Biografi

Elvius, släkter.

A. Äldre släkten Elvius härstammar från Birgerus Johannis Irstadiensis, från Olsta i Irsta sn (Vm.), vilken är känd som kyrkoherde i Dingtuna (Vm.) 1543–45 och sedan var kyrkoherde i Mora från 1545; han nämnes som levande senast 1563. Äldre uppgifter om hans förfäder och härstamning (även i SBL, bd 6, s. 782) äro oriktiga. Hans son Hans Birgersson (Börielsson) Moræus (d. 1627), kaplan troligen först i Lundby (Vm.) och sedan i Stora Tuna (Kopp.) 1588 och ännu i varje fall 1597, kyrkoherde i Älvdalen (Kopp.) 1601, stillade ett uppror på senare stället 1627 och fick härför kunglig belöning (se bd 6, s. 782). Bröder till honom voro domprosten Salomon Birgersson (d. 1585) i Västerås och mönsterskrivaren å kungsgården i Husby (Kopp.) Gustaf Birgersson. Kyrkoherden H. B. Moræus' äldste son, som tog sitt namn efter Buskåker i Stora Tuna, var den bekante kyrkoherden i Kumla Daniel Johannis Buscovius (d. 1677; se denne). Den sistnämndes broder, som tog sitt namn efter Älvdalen, var Gustavus Johannis Elvius (f. 1618, d. 1693), som blev kyrkoherde i Rättvik och prost över Österdalarna. Beträffande dennes roll i en av tidens trolldomskommissioner se Handl. angående trolldomsväsendet i Rättvik 1670–71, Västerås stifts- och läroverksbibliotek. Från de båda brödernas syster Anna Hansdotter (f. omkr. 1600, d. 1664), g. m. kyrkoherden i Älvdalen Petrus Laurentii Sudermannus (d. 1657), härstamma släkterna Elfving och Elfvius (se släktart. Elfving ovan s. 297).

Prosten G. J. E. var fader till bl. a. prosten och kyrkoherden i Norrbärke Gustaf E. (f. 1678, d. 1748) samt till astronomie professorn i Uppsala Petrus E. (E. 1). Med den senare, hans giften och barn övergår denna gren till en starkt akademiskt betonad, känd Uppsalafamilj. I sitt andra gifte med Anna Maria Spole var P. E. fader till Pehr E. d. y. (E. 2), Vetenskapsakademiens sekreterare. Dennes helsyster, den på sin tid såsom »vitter» och lärd kända Anna Maria Elvia, f. 20 febr. 1713 i Uppsala (Domk.), d. 8 maj 1784 där (ibid.), var först förlovad med instrumentmakaren och LVA Daniel Ekström (ovan s. 182–187), som emellertid avled i början av 40-årsåldern 1755. Två år senare, 1757, äktade A. M. Elvia i stället faderns senare efterträdare professor Mårten Strömer (f. 1707, d. 1770) i Uppsala. Den förmögna professorskan Strömer, som bl. a. övertog faderns Gottsunda och ägde stenhus i Fågelsången i Uppsala samt vackra juveler och ett rikt bo, var barnlös. Hon intresserade sig för släktminnena och upprättade det ståtliga epitafiet (se nedan s. 421) i Uppsaladomen över bror, moder och make. Personligen skildras hon, talför som hon tycks ha varit, en smula ironiskt av G. G. Reuterholm 1752 (Hildebrand, s. 506), men starkt sympatiskt av Ferner i åminnelsetalet över Strömer. Hennes porträtt finns i Stockholms observatorium, Saltsjöbaden. Hon ärvdes av sin halvsyster prostinnan Anna Christina Stranghs, f. Elvia, barn. Då farbrodern prosten Gustaf E:s son, Gustaf E. d. y., som varit en lovande matematikstuderande i Uppsala, dött ung, utgick släkten E. på manssidan med Per E. d. y. (E. 2). Från prosten G. E:s dotter Maria Elvia, gift Björk, härstammar yngre släkten E.; se nedan B.

B. Yngre släkten Elvius. Den ovan nämnda Maria (Gustafsdotter) Elvia (f. 1731, d. 1791), g. m. kyrkoherden i Norrbärke (Kopp.) magister Tobias Björk, hade dottern Elisabeth Christina Björk (f. 1762, d. 1833), g. 1780 m. kyrkoherden i Floda (Kopp.) Eric Schultzberg (f. 1748, d. 1815). Deras sondotter Emma Louise Schultzberg (f. 1826, d. 1858) äktade 1853 provinsialläkaren, med. doktorn och kir. magistern Carl Robert Senell (f. 1820, d. 1898), vilka hade dottern Wilhelmina Senell (f. 1856, d. 1927). Hon gifte sig med läroverksadjunkten i Strängnäs Wilhelm Samuelsson (f. 1849, d. 1927), son av skolläraren Samuel Johansson i Stora Skedvi (Kopp.). W. S. var mycket släktintresserad. Hans »Genealogiska anteckningar» (14 vol. sign. X 50 o–å) finnas i Uppsala univ.-bibl. och röra bl. a. den Elviuska släkten och släktkretsen. Makarna hade två söner, av vilka den yngre var botanisten professor Gunnar Samuelsson (f. 1885, d. 1944). Den äldre sonen var lektorn i matematik och mekanik vid Statens elektrotekniska fackskola i Västerås Sven (Samuelsson) Elvius (f. 1883, d. 1947), som 1916 återupptog det gamla släktnamnet E. Sven E., som även var arkeologiskt intresserad, har skrivit ett flertal uppsatser i tidningar och tidskrifter, bl. a. rörande den tekniska undervisningen, den svenska järnhanteringens tidigare historia, landhöjning och bebyggelsehistoriska frågor. Han är fader till bl. a. assistenten vid Stockholms observatorium fil. lic. Tord E. (f. 1915, d. 1992).

Författare

Bengt Hildebrand.

Källor och litteratur

Källor: Uppsala domkyrkoförs:s dop-, vigsel- och begravningsböcker, Landsarkivet i Uppsala; akademiska bouppteckningar, bl. a. efter Anna Maria Strömer, f. Elvia, Uppsala univ.; W. Samuelsson, Genealogiska anteckningar, 1–2 (X 50 o, X 50 p), UB; Hülpherska saml., Stifts- och läroverksbibi. i Västerås. – G. Ekström, Västerås stifts herdaminne, 1:1–2 (1939, 1949) ; E. Hammarström, Äldre och nyare märkvärdigheter wid St. Kopparberget, 3 (1791); B. Hildebrand, Kungl. svenska vetenskapsakademien. Förhistoria, grundläggning och första organisation (1939) ; J. F. Muncktell, Westerås stifts herdaminne, 1–3 (1843–46); N. V. E. Nordenmark, Mårten Strömer (VA Levnadsteckningar, 1–22, 1944). Källor: W. Samuelssons ovan anförda Genealogiska anteckningar, UB. – Läroverks-matrikel för läsåren 1897–1899, utg. af S. G. Dahl (1900); Svenska släktkalendern [släkten Schultzberg], utg. av G. Elgenstierna, 10, 1930 (1929); Sveriges läkare-historia, P. 3, utg. af A. J. Bruzelius, 1, 3 (18S6, 1901). – Meddel. av fil. lic. Tord Elvins, Saltsjöbaden.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Elvius, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16045, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16045
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Elvius, släkter, urn:sbl:16045, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-18.