-45, 2 (1900), s III, XXV, XXVIII, XXXIII, XXXVII, XLI f.

Mauritz Lillia: Edgren, a a, s 126, 130; En gammal "stambok" (PHT 1898-99); Fortifik, 3:1-2, 6:2 (1908-19); Jonson, a a, s 96, 229-34, 238 ff; L Kaggs dagbok 1698-1722 (HH 24, 1912); Lewenhaupt; Luthander, a a, s 19, 21; NF 16 (2 uppl. 1912); C v Rosen, Bidrag till kännedom om de händelser som närmast föregingo sv stormaktsväldets fall, 2 (1936), s 75; O Walde, Släktant:ar ur en gammal stambok (PHT 1943).

Jean Abraham L: Friherrebrev, vol 4, M 499-501, 833, 869, 1102, RA; Orig:genealogierna, RHA; friherrebrev i orig, Gbgs hist museum; O Bergersen, Viceadmiral Tordenskiold, 2 (1925); Bidr til den store nordiske Krigs Historie, 4, 9—10 (1910—34); Biogr lex öfver namnkunnige sv:e män, 8 (ny uppl, 1876); Brefvexling mellan konung Carl XII o rådet (HH 15, 1895), s 197; A Cyrus, Biogr ant:ar om Vaxholms fästnings kommendanter 1572-1927 (1927); Den sw Mercurius, 3:2 (1757), s 579 ff, 3:4 (1758), s 1343, 4:4 (1759) s 31 ff; En bok om I 15. K Älvsborgs reg 1624-1974 (1974); Fortifik, 3:2 (1911); H Fröding, Berättelser ur Gbgs hist under frihetstiden (1919), s 30 ff, 34; Gbgs eskader o örlogsstation 1523-1870 (1949); S Grauers, Ätten Wachtmeister genom seklerna, 3:1 (1953); Jonson, a a, s 95 f; O Kuylenstierna, Striderna vid Göta älfs mynning åren 1717 o 1719 (1899), s 86,90 ff, 94; Lewenhaupt; Malmström; O Mannerfelt, Ant:ar om Kongl Elfsborgs reg 1680-1815 (1887), s 39, 51, 53, 56-59, 63 f, 71, 77, 85, 87, 91; dens Ny-Elfsborgs fästnings tappre försvarare, Jean Abraham L (Borås tidn 7 april 1916); Program för aftäckning af minnesvård å Tvärreds gamla kyrkogård öfver... Jean-Abraham L (1919); A A v Stiernman, Swea o Götha höfdinga-minne, 2 (1835).

Metta Magdalena L: Broomé; En gammal "stambok" (PHT 1898-99); E Fries, Teckmar ur sv adelns familjelif i gamla tider, 1 (2 uppl, 1901), s 222-45; MRA, N F, Ser 1, 3 (1910-12, tr 1913), s 392, 6 (1919-21; tr 1924), s 59. Clas L: Broomé; S H Wranér, Såtenäs (Sv slott o herresäten, N F. Västergötland, 1922), s 172.

Jean Otto L: Broomé; H E Charlottas dagbok, 3— 4 (1907-20); J A Ehrenströms efterlemnade hist ant:ar, 2 (1888= 1883), s 5, 9, 15, 42, 51, 61; A Grape, Ihreska handskriftssaml, 1 — 2 (1949); M Hellquist, Handskrifterna (Dikter av Carl Michael Bellman, 4:1, 1977), s 13; R F Hochschilds memoarer, 2(1909), s 157,215,3 (1909), s 62; A Noreen, Ant:ar om K Hallands reg (fd Västgötadals) åren 1625-1910 (1911); P Nyberg, Ett återfunnet exemplar av Fredmans Epistlar (Bell-mansstudier, 12, 1954), s 68 f, 71 f, 76; Samzelius; N Staf, Polisväsendet i Sthlm 1776-1850 (1950); E Tegnér, Gustaf Mauritz Armfelt, 2 (1884), s 224; W Zetterberg o H E Uddgren, K Bohusläns reg 1661-1920 (1922). Carl L: M 1102, RA; Orig:genealogierna, RHA; Broomé; dens, Privatarkiv o enskilda personers arbetspapper i KrA (Kommissionen för riksinventering av de enskilda arkiven. Bulletin nr 1, 1963), s 37; Jonson, a a, s 96 f; Lewenhaupt; E Nau-mann, Hammersaml (MRA, NF, Ser 1, 7, 1922-25, tr 1927), s 120; Noreen, a a; E Åkerhielm, Sv gods o gårdar, 2 (2 uppl, 1930), s 82.

Arkivet: Broomé; dens, KrA ode privata arkiven (PHT 1958); dens, aa 1963; dens, Carl Gustaf Mauritz Samuelson (Bibliotek o historia. Festskrift till Uno Willers, 1971), s 31; F d Soopska arkivet på Stora Bjurum (Ex bibliotheca Trolleholmii, 9, 1901), s 6, 8, II f, 16 f, 19, 67-132; Naumann, a a, s 120, 127. — J E Almquist, Rättelser o tillägg till Lags o doms (PHT 1966; för Birger Andersson); C Annerstedt, Fältmarskalken grefve Magnus Stenbock (VHAAH ifrån år 1886, 20, 1905), s 361 f (om Jean Abraham L); F Vigård, Lerums socken genom tiderna (1976).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lillie, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10288, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10288
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lillie, släkt, urn:sbl:10288, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-04-25.