Meriter

1 Lilliehorn, Pehr, f 19 nov 1729 på Em, Döderhult, Kalm, d 25 aug 1798 på Kråkerum, Mönsterås, Kalm. Föräldrar: majoren Peter L (före adl Berg) o Dorothea Leijoncrona. Volontär vid Kalmar reg 43, vid amiralitetet 46, arklimästare där 4 nov 48, till sjöss i holländsk, neapolitansk o engelsk tjänst 49—53, löjtn 4 maj 54, anställd i fransk örlogstjänst 56—58, kaptenlöjtn vid sv amiralitetet 31 jan 60, deltog i riksdagarna 60/62,65/66,69/70,71/72, 78/79,86 o 89, kapten vid amiralitetet 6 nov 70, överstelöjtn där 22 sept 73, upprätthöll landsh:tjänsten i Kalmar vid två tillfällen 75 o 76, överste 26 febr 77, v lantmarkskalk 22 febr 89, konteramiral 28 april 89, avsked 12 okt 90.

G 2 juli 1761 på Sigridsholm, Lunda, Sth, m frih Margareta Christina v Danckwardt, f 16 aug 1736, d 30 aug 1819 på Kråkerum, dtr till hovjägmästaren frih Gustaf Adolf v D o Ebba Gustaviana Falkenberg.

Biografi

L sökte sig i unga år till amiralitetet. 19 år gammal gick han i holländsk kofferditjänst, bl a ombord på slavskeppet De Jonge Erf-Stadthouder. Därefter följde en neapolitansk sjötjänst, under vilken han sårades i strid med turkiska chebecker. 1752 deltog han som konstapel på det engelska skeppet Britannia under en valfångstexpedition till Grönland. Vid hemresan till Sverige året därpå led han skeppsbrott vid Doggers bank. Efter att ha vistats hemma några år o befordrats till löjtnant gick han i fransk örlogstjänst på skeppet L'Intrépide, seglade till Afrika o Sydamerika o var med om två drabbningar. En tid hade han kommandot på det erövrade engelska skeppet Boscawen.

L kallades hem 1758 under pommerska kriget o deltog i sjökommenderingar under detta krig. Han var en ivrig riddarhuspolitiker men enligt J A Ehrenström känd som utomordentligt egennyttig, "processmakare och försedd med ett elakt hjärta". Vid de riksdagar han under frihetstiden bevistade hade han till att börja med hårt angripit hattarna, o 1760 munhöggs han i plenum så häftigt med F Horn att en duell följde, vari båda sårades. 1769 stödde han däremot hattarna i flera frågor o han har räknats till hovpartiets anhängare (Malmström). Vid 1771 års riksdag uppträdde han som stark rojalist. Han uppmanade under diskussionerna om förslagen till ändringar i kungaförsäkran adeln att med värjan i hand försvara sina rättigheter, att segra eller dö. Vid 1789 års riksdag ställde han sig i kungens tjänst o blev förordnad att fungera som vice lantmarkskalk i C E Lewenhaupts frånvaro. Med stor flegma uthärdade han de bullrande uppträdena på Riddarhuset o lyckades genomdriva förenings- o säkerhetsakten "som en befallningsman av konungen tillsatt, utan avseende på lag och ordning" (F A v Fersen).

L gjorde sig innerligt hatad bland sina ståndsbröder men förvärvade Gustav III:s tacksamhet o utsågs till konteramiral för sitt välförhållande under riksdagen. I sjöslaget vid Ölands södra udde 26 juli 1789 förde han befälet över en division av örlogsflottan. L som saknade erfarenhet på sin post o inte varit till sjöss på 20 år förhöll sig märkvärdigt passiv. Trots upprepade anmaningar av hertig Karl vägrade han att segla fram o höll hela tiden sin division utom stridsavstånd. Slaget slutade utan avgörande resultat.

Efter striden fråntogs L befälet av den förbittrade hertigen, arresterades o ställdes inför en av denne förordnad amirali-tetsöverrätt i Karlskrona. Enligt de tryckta protokollen från rättegången anförde L till sitt försvar, att hans egna signaler inte blivit åtlydda av officerarna, men efter långvariga förhandlingar förklarade rätten honom skyldig till ohörsamhet mot högsta befälet o dömde honom till döden 27 april 1790. Inför Gustav III gjorde L gällande att domen var en hämndeakt mot honom av adliga ovänner. Också kungen tycks ha ansett att det rörde sig om en förföljelse. L blev benådad i juli 1790 men måste ta avsked (dock med bibehållen lön) o under 3 år vistas utom riket. I maj 1793 insinuerade L i ett brev till hertig Karl, att han före slaget fått order av kungen att inte låta hertigen vinna en avgörande seger. Påståendet återges bl a i A F Skjöldebrands memoarer men torde sakna grund. L vistades under landsflyktsåren i Tyskland. De sista åren av sitt liv bodde han på sin egendom Kråkerum.

Författare

Alf Åberg

Arkivuppgifter

Delar av L:s arkiv med bl a hans självbiografiska ms En resa till Grönland 1753 i KB. -Strödda brev från L i KB, RA o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Tankar om en örlougs flåttas conservation i hamn och fredlig tid. Med et bi-hang, om hvad sorte örlougs skepp förmenas vara de bästa til deffention samt hurudana fre-gatterne böra vara ... Sthlm 1769. 4:o. 24 s. — Memorial, om undersökning af herr commerce-rådet och ridd. Nordencrantz sednaste tryckta skrifter. Sthlm 1771. 4:o. (4) s. - [Tal] (Tran-sumt af protocollet, hållit hos Höglofl. ridder-skapet och adelen, den 24 Februarii 1772. Innehållande ... tal på Riddare-huset då Svea ko-nunga-försäkran sluteligen förehades, Sthlm 1772, 4:o, s [6-8]; [annan uppl] Gbg så). -Pehr Lilljehorns ingifne memorial til Riksens höglofl. ständer, den 7 Mardi 1772. Angående herr commerce-rådet och riddaren Nordencrantz upgifter och hvaräst de undersökas böra. Sthlm 1772. 4:o. (4) s. [Annan uppl] Gbg så. -Til Kongl. maj:t vice landt-marskalkens ... tal, hållit på Riks-salen i Stockholm den 28 april 1789. Sthlm u å. 4:o. (4) s. - Til Hennes kongl. kron-prinsen, de kongl. arf-prinsarne, hertiginnan och den kongl. prinsessan, vice landt-marskalken ... Lilljehorns tal, då han med en deputation af Högl. ridderskapet och adeln tog underdånigt afsked den 28 april 1789. U o o å. 4:o. maj:t drottnin] och Deras kongl. högheter (8) s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Militaria, ansökn:ar o meritför-teckn:ar, flottan (M 1832), RA. Meritförteckn:ar flottan, KrA.

AdRP 1760-62, 22 (1950) - 1771-72, 31 (1971); H Börjeson, Biogr anteckn:ar om örlogsflottans officerare 1700-1799 (1942); H E Charlotta, Dagbok, 3 (1907); P J Edler, Om börd o befordran under frihetstiden (1915); J A Ehrenström, Hist anteckn:ar, 1 (1882); F A v Fersen, Hist skrifter, 7 (1871); P-A Lange, Anders Håkansson (1940); T Linder, Biskop Olof Wallquists politiska verksamhet till ... 1789 (1960); Malmström, 5-6; A Munthe, Sv sjöhjältar, 7:2-3 (1915-16); Odhner, 1 (1885); E Tegnér, Gustaf Mauritz Armfelt, 1 (1883); W Tham, Konung Gustaf III o rikets ständer vid 1789 års riksdag (1866); D Tilas, Anteckn:ar från riksdagen 1769-1770, ed O Jägerskiöld (1977); G Unger, Hade amiral L under sjöslaget den 26 juli 1789 konungens hemliga befalln att motarbeta härtig Karl? (TiS 1908).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Pehr Lilliehorn, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10322, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Åberg), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10322
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Pehr Lilliehorn, urn:sbl:10322, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Åberg), hämtad 2024-04-16.