Meriter

Klintberg, August Fredrik Hjalmar, f 8 sept 1835 i Fasterna, Sth, d 1 dec 1912 i Sthlm, Skeppsh. Föräldrar: prosten Carl Ferdinand af K o Maria Lovisa Rung. Kadett vid krigsskolan på Karlberg 1 juni 52, officersex 27 febr 56, sekundlöjtn vid flottan 6 mars 56, anställd i handelsflottan 56—59, i brittisk örlogstjänst 63—65, löjtn vid skärgårdsart 25 sept 66, ordonnansoff hos prins August 17 dec 66, kapten vid skärgårdsart o adjutant hos prins August 14 febr 71, lär i engelska vid krigsskolan 72—74, kapten vid flottan 1 okt 73, kommendörkapten av 2 gr 25 april 84, chef för exercis- o underbefälsskolorna vid Sthlms station 85—87, kommendant där 9 maj 87—89, kommendörkapten av 1 gr 16 dec 87, kommendör 10 maj 89, chef för flottans stab 10 maj 89—30 sept 03, ordf i reglementskommissionen jan 93—okt 99, konteramiral 9 nov 94, militär led av HD 99— 03, ordf i komm ang förändrade avlöningsförmåner för flottans personal sept—okt 00, viceamiral 31 dec 00, ordf i komm ang nyanskaffning av sjökrigsmateriel juni—nov 01, amirals avsked ur aktiv tjänst 30 okt 03, avsked ur reserven 19 okt 11. — LKrVA 89, LÖS 89, HedLÖS 94, RoKKMO 03.

G 4 dec 73 i Sthlm, Skeppsh, m Julie Aurora Martina Lamberg, f 18 maj 51 på Ekeberg, Lillkyrka, Ör, d 20 mars 37 i Sthlm, Skeppsh, dtr till överstelöjtn Johan L o Hedvig Maria Aurora v Schantz.

Biografi

Hjalmar K:s utblldningsväg var densamma som många sv sjöofficerares: genomgång av krigsskolan (med åtföljande sjöexpeditioner), kofferditjänst o anställning i utländsk krigstjänst. 1857—59 seglade K bl a i ostindiska o kinesiska farvatten som förste styrman på skonerten Augusta o på briggen Atalante. Därefter följde några års tjänst som exercisofficer på korvetterna Najaden o Lagerbjelke på expeditioner till Medelhavet. Under tjänstgöring i brittiska flottan 63—65 vann K krigserfarenhet. Han embarkerade 63 som "supernumerary midshipman" på fregatten Curacao, som under commodore Sir William Wisemans befäl deltog i striderna med maorierna på Nya Zeeland. K utmärkte sig vid flera tillfällen under kriget, särskilt vid stormningen av Gate Pah. Som belöning för sina insatser i denna strid fick han efter hemkomsten till Sverige ur Karl XV:s hand motta guldmedaljen för tapperhet till sjöss. 11 år efteråt fick han också en brittisk minnesmedalj. Senare under sin anställning i Storbritannien kommenderades K på ett av flottans nyaste fartyg, fregatten Achilles, o han fick tillfälle att lära sig modern örlogstjänst.

I Sverige gick K:s avancemang till en början långsamt. Under sin tjänstgöring som sekond på Vanadis berömda världsomsegling 83—85 befordrades han emellertid till regementsofficer, o därmed öppnades vägen för en snabbare karriär. Sin huvudinsats utförde K under sin 14-åriga tid som chef för flottans stab. Med sina nära vänskapliga relationer till E G Boström kunde han kraftigt påverka utvecklingen av flottans organisation o materiel. Han motarbetade den på 90-talet ifrågasatta sammanslagningen av lant- o sjöförsvarsdepartementen. K var 95—97, 02—03 högste befälhavare för kusteskadrarna.

K hade ett utpräglat civilt påbrå men vann genom omsorgsfull o mångsidig utbildning o viljestyrka en ledande ställning inom flottan o lyckades framgångsrikt tillvarata sitt vapens intressen. Med sin starka rättskänsla, självdiciplin o i krig ådagalagda tapperhet har han liknats vid en romare.

Författare

Bertil Broomé

Arkivuppgifter

K:s arkiv, bl a självbiogr anteckn:ar om tjänstgöringen i brittiska flottan, hos generalmajor Gunnar K. Brev från K i KB (till N Linder) o i RA.

Källor och litteratur

Källor o litt: Sjöförsvarsdep:s komman-doexp, konc 1865, Meritförteckn:ar (orig, Flottan), Per Dahlgrens arkiv, allt i KrA.

G Billing, Riksdagar o kyrkomöten 1893—¦ 1906 (1928); LL v Horn, Biogr anteckn:ar, 3: 3 (1934); G Hulthander, Biogr anteckn:ar från Carlberg 1792—1892 (1892); Marinstaben 1884—1934 (1934); Ny ill tidn, årg 30, 1894, s 48; Sv flottans hist, 3 (1945). H Wrangel, minnestal över K (KrVAH 1913); L Åkerhielm, Åminnelsetal [över] A F H K (Tidskr i sjöväsendet 1913).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
A F Hjalmar Klintberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11637, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11637
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
A F Hjalmar Klintberg, urn:sbl:11637, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé), hämtad 2024-04-25.