Carl A F Benedicks

Född:1875-05-27 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1958 – Adolf Fredriks församling, Stockholms län

Fysiker, Kemist


Band 03 (1922), sida 163.

Meriter

4. Carl Axel Fredrik Benedicks, halvbroder till de båda föregående, f. 27 maj 1875 i Stockholm. Föräldrar: brukspatronen Edvard Otto Benedicks och Sofia Elisabet Tholander. Genomgick f. d. Beskowska skolan i Stockholm; avlade mogenhetsexamen därstädes 19 maj 1893; student i Uppsala 25 aug. s. å.; fil. kand. 15 dec. 1896; fil. lic. 13 dec. 1902; disp. 28 maj 1904; fil. doktor 30 maj s. å.; har företagit studieresor till Förenta staterna ht. 1904 och till Tyskland vt. 1905 för studiet av laboratorieinredningar samt till England och Frankrike maj—juni 1908, till Tyskland juli 1909, till London juni—juli 1912, till Tyskland apr. 1913 och till London maj 1914; här dessutom bevistat ett flertal kongresser i utlandet. Amanuens vid fysiska institutionen i Uppsala 25 jan. 1900; docent i fysikalisk kemi 15 juni 1904; uppförd å tredje förslagsrummet till professor i kemi vid Uppsala universitet 18 jan. 1908; professor i fysik vid Stockholms högskola 14 dec. 1910; tillika föreståndare för metallografiska institutet i Stockholm 11 juni 1920.

Gift 6 okt. 1899 med Cecilia af Geijerstam, f. 8 aug. 1879, dotter till brukspatronen Karl Fredrik af Geijerstam.

Biografi

B. är som forskare synnerligen mångsidig. Han har utfört arbeten i geologi, mineralogi, kemi, fysik, astronomi och matematik. Viktigast äro hans fysisk-kemiska undersökningar inom metallografien, berörande bl. a. metallers och legeringars elektriska ledningsförmåga och sambandet mellan legeringars hårdhet och osmotiska tryck, eutektiska blandningars smältpunkt, härdning, legeringars, särskilt systemet järn-kols, mikroskopiska och ultramikroskopiska struktur, meteorjärnets syntes, allotropi och polymorfi hos metaller. B. har visat, att olika tillsatsers inverkan på järnets specifika elektriska ledningsmotstånd är proportionell mot dessas koncentration, uttryckt i atomprocent, förutsatt, att de äro lösta i järnet. Om man tillsätter mängder, som äro proportionella mot atomvikterna, stiger motståndet med samma belopp för de olika elementen. Den stora betydelsen av detta rön framgår bland annat därav, att B. på grundvalen härav med hjälp av egna och andras bestämningar av specifika elektriska ledningsmotståndet hos olika stålsorter kunnat uppställa en formel, som tillåter beräkning av elektriska ledningsmotståndet vid känd sammansättning av materialet. Denna formel har visat sig gälla också för andra metaller än järn. B. torde vara den förste, som påvisat möjligheten av ultramikroskopiska metallstrukturer och deras betydelse i teoretiskt och praktiskt hänseende. Sålunda är enligt honom stålbeståndsdelen troostit sannolikt ett slags fast kolloid lösning av cementit (järnkarbid) i ferrit (a-järn) och det tekniska nickelstålet en fast taenit-ferrosol. Såväl troostit som nickelstål utmärka sig genom sin synnerligen stora seghet och erbjuda, som B. påpekar, en slående analogi till de organiska kolloiderna. »Teknikens segaste senor, ståltrådslinorna, äro liksom människokroppens senor kolloida bildningar». Ett vackert exempel på B:s' behärskande av metallografiens teori och praktik är hans 1910 utförda syntes av meteorjärn. Naturen av de i detta ingående egendomliga beståndsdelarna kamacit, taenit och plessit hade förut icke kunnat med visshet fastställas, och deras framställande med terrestra medel hade dittills trotsat de främsta metallurgers bemödanden. Med stöd av en av Osmond och H. V. B. Roozeboom uppställd teori och under lyckligt utnyttjande av metallografiens tekniska hjälpmedel kunde B. fullständigt eftergöra det naturliga meteorjärnet och under utnyttjande av de därvid vunna erfarenheterna bringa klarhet i frågan om meteorjärnet och dess beståndsdelars struktur.

Bland B : s' utom metallografien fallande kemiska och fysikaliskkemiska arbeten böra beaktas hans licentiatavhandling i kemi om gadolinium, hans studier av de sällsynta jordmetallernas atom-volumina och hans försök att göra stora kemiska reaktionshastigheter tillgängliga för mätning. Såsom geolog och mineralog har B. sysslat med flera olika frågor. Viktigast torde vara hans undersökning över de basiska Utsöndringarna i Uppsalagraniten och klotgranitens bildningssätt samt hans upptäckt av det nya mineralet thalénit. Sin teoretiska skolning och sitt livliga intresse för de fundamentala frågorna inom den moderna fysiken har B. särskilt ådagalagt genom sitt inlägg i diskussionen av M. Plancks teori om energikvanta. B. har därvid hänvisat på och teoretiskt närmare utvecklat den möjlighet till härledande av den Planckska strålningsformeln utan anlitande av hypotesen om kvanta, som ligger i antagandet av en fortskridande agglomeration av de fasta kropparnas atomer med sjunkande temperatur.

Under de senaste åren (från 1916) har B. utfört en serie undersökningar över, termoelektriciteten, som lett honom till synnerligen märkliga slutsatser. B. gör gällande, att elektriska potentialdifferenser förefinnas i varje metallisk krets, vars delar icke alla äro lika varma, sålunda även om kretsen är sammansatt av en och samma fullt homogena metall. Detta innebär kullkastandet av den hittills som riktig ansedda s. k. »Magnus' sats», enligt vilken termokrafter icke kunna uppkomma i homogena ledare. B:s' undersökningar hava fört honom till ännu ett ytterst märkligt fenomen, som innebär ömvändningen av termokraft i homogena ledare: temperaturdifferenser förorsakade av elektrisk ström i homogen ledare.

B. är experimentaltekniker som få. Hans försök utmärka sig icke endast genom allmän rationalitet i anordningen utan också genom en i minsta detalj gående, raffinerat felegant teknik. I många fall är det just tack vare sin förmåga att sinnrikt lösa en experimentell specialfråga, som B. lyckats realisera de nödvändiga försöksbetingelsernä för den undersökning, han tagit sig före. Denna B:s' egenskap har också i förening med hans livliga och klara framställningskonst gjort honom till en synnerligen skicklig föreläsare. Ett och annat av sina föreläsningsexperiment har B. meddelat i tryck, så t. ex. det eleganta sättet att demonstrera kolsyrans kritiska tillstand och utförandet av Foucaulfs pendelförsök i liten skala.

På B:s' initiativ har från en rad av våra större metallindustriella verk sammanskjutits en fond för upprättandet av ett metallografiskt forskningsinstitut i Stockholm, vilket i maj 1920 erhöll K. stadfästelse å sina stadgar och har inrymts i bergsskolans och materialprovningsanstaltens förutvarande lokaler.

Författare

The Svedberg.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Thalénit, ein neues Mineral aus Österby in Dale-karlien (Buil. of the geol. inst. of Upsala, Vol. 4, 1898—99, s. 1—15, pl. 1; ref. i Geol. fören. förhandl., Bd 20, 1898, s. 308—312 och i Sv. kem. tidskr., Årg. 10, 1898, s. 187). — Bidrag till kännedomen om gadolinium (VA Öfversigt, Årg. 56, 1899, s. 717—734; utförligare på tyska i Zeitschr. f. anorg. Chemie, Bd 22, 1900, s. 393—421). — Om stålets kemi och fysik (Sv. kem. tidskr., Arg. 12, 1900, s. 82—89). — Giebt es fur den festen Aggregatzustand eine Regel entsprechend der Avogadroschen fur die Gase? Einige Bemerkungen1 iiber die Harte der Metalle und Legierungen (Zeitschr. f. physikal. Chemie, Bd 36, 1901, s. 529—538). — Sur les facteurs dé-magnétisants des cylindres. Sthm 1902. 14 s. (VA Bihang, Bd 27, Afd. 1, N:o 4; på tyska i Annalen der Physik, F. 4. Bd 6, 1901, s. 726—740.) — Untersuchungen uber den Polabstand magnetisirter Cylinder. Sthm 1902. 23 s. (VA Bihang, Bd 27, Afd. 1, N:o 5; även på franska i Journal de physique, Sér. 4, T. 1, 1902, s. 302—307.) — Elektriska ledningsmotståndet hos stål och rent järn (VA Öfversigt, Årg. 59, 1902, s. 67—74; även i Sv. kem. tidskr., Årg. 14, 1902, s. 107—113 och Jern-kont. annaler, N. S., Årg. 57, 1902, s. 124—133; utförligare på tyska i Zeitschr. f. physikal. Chemie, Bd 40, 1902, s. 545—560). — Uber das Verhalten des Canada-balsams in Diinnschliffen (Bull. of the geol. inst. of Upsala, Vol. 5, 1902, s. 271—276, pl. 10; ref. i Geol. fören. förhandl., Bd 25, 1903, s. 20—23). — Om s. k. grafitjärn (Bihang t. Jern-kont. annaler, Årg. 4, 1903, s. 293—301; även på engelska under titel: On fragments of cast iron, designated as crystals, i The iron and steel metallurgist and metallographist, Vol. 7, 1904, s. 252— 257). — De sällsynta jordartmetallernas atomvolymer och deras betydelse, för det periodiska systemet (Sv. kem. tidskr., Årg. 15, 1903, s. 163—167; på tyska i Zeitschr. f. anorg. Chemie, Bd 39, 1904, s. 41—48). — Recherches physiques et physico-chimiques sur 1'acier au carbone. Upps. 1904. IX, 219 s., 13 pl. (Gradualavh.; även på svenska under titel: Fysikaliska och fysikaliskt-kemiska undersökningar öfver kolstål, i Jern-kont. annaler, N. S, Årg. 61, 1906, s. 1—231, 28' pl.) — Zur Kermtniss der kolloidalen Lösungen (Zeitschr. f. physikal. Chemie, Bd 52, 1905, s. 733—736). — The nature of troostite (Journal of the iron and steel inst. Vol. 68, 1905, s. 352—370).

— Uber die Anwendung der van der Waals'schen Zustandsgleichung fiir. den festen Zustand (Zeitschr, f. anorg. Chemie, Bd 47, 1905, s. 455—463). — Yttriumhaltiger Mangangranat (Bull. of the geol. inst. of Upsala, Vol. 7. 1904—1905, s. 271—277). — Umwandlung des Feldspats in Sericit (Kali-glimmer) (ibid, s. 278—286). — tTber die Deduktion der stöchiometrischen Gesetze. Sthm 1906, 14 s. (Arkiv f. kemi, etc, Bd 2, N:o 17; även i Zeitschr. f. anorg. Chemie, Bd 49, 1906, s. 284—296.) — Uber das Acetat-kupfer, das sogen. allotrope Kupfer. Upps. 1906. 44 s. 6 pl. (Även i Me-tallurgie, Jahrg. 4, 1907, s. 5—17, 33—44, 3 pl.; i kortare form på svenska under titel: Om koppar som lösningsmedel för ättiksyra, i Sv. kem. tidskr, Årg. 18, 1906, s. 164—178.) — Uber das Gleichgewicht und die Erstarrungs-strukturen des Systems Éisen-Kohlenstoff (Metallurgie, Jahrg. 3, 1906, s. 393—395, 425—441, 466—476, 548, 5 pl.; även sep. Halle 1907. 4: o 31 s, 31 pl.). — Om professor Rydbergs »Elektron, der erste Grundstoff» (Sv. kem. tidskr. Arg. 18, 1906, s. 130—135). — En förbisedd stålkännare från 1700-talet (Jern-kont. annaler, N. S, Årg. 62, 1907, s. 606—611). — Die Konsti-tuenten der Eisenkohlenstofflegierungen (Metallurgie, Jahrg. 4, 1907, s. 216—241; tills, med H. C. Boynton m. fl.). — Uber die Veränderung des Schmelzpunktes der eutektischen Gemische (Metallurgie, Jahrg. 4, 1907, s. 416—-419; tills, med R. Arpi). — Note sur 1'histoire de la connaissance de 1'acier (Revue de metallurgie, Vol. 5, 1908, s. 5—8). —• Uber die Löslich-keit des Graphits im Eisen (Metallurgie, Jahrg. 5, 1908, s. 41—45). — Experimentella undersökningar' öfver vätskors afkylningsförmåga, afkylnings-hastighet vid härdning och öfver mikrostrukturbeståndsdelarna troostit och austenit (Jern-kont. annaler, N. S, Årg. 63, 1908, s. 166—300, pl. 8—16; även sep. Sthm 1908. (6), 135 s, 9' pl.; på engelska i Journal of the iron and steel inst. Vol. 77, 1908, s. 153—256, pl. 32—41; på franska i Revue de metallurgie, Vol. 6, 1909, s. 189—240). — Remarques au sujet des mémoires de M. Kourbatoff et de M. Maurer sur la métallographie des aciers trempés (Revue de metallurgie, Vol. 6, 1909, s. 494—501). — Re-cherches expérimentales sur la troostite et sur 1'austenite (ibid, s. 852—853).

— Uber die Harte und den elektrischen Leitungswiderstand der festen Me-tallösungen (Zeitschr. f. anorg. Chemie, Bd 61, 1909, s. 181—186). — Ett förbisedt grundvillkor för erhållande af skarpa metallografiska rnikrofoto-gräfier vid höga förstoringar (Bihang t. Jern-kont. annaler, Årg 10, 1909. s. 203—208, pl. 8; på tyska i Metallurgie, Jahrg. 6, 1909, s. 320—323, 1 pl.; på engelska i The iron and steel times, Vol. 1, 1909; tillägg i Metallurgie, Jahrg. 8, 1911, s. 136—137). — Om en ny utbildningsform för perlit (Bihang t. Jern-kont. annaler, Årg. 10, 1909, s. 296—300, pl. 10; på tyska i Metallurgie, Jahrg. 6, 1909, s. 567—568, 1 pl.; på engelska i The iron and steel times, Vol. 1, 1909, s. 135—138). — Einfache Methode, sehr ausgedehnte Prä-parate in polarisiertem Licht zu photographieren (Bull. of the geol. inst. of Upsala, Vol. 9, 1908—1909, s. 21—23, pl. 1; tills, med O. Tenow).

— Kan metallografien vara järnindustrien till väsentligt gagn? (Jern-kont. annaler, N. S, Årg. 64, 1909, s. 185—217; ref. i Tekn. tidskr, Afd. f. kemi o. bergsvet, Årg. 30, 1909, s. 109). — Inledningsföredrag till diskussion ang. den tekniska undervisningen med anledning af Kungl. Maj: ts proposition om omorganiserandet af tekniska högskolan m. m. (Sv. kem. tidskr, Årg. 21, 1909,' s. 102—113). — Eine néue Methode, grosse Mischungs-und Reaktionsgeschwindigkeiten zu messen (Zeitschr. f. physikal. Chemie, Bd 70, 1909, s. 12—27). — Draht umspinnen (Physikal. Zeitschr, Jahrg. 11, 1910, s. 253—254). •—¦ Von Paraffin-, Vaselin- usw. Reinigen (ibid, s. 254—255). — Ein sehr einfacher Apparat fiir Gasverfliissigung (ibid, s. 547—549). — Om djupskärpan hos objektiv (Fotogr. tidskr, Årg. 23, 1910, s. 58—61). — Polymorphie et resistance électrique du zinc. Sthm 1910. 13 s. (Arkiv f. matem, etc, Bd 6, N:o 24; på tyska i Metallurgie, Jahrg. 7, 1910, s. 531—537, 1 pl.) — Feste kolloide Systéme' in der Métallographie (Zeitschr. f. Chemie u. Industrie d. Kolloide, Bd 7, 1910, s. 290—299).

— Om de s. k. basiska utsöndringarna i Upsalagraniten och om klotgranitens bildningssätt ur fysikalisk-kemisk synpunkt (Geol. fören. förhandl., Bd 32, 1910, s. 1506—18, 4 pl.; tills, med O. Tenow). — Synthése du fer mé-teorique. Upps. 1910. 4: o 26, (1) s., 3 pl. (Nova acta R. soc. scjent. Upsal., Ser. 4, Vol. 2, N:o 10; även i Revue de métallurgie, T. 7, 1910, s. 1084—85; T. 8, 1911, s. 85—107; förberedande referat på tyska i Ver-handl. des int. Kongresses f. Bergbau etc, Düsseldorf 1910, Abt. Theoret. Hüttenwesen, s. 3—7). ¦— Ovifakjärnet, ett naturligt kolstål (Jern-kont. annaler, N. S., Årg. 65, 1910, s. 568—575, 4 pl.; på tyska i Métallurgie, Jahrg. 8, 1911, s. 65—68, 1 pl.; på franska i Compte rendu de la XI: e session du Congr. géol. int., Fasc. 2, Sthm 1912, s. 885—890, 4 pl.). —¦ Fredrik Adolf Kjellin. Nekrolog (Bihang t. Jern-kont. annaler, Årg. 12, 1911, s. 1—8, 1 portr.). — Kiinstliche Nachbildung von Schmelz- und Kugelstrukturen in Gesteine (Geol. fören. förhandl., Bd 33, 1911, s. 105—110, pl. 1; tills, med O. Tenow). — Sur la cristallisation de la fonte blanche (Intern. Zeitschr. f. Metallographie, Bd 1, 1911, s. 184—191). — Constructions graphiques des fonctions elliptiques de Jacobi. 1—2. Sthm 1911—12. 4, 13 s. (Arkiv f. matem., etc, Bd 7, N:o 19, 24.) — Anordnung zum Vor-fiihren des Foucault'schen Pendelversuches im Hörsaal (Physikal. Zeitschr., Jahrg. 12, 1911, s. 865—866). — Om issörpning ur fysikalisk synpunkt (Tekn. tidskr., Väg- och vattenbyggnadskonst, Årg. 41, 1911, s. 154—156). —¦ A metallographie hygroscope (Journal of the institute of metals, Vol. 7, 1912, s. 246—248, 1 pl.; tills, med R. Arpi). — Om elektrisk metallför-stoftning och dess användande inom metallografien (Jern-kont. annaler, N. S., Årg. 67, 1912, s. 80—120, pl. 1—3; även på engelska i Int. association for testing materials, 6th congress, New York 1912, Vol. 2, N:o 9, s. 1—18; jmfr Revue de métallurgie, Vol. 9, 1912, s. 1094—1102). — Die Natur der elektrischen Kolloidsynthese. Sthm 1912. 31 s., 4 pl. (Arkiv f. matem., etc, Bd 8, N:o 7; med tillägg även i Kolloidchem. Beihefte, Bd 4, 1913, s. 229—260, 4 pl.) — Zur Theorie der elektrischen Kolloidsynthese (Zeitschr. f. Chemie u. Industrie der Kolloide, Bd 11, 1912, s. 263—268). — Allotropy of iron and silveriodide (Orig. Communications of the 8th int. congress of applied chemistry, Vol. 22, 1912, s. 13—27). — Om allotropi i allmänhet och speciellt hos järnet (Jern-kont. annaler, Årg. 67, 1912, s. 489—527; även i Tekn. tidskr., Kemi o. bergsvet., Årg. 43, 1913, s. 6—9; på engelska i Journal of the iron and steel inst., Vol. 86, 1912, s. 242—274). — Uber die Herleitung von Plancks Energieverteilungs-gesetz aus Agglomerationsannahme; einfache Beziehung zwischen Harte und Schwingungszahl (Annalen der Physik,. F. 4, Bd 42, 1913, s. 133—162; ref. på franska i Comptes rendus de 1'acad. des sc. de Paris, T. 156, 1913, s. 1526—29). — Molekularveränderungen der Metalle und Quantenhypo-, these (Int. Zeitschr. f. Metallogr., Bd 5, 1913, s. 107—112). — Om energibegreppets uräldsta historia (Pop. naturvet. revy, Årg. 3, 1913, s. 131—137). —• Några ord om kemiens och metallografiens historia i Sverige (Jern-kont. annaler, N. S., Årg. 68, 1913, s. 812—818). — Experimentella undersökningar över järnets allotropi: magnetisering hos ferromagnetiska blandningar; dilatation hos rent jern (Jern-kont. annaler, N. S., Årg. 69, 1914, s. 211—256; även på engelska i Journal of the iron and' steel inst., Vol. 89,

1914, s. 407—443). — Ett skadligt inflytande af varierande värmekapacitet hos material i yttermurar (Tekn. tidskr., Arkitektur, Årg. 44, 1914, s-. 66—68). — Uber die angebliche Allotropie des Zinks (Zeitschr. f. anorg. Chemie, Bd 88, 1914, s. 237—254; tills, med R. Arpi). — Meteorjärnets problem (Pop. naturvet. revy, Årg. 4, 1914, s. 151—163). — Trois photo-grammes obtenus pendant 1'éclipse du 21 aout 1914. Sthm 1915. 6 s., 1 pl. (Arkiv f. matem., etc, Bd 10, N:o 24; tills, med I. Fredholm.) — Elek-trischer Widerstand einiger seltenen Metalle; Thermokraft und Gleich-richterwirkung des Germaniums (Int. Zeitschr. f. Metallographie, Bd 7,

1915, s. 225—238). — Bidrag till kännedomen om elektricitetsledningen i metaller och legeringar (Sv. kem. tidskr., Årg. 27, 1915, s. 136—149, 158— 175; Arg. 28, 1916, s. 4—21, 26—29; på tyska delvis omarb. och förkortad i Jahrbuch der Radioakt. u. Elektronik, Bd 13, 1916, s. 351—395). — Om elektriska ledningsmotståndet hos järnets och andra metallers fasta lösningar (Jern-kont. annaler, N. S., Årg. 71, 1916, s. 35—60, 75). —¦ En ny termoelektrisk metod för studiet af allotropa omvandlingar i järn eller andra metaller (Jern-kont. annaler, N. S, Årg. 71, 1916, s. 76—89; autoref. i Tekn. tidskr. Kemi o. bergsvet, Årg. 46, 1916, s. 28—29; på tyska i Jahrbuch der Radioakt. u. Elektronik, Bd 13, 1916, s. 56—65; på franska i Comptes rendus de 1'acad. des sc. de Paris, T. 162, 1916, s. 297—299; på engelska i Journal of the iron and steel inst. Vol. 93, 1916, s. 211 — 220). — Uber Wollastondraht (Physikal. Zeitschr, Jahrg. 17, 1916, s. 319— 322). — Om geometriskt, spec. rymdgeometriskt åskådliggörande af komplexa storheter och deras användande inom fysiken (Tekn. tidskr, Veckouppl, Årg. 46, 1916, s. 313—319). — Détermination du pouvoir thermo-électrique au moyen du galvanométre différentiel (Comptes rendus de l'acad. des sc. de Paris, T. 162, 1916, s. 979—981). — Un effet nouveau relatif å la thermo-électricité et å la conductibilité thermique des métaux (ibid, T. 163, 1916, s. 751—753). — Den franske nobelpristagaren Lippman om nödvändigheten att befordra vetenskaplig forskning (Tekn. tidskr, Veckouppl, Årg. 47, 1917, s. 176—'178). — Sur les fers météoriques naturels et synthétiques et leur conductibilité électrique. Sthm 1917. 11 s. (Arkiv f. matem, etc, Bd 12, N:o 17; på svenska i Jern-kont. annaler, Årg. 72, 1917, s. 58—67; på tyska i Int. Zeitschr. f. Métallographie, Bd 9, 1918, s. 105—114). — Elektricitetsalstring ur värme (Vetenskapen och livet, Bd 3, 1917, s. 483— 498). — L'effet thermo-électrique par étranglement (Comptes rendus de l'acad. des sc. de Paris, T. 165, 1917, s. 391—393). — Sur l'effet thermo-électrique par étranglement dans le cas du mercure (ibid, s. 426—429). — Uber die Elektrizitätsleitung in metallischen Aggregaten (Jahrb. der Radioakt. u. Elektronik, Bd 14, 1917, s. 470—487). — Om den nya termoelektriska effekten (Tekn. tidskr. Kemi o. bergsvet, Bd 48, 1918, s. 8—14, 25—28). —¦ Ein fiir Thermoelektrizität und metallische Wärmeleitung funda-mentaler Effekt (Annalen der Physik, F. 4, Bd 55, 1918, s. 1—80, 103—150). — Rörande martensitens konstitution vid låg kolhalt och dess inflytande på elektriska ledningsmotståndet (Bihang t. Jern-kont. annaler, Årg. 19, 1918, s. 219—230; tills, med E. Walldow). — Detaljerad undersökning av Reicherts nya metallmikroskop jämte allmänna studier över belysningsoptiken hos metallmikroskop (ibid, s. 537—'559, 2 pl.; även på tyska i Zeitschr. f. wiss. Mikroskopie, Bd 36, 1920, s. 193—218; samt på engelska i förkortad form i Träns, of the Faraday soc. Vol. 16, 1920, s. 1—8; tills, med E. Walldow). — Le nouvel effet thermo-électrique et le principe d'étrangle-ment (Revue de metallurgie, Vol. 15, 1918, s. 329—332). — Effet électro-thermique, comprenant comme cas special 1'effet Thomson (Comptes rehdus de 1'acad. des sc. de Paris, T. 167, 1918, s. 296—299). — Wurden thermo-elektrische Erscheinungen schon vor Seebeck beobachtet? Sthm' 1919. 9 s. (Meddel. fr. VA Nobelinst, Bd 5', N:o 29.) — Kritische Studien der Lite-rätur betreffend Thermospannungen im einmetallischen Kreise. Sthm 1919. 61 s. (Arkiv f. matem, etc, Bd 14, N:o 20.) — Thermo-électricité du mercure liquide démontrée au moyen du galvanométre (Comptes rendus de 1'acad. des sc. de Paris, T. 169, 1919, s. 578—580). — Nobelprisutdelningen 1919 (Tekn. tidskr, Veckouppl, Årg. 49, 1919, s. 498—502). — Galvanomet-rischer Nachweis der Thermospannung. 1. Art beim fliissigen Quecksilber (Annalen d. Physik, F. 4, Bd 62, 1920, s. 185—217). — Sur 1'effet électro-thermique dans un conducteur homogéné k section constante (Comptes rendus de 1'acad. des. sc, T. 170, 1920, s. 1382—84).

Dessutom besvärsskrift över konsistoriets i Uppsala förslag 1908 rör. tillsättandet af e. o. professorsämbetet i kemi; smärre uppsatser i Sv. turist-fören. årsskrift 1894 o. 1897, Industritidn. Norden 1905, smärre uppsatser och referat i Sv. kemisk tidskr, talrika korrespondenser i Journal of the iron and steel inst, Revue de metallurgie, Minutes and proceedings of the inst. of mech. engineers, Transactions of the American inst. of mining engineers, Journal of the inst. of metals, diskussionsinlägg i Jern-kont. annaler, Int. Zeitschr. f. Métallographie, referat och recensioner i Sv. dagbladet, artiklar i Nord. familjebok.

Utgivit: Linnés Pluto svecicus och Beskrifning öfver stenriket. Sthm 1907. XVII, 48 s, 3 pl.;' III, 91 s. (Bilaga t. Inbjudning t. juris utrius doktors promotionen i Uppsala domkyrka d. 24 maj 1907.).

Källor och litteratur

Källor: Eckl.-dep. handl. 15 maj 1908 (meritförteckn.), RA; Handl. ang e o. professuren i kemi vid Uppsala universitet (1907); Uppsala universitets matrikel 1906; Universitetets i Uppsala redogörelser 1904/05—1909/10; Stockholms högskolas berättelser 1909/14—1919/20.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl A F Benedicks, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18467, Svenskt biografiskt lexikon (art av The Svedberg.), hämtad 2018-11-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18467
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl A F Benedicks, urn:sbl:18467, Svenskt biografiskt lexikon (art av The Svedberg.), hämtad 2018-11-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se