Meriter

Bolander, Sophie Christina Mathilda, f. 28 jan. 1807 i Göteborg, d 2 juni 1869 därstädes. Föräldrar: färgerifabrikören Gustav Erik Bolander och Johanna Kristina Carlström. Författarinna.

Biografi

S. B. började sin skriftställarbana med berättelser för ungdom, »Tante Agnetas aftonberättelser», men redan här skymtar det drag, som skulle den närmaste tiden mest prägla hennes författarskap, intresset för den unga flickans uppfostran och den därmed sammanhängande frågan om kvinnans livsuppgift. Fredrika Bremers inflytande i detta fall är lätt att konstatera i angreppen på den konstlade »educationen», i den varma tron på utvecklingen, i den religiöst filantropiska medkänslan, men tydligt märkes också, var gränsen dem emellan går. För kvinnans utbildning till offentlig verksamhet ivrar icke S. B.: kvinnans anlag och förmögenheter skola utvecklas för hennes personlighets skull, för att hennes insats i hem och familj skola bli välsignelserikare. Slutmålet för hennes hjältinnor blir därför alltid äktenskapet, och deras duglighet för kallet som maka och moder avhandlas framför allt. Fredrika Bremer markerade också i brev till S. B. skillnaden, påpekade, att denna följde henne blott på halva vägen, och reserverade sig mot att kvinnans befrielse skulle ske endast inifrån. S. B:s ställning till kvinnofrågan och uppfostran framträder bäst i hennes lilla roman »Qvinnan med förmyndare» (titeln polemisk mot K. v. Strussenfelts »Qvinnan utan förmyndare»), i hennes skrift »Modern i hemmet» och i den inledande artikeln till tidskriften Götha 1849.

S. B:s första större roman, »Trolldomstecknet» (1845) förtjänar beaktande, icke på grund av något litterärt värde men såsom en av våra första utpräglade tendensromaner. Den delvis starkt antiaristokratiska andan sammanhänger med tidsdiskussionen och litterära förebilder. Men någon konsekvent genomförd tankegång existerar icke och det romaneska inslaget (»trolldomstecknet») och förvecklingarna förstöra än mer än tendensen ansatserna till miljöskildring.

Från 1850-talet övergick författarinnan alltmer till historisk romanskildring, där visserligen källstudiet gör sig märkbart, men där dock intrigspelet — ett trevande försök i Sue's och Dumas' stil — jämte kärlekshistorien helt dominerar och skymmer tidsbilden.

En hel rad noveller i kalendrar och tidskrifter fortsätta de tidigare försöken inom familjeromanens genre. Flera större berättelser och historiska noveller ingingo från 1850-talet som följetonger i Göteborgs handels- och sjöfartstidning, Post- och inrikes tidningar, Aftonbladet m. fl.

Författare

E. Lindström.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Tante Agnetas aftonberättelser för sina unga vänner. [1]—2. Gtbg 1840—41. (4), 156 s.; (4), 179 s. (Anon.) — Qvinnan med förmyndare. Novell. Lund 1842. 16: o 161 s. (Anon.; med anledn. av K. v. Strussenfelt, Qvinnan utan förmyndare, Sthm 1841.) —¦ Modern i hemmet eller några tankar rörande uppfostran... Jemte en inledning om qvinnans rättigheter i Sverige under hedniska och katholska tidehvarlven af Olof Fryxell. Sthm 1844. 12: o XII, (2), 93. s., 1 pl. (Anon.) — Trolldomstecknet. D. 1—2. Gtbg 1845. 257 s., 1 musikbil.; 352 s. (Anon.) — Tante Agnetas nya aftonberättelser för sina unga vänner. Gtbg 1846. 12: o (4), 264 s. (Anon.) —¦ Tiden och qvinnan (Götha, tidskr. f. fruntimmer, 1849, s. 1—9; undert.: S—e—der). — En gammal ungkarls bekännelse till de ogifta damerna. Gtbg 1851. 16: o 43 s. (Anon.) — Israeliten. Svenskt original af S—e—der. D. 1—2. Gtbg [tr. Sthm] 1852. 12: o 263, 122 s. (Anon.) — Julklapp till lille Gustaf. Berättelser för gossar. Gtbg 1852. 16: o 88 s., 4 pl. (Anon.) — Julklapp till lilla Helga. Berättelser för flickor. Gtbg 1852. 16: o (6), 91 s., 4 pl. (Anon.) — Georg Bogislaus Stael v. Holstein. Romantiserad teckning från svenska fångarnes vistande i Ryssland under Carl XII:s tid af S—e—der. Gtbg 1854. 206 s. (Anon.; förut i Göteborgs handels- och sjöfartstidn.) — Bröderne. Hist. roman från drottning. Kristinas tidehvarf. Gtbg 1855.' 273 s. (Anon.; förut i Göteborgs handels- och sjöfartstidn.) —Några små äktenskaps-skizzer af S—e—der. 1.* Gtbg 1857. (4), 175 s. (Anon.) — Gunstlingarne. Romantiserade skildringar från Carl X Gustafs tid af S—e—der. D. 1—2. Sthm 1862. 12: o 376, 292 s. (Europeiska följetongen, 1862. N:o 1—14; anon.) — Johan Gyllenstjerna eller kärlek och politik. Romantiserade skildringar från Fredrik den I:s tid af S—e—der (Sophie Bolander). D. 1—2. Sthm [tr. Gtbg] 1862. 220, 222 s. (Förut i Göteborgs handels- och sjöfartstidn.; även i dansk övers'. Köpenh. 1864.) — Samlade noveller och skizzer. D. 1.* Sthm [tr. Karlshamn] 1862. (2), 128 s. (Skönlitteratur i original, H. 8.) — En sjuksköterskas anteckningar. Af S—e—der. Mariefred 1867. 32 s. (Anon.) — Grefve Filip Königsmark eller svartsjuka och hämd. Gtbg 1868. 183 s. (Även i dansk övers. Helsingör 1868 och Köpenhamn 1869.) — Dessutom bidrag i Sv. familjjournalen (1864—69, 71, 75), Jernvägs- och ångbåtslektyr (1866), Ny illustr. tidn. (1868, 69), Göteborgs handels- och sjöfartstidn., Göteborgsposten, Post-och inrikes tidningar, Aftonbladet m. fl. samt i kalendrarna Eugenie (1844), Souvenir (1850), Aurora (1855), Götha (1855), Nanna (1855), Flora (1857—60), Norden (1857, 61, 64), Iduna (1858—60, 62—64), Violblomman (1862, 63), Miniatyralmanach (1862, 63, 70), Vinterblommor (1863), Förgät-mig-ej (1867).

Källor och litteratur

Källor: Brev till S. B. i docenten I. Lindquists ägo, Göteborg; Sigrid Leijonhufvud, & Sigrid Brithelli, Kvinnan inom svenska litteraturen (1893). — Se i övrigt, ang. B:s släkt, G. Elgenstierna, Sv. släktkalendern 1913, 14, 18.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sophie C M Bolander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17900, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. Lindström.), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17900
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sophie C M Bolander, urn:sbl:17900, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. Lindström.), hämtad 2024-04-20.