Biografi

Rålamb, släkt, härstammande från storbonden Sigfrid Andersson (d tidigast 1535) i Närby, Norrala, Hälsingland, sannolikt (Sikeborg, s 178) identisk med en skattebonde med samma förnamn i Ingsta, Norrala (d tidigast 1542).

Hans son Anders Sigfridsson (1527–81) har tidigast observerats 1550 (Sikeborg 1992) och var fogde i Hälsingland 1555-56, i Ångermanland 1557–58 och på Sthlms slott 1558–63. Han gifte sig med fogden och ledamoten av Erik XIV:s nämnd Lasse Olssons (bd 4, s 652–56) dotter Anna och använde från 1563 ett sigill med en springande rådjurskalv. Denna vapenbild kan 1518 beläggas i sigillet för häradshövdingen i Gästrikland Per Ralam. En äldre namne till denne hade 1471 bott i Svartvik i Norrala, som åtminstone från 1555 tillhörde Lasse Olssons son Mårten. Något belägg för en senare hävdad släktskap mellan Per Ralam och A är dock ej känt, varför den senare misstänkts (Almquist, Den friherrliga ätten R:s ursprung) på eget bevåg ha lagt sig till med detta sigill för att betraktas som adelsman. 1563 sände Erik XIV honom med en truppstyrka till Åbo, där han tillfångatog dennes bror hertig Johan (sedermera Johan III) och förde honom till Sverige. Som artilleribefälhavare med titlar som överste tygmästare och överste arklimästare deltog A sedan i nordiska sjuårskriget, under vilket han 1568 blev skjuten i ett ben i en strid vid Ängelholm. Vid kung Eriks avsättning 1568 spelade han en viktig roll genom att öppna Sthlms södra port för dennes motståndare, och under den följande striden blev han stucken i ryggen av en av Eriks drabanter. A hade 1563 blivit lagman i Norrland, vilket han var ännu 1568, och tidvis var han häradshövding i olika härad i Uppland, Finland och Småland. Den först på 1700-talet (Åkerstein) belagda och ännu hos Staf förekommande ättartavleuppgiften, att han en tid var ståthållare i Västerås, har ej kunnat verifieras (Kumlien). A:s sätesgård var Bro (nu Brogård) i Bro, Uppland.

1577 inskrevs vid universitetet i Greifswald hans båda äldsta söner, tvillingarna "Laurentius Andreae Ralamb" och "Sigfridus Andreae Ralamb". Av dem tillhörde Lars Andersson eller Lars R (1563–99) till Länna i Almunge, Uppland, kung Sigismunds anhängare och kallades 1597 av hertig Karl "tiuf, skälm, förråder och mammeluck" (SRA), då han kom med brev från Sigismund. Han förde 1598 den heliga Birgittas (bd 4), hennes dotter Katarinas (bd 21) och Ingrid Elofsdotters (bd 20) relikskrin från Vadstena till Kalmar, efter vars erövring hertig Karl lät avrätta honom och placera hans huvud på en järnstång över stadsporten.

Tvillingbrodern, som vanligen kallades Sigfrid Andersson men skrev sig (K 346) Sigfrid R (1563–tidigast 1592), gifte sig i Italien 1582 (Sikeborg) men gick 1587 i Sigismunds tjänst (K 346) och tjänstgjorde 1590 vid Johan III:s hov (ÄSF). S å sändes han tillsammans med Erik Falck d y (bd 15) av kung Johan till khanen av Krim, men denna resa tycks aldrig ha fullföljts, ty de var ännu 1592 i Kraków (Tatarica), och Falck kan senare beläggas annorstädes. R har inte senare kunnat beläggas i livet.

Stamfar för släktens senare medlemmar blev deras yngre halvbror Broor Andersson (d 1647), vars mor var Anders Sigfridssons andra hustru Anna Brodersdotter (Buth), änka efter Krister Persson (Halvhjort av Flishult; bd 18). Han inskrevs 1597 som "Broderus Rhelamb Suecus" vid universitetet i Marburg men har inte i övrigt kunnat beläggas ha använt släktnamn. Att B så sent började studera i Marburg har föranlett tvivel (Sikeborg) på riktigheten i uppgifter på hans begravningsvapen respektive epitafium i Klara kyrka i Sthlm (Brandel), att han skulle ha blivit född redan 1568 eller 1569, särskilt som moderns föregående make avrättats först 3 jan sistnämnda år. Han gifte sig 1605 med Axel Oxenstiernas farbror Erik Gabrielssons (bd 28, s 471) dotter Anna och blev kammarråd 1613, ståthållare i Närke och Värmland samt Arboga, Nora och Linde bergslag 1622 samt i Västmanland 1624, assessor och vice president i Svea hovrätt 1627 samt president i Åbo hovrätt 1630. Sedan B:s son Erik Brorsson R (d 1635) vid en middag i Tyskland 1631 råkat förtörna Gustav II Adolf, kom även B i onåd och avsattes 1632 från presidentämbetet samt fick sina förläningar indragna. 1634-37 var han landshövding i norra och södra Finland samt Åland, troligen till följd av den med Erik Brorsson R befryndade Axel Oxenstiernas inflytande i drottning Kristinas förmyndarregering. Hans sätesgård var det förutnämnda fäderneärvda Bro.

Erik Brorsson R:s halvbror Clas R (R 1), som var född i B:s andra äktenskap – med riksrådet Clas Åkessons eller Clas Totts dotter Anna – blev friherre 1674. Äldst bland dennes 18 barn i tre äktenskap var dottern Anna R (1649–91), som blev gift först med riksrådet Emund Gripenhielm (bd 17) och sedan med översten Reinhold v Lieven (bd 22, s 753). Äldst bland hans sex till mogen ålder levande söner var Annas helbror Åke R (R 2).

Deras halvbror Broor R (1668–1734) inskrevs 1680 vid universitetet i Greifswald och studerade 1683–90 i Uppsala, varefter han auskulterade vid Svea hovrätt och kämnärsrätten i Sthlm. 1692 blev han emellertid volontär vid Livgardet till fot, där han 1693 befordrades till fänrik, och 1694–95 deltog han i den allierade arméns fälttåg i Brabant mot fransmännen. Vid Livgardet befordrades R till löjtnant 1699, och från 1700 var han en av Karl XII:s drabanter, 1705 befordrad till korpral vid drabantkåren med majors tjänsteställning. Han deltog i landstigningen på Själland 1700, fick hästen skjuten under sig i slaget vid Narva s å och var sedan med vid övergången av Duna (Daugava) 1701, slaget vid Kliszöw 1702, belägringen av Torun 1703 och slaget vid Holowczyn 1708. Under slaget vid Poltava 1709 tillhörde R den avdelning av drabanterna som hade vakt hos kungen, och han blev därvid utsänd i ett tjänsteuppdrag, varvid han blev omringad och tillfångatagen av ryssarna. 1711 fördes han till Tobolsk i Sibirien, där han kom att spela en ledande roll bland de sv fångarna. R var en drivande kraft vid tillkomsten av den sv kyrkan där 1714. När fångarna samlades för att fira Karl XII:s namnsdag och födelsedag, höll han varje år tal med uppbyggliga betraktelser och bibelcitat (födelsedagstalet 1712 tr i KKD; namnsdagstalet 1713 tr hos Quennerstedt). 1717 övertog R ålderskapet över fångarna, och vid hemtransporten 1722 gjorde han en stor insats. Han fick överstes karaktär 1721 och blev s å överstelöjtnant vid Västgöta-Dals regemente, 1727 överste för Adelsfanan och 1732 landshövding i Österbotten (tilltr 1733). R uppges bl a ha utarbetat en fransk-latinsk-sv ordbok i fem delar. Hans skrifter är förtecknade av Wernstedt 1935. R:s sätesgård var det av fadern grundade och efter modern uppkallade säteriet Beatelund i Värmdö (nu Ingarö), Sth, som 1791–1917 var fideikommiss för ättlingar till hans enda dotter Maria Charlotta R (1696–1768) i hennes äktenskap med riksrådet Olof Cederström (bd 8).

Två av Anna, Åke och Broor R:s bröder blev stamfäder för varsin gren av släkten.

1 Anna och Åke R:s helbror Hans R (1652–1712) till det möderneärvda Hög-sjögård i Vingåker (nu Västra Vingåker), Söd, blev senast 1675 kammarherre hos änkedrottningen Hedvig Eleonora och var från 1699 till sin död lagman i Västmanland och Dalarna, "thärtill han dock så litet dugde som till lijndansare" (Reuter-holm). 1706 och 1709–10 var han v landshövding i Kopparbergs län, och 1707 blev han ordf i rannsakningskommissionen angående "militie-, lands- och stadsbetjentes" övergrepp och "egenvillighet" i Götaland.

I sitt första äktenskap – med riksrådet Erik Flemings (bd 16) brorsdotter Ingeborg – blev R far till Claes R (1682–1751) till Högsjögård. Denne gjorde 1712 som kammarjunkare hos administratorn av Holstein-Gottorp Kristian August (bd 19, s 323) ett besök hos Karl XII i Bender, där han efter kalabaliken 1713 en tid var turkisk fånge men snart fick lämna Turkiet. Han blev e o kammarråd 1720 och ordinarie kammarråd 1724 samt var 1737–45 landshövding i Halland, för vilken befordran han uppgetts ha haft "ringa förtienst" (Reuterholm). 1741 väckte R uppseende genom en skarp skriftlig reservation mot hattarnas krigspolitik. Claes R:s relationer om tillståndet i länet till riksdagarna 1741 och 1742 är tryckta i Landshövdingeberättelser från Hallands län 1705–1818 (1998). Dålig ekonomi tvang R att 1748 sälja Högsjögård.

För R:s söner i äktenskapet med Christina Catharina Douglas – syster till den ryske generalen Gustaf Otto Douglas (bd 11) och till presidenten Conradt Ribbings (bd 30, s 105) hustru – anställdes 1727 Olof Dalin (bd 10) som informator. Detta blev inledningen till mångårig vänskap mellan denne och äldste sonen, Hans Gustaf R (1716–90). De gjorde 1739–40 tillsammans en resa genom Danmark och Nederländerna till Paris och hyrde senare gemensam bostad i Sthlm. Hans R var 1735–44 konduktör vid Fortifikationen, blev kammarherre 1741 – med tjänstgöring hos drottning Lovisa Ulrika från 1751 – och var hovmarskalk 1759-78. Hans anknytning till hovet, som skildrats i hans redan 1747 avbrutna memoarer (E 3450; i urval och med moderniserad stavning utg av Leijonhufvud 1902, s 166-192), medförde att han liksom Dalin blev misstänkt för delaktighet i revolutionsförsöket 1756. R slapp emellertid undan med böter eftersom det enda som kunde bevisas mot honom var att en betjänt på hans order tillställt en anklagad riksdagsman pengar för dennes flykt till Norge. Framför allt uppskattade R kung Adolf Fredrik, medan brev från honom 1772 innehåller intressanta kritiska karakteristiker av både Lovisa Ulrika och Gustav III (Leijonhufvud 1902, s 194 f o 198 f). Under sina sista år som hovmarskalk ansågs han "trösta sig med rödtvin" (Ehrensvärd, 1, s 33). I den R:ska handskriftssamlingen i KB finns en handskriven översättning av R av en fransk roman (Nordberg, s 39 o 263). Enligt J Apelblads (bd 2) i UUB befintliga ms till ett anonymlexikon var han författare till romanen En sw adelsmans äfwentyr i utrikes orter, 1–2 (1759–80), en i stort föga märklig äventyrs- och kärleksroman efter franskt mönster, som dock innehåller den sv prosalitteraturens första verkligt realistiskt tecknade människofigur, den i ett kapitel på hundra sidor skildrade excentriske lord Kermaleck med avancerade åsikter i moraliska och religiösa frågor.

I sitt äktenskap med den även av Dalin beundrade ofrälse läkardottern Catharina (Carin) Magdalena Boij blev R far till Claës R (1750–1826). Denne befordrades i armén till löjtnant 1769 och blev beridare vid hovstallet 1770, hovjunkare och understallmästare 1772 samt hovstallmästare hos drottningen 1774 och hos kungen 1792. Han gifte sig 1781 med sin tidigt föräldralösa, då ännu ej 19-åriga avlägsna släkting Maria Sophia Rosenstierna, som var hovfröken hos hertig Karls gemål och uppges ha varit dennes älskarinna åtminstone 1778-79, men hon dog efter endast några månaders äktenskap. Då hertigen efter Gustav III:s död 1792 blev regent, gjorde han R till Eric Ruuths (bd 30) efterträdare som ståthållare på Drottningholms, Svart- sjö, Ulriksdals, Karlbergs och Haga slott och till Gustaf Mauritz Armfelts (bd 2) efterträdare som förste direktör över K M:ts hovkapell och spektakler (jfr bd 1, s 305). Han blev en av de mest passiva och uppgivna direktörer K teatern någonsin haft (Derkert) och har karakteriserats som "en glad sällskapsbroder och stor goddagspilt" (Personne; jfr A v Fersen, 2). Redan 1798 avgick han från direktörskapet för teatern. R användes också av hertig Karl som ett slags spion "för att utforska nyheter på alla områden", vilket han utförde "nitiskt och raskt samt med mycken takt och urskillning," fastän han var "ganska inskränkt" och inte tog några egna initiativ (H E Charlotta, 4). 1796 befordrades han till l:e hovstallmästare och var i hertigens och Reuterholms följe på Gustav IV Adolfs friarfärd till S:t Petersburg (Adlerbeth; Ahnfelt 3, s 46; H E Charlotta, 5). Timmarna före Gustav IV Adolfs arrestering 13 mars 1809 hjälpte R denne med förberedelserna för den planerade flykten. Sedan hertig Karl några månader senare blivit kung, blev den i jämförelse med många andra släktmedlemmar relativt obetydlige R den förste och ende serafimerriddaren i sin släkt. Hans tredje hustru, presidenten och riksrådet greve Carl Wilhelm v Dübens (bd 11) dotter Ulrica Eleonora, som misstänktes för att ha sedermera riksståthållaren Carl Mörner (bd 26) som älskare (H E Charlotta, 5–6), utpekades 1817 som delaktig i påstådda konspirationer mot kronprinsen Karl Johan (Staf) men R befordrades några månader efter dennes tronbestigning 1818 till överhovstallmästare och blev 1824 en av rikets herrar.

I sitt andra äktenskap hade R varit gift med generalmajoren och landshövdingen friherre Carl Adlerfelts (bd 1) dotter Charlotta Augusta, som efter sin mormor, överståthållaren greve Axel Wrede-Sparres änka, grevinnan Christina Margareta Augusta Törnflycht, ärvt säteriet Fånö i Löt, Upps. I detta äktenskap föddes bl a sonen Claes Hans R (1784–1867). Han befordrades till löjtnant 1803 och var kammarherre hos drottningen 1808–11, landshövding i Sthlms län 1830–42, riksgäldsfullmäktig 1834–42 samt ledamot av fattigvårdskommittén 1837 och av hemmansklyvningskommittén 1838–39. Med honom dog släktens äldre gren ut på manssidan, men en av hans döttrar levde ända till 1900.

2 Stamfar för släktens yngre huvudgren blev Anna, Åke, Hans och Broor R:s halvbror Gustaf R (1675–1750), som var systerson till bl a landshövdingen Konrad Gyllenstierna, överståthållaren Kristofer Gyllenstierna och presidenten Karl Gyllenstierna (alla i bd 17). Han ingick i Carl Bondes (bd 5) ambassad till fredkongressen i Rijswijk 1697, från vilken han efterlämnat dagboksanteckningar och avskrifter i KB (Wieselgren, s 85; jfr Trolle-Bonde, s 16). Senare blev R kammarherre hos änkedrottningen Hedvig Eleonora 1698, hovmarskalk hos henne 1711, landshövding i Skaraborgs län 1723 samt president i Kammarrevisionen 1727, och 1736 efterträdde han sin hustru Hedvig Douglas' svåger Conradt Ribbing (bd 30, s 105) som president i Bergskollegium. Om sistnämnda befordran har det sagts, att han fick den "icke för sitt förstånd och skickelighets skull, som bägge honom fattas, utan framdragen genom sin släkt och wänner"; "förfarenhet i thessa saker fattas honom", men samtidigt betygas, att R var "en fromm, redelig och för thet allmänna bästa wälsin-nad man utan snikenhet och egennyttighet", men i Bergskollegium ledde man honom vart man vill, så att "riket har orsak thär ännu att sakna" den avlidne företrädaren Ribbing (Reuterholm). Samme författare uppgav, att han "äger then största och bästa samling af swenska handlingar som troligen nu för tiden hoos någon finnas och han dageligen ökar". En stor del av denna handskriftssamling förstördes liksom en stor del av R:s bibliotek genom en eldsvåda i hans hus vid Drottningatan i Sthlm 1751. Bland de rester som finns i KB är hans ofullbordade verk Sthlms stads beskrifning, som delvis publicerades 1913. De i HSH tryckta framställningar, som tidigare förmodats (Biograph lexicon; NF; Schuck o Warburg; Carlander) härröra från R, har numera avslöjats som förfalskningar gjorda av A L Stierneld (Sjögren; jfr Thanner). Han var också myntsamlare.

I sitt äktenskap med sin förutnämnde brorson Claes R:s svägerska Hedvig Douglas blev R far till Claes Gustaf R (1705–65), vilken alltså var kusin på mödernet till sitt förut nämnda kusinbarn på fädernet Hans Gustaf R. Detta gjorde att han 1750 kunde börda det av Claes R 1748 sålda Högsjögård. Efter sin far ärvde R Bysta i Asker, Or, som kommit till denna släkt genom Broor Anderssons andra äktenskap, och Nynäs i Bälinge, Söd, som fadern ärvt efter en mödernesläkting. 1756 köpte han Segersjö i Lännäs, Or, och 1763 ärvde han Björkvik i Östra Ryd, Ög, efter en farbror. R hade blivit kammarherre 1723 och kammarråd 1737 samt blev landshövding i Södermanland 1751 och president i Kommerskollegium 1761 och i Statskontoret 1762.

I sitt äktenskap med presidenten Carl Gustaf Bielkes (bd 4) dotterdotter Christina Sophia Sack blev han far till ryttmästaren Anders Sigfrid R (1753–1841) på Strö i Norra Strö, Krist, känd genom i KB befintliga dilettantmässigt utförda akvareller av 78 skånska herrgårdar, den största bevarade samlingen av skånska herrgårdsbilder.

Hans sonson underlöjtnanten Sigfrid Albrekt R (1826-85) på Sundby i Västra Ryd, Upps, donerade 1878 till KB de 1 630 skrifter som efter 1751 års brand återstod av Gustaf R:s bibliotek. Dennes bror godsägaren Eric Axel R (1829–1908) på Granhammar i samma socken donerade 1886 dll KB den s k R:ska handskriftssamlingen, dvs ärvda arkivalier ända sedan 1500-talet (438 vol).

Eric R:s son Otto Stig R (1872–1957) befordrades till överstelöjtnant vid Jämtlands fältjägarregemente 1922 och vid Svea livgarde 1923. Vid sin avgång ur aktiv stat 1927 blev Stig R överste i armén.

Hans äldre bror Claës Erik R (1868–1940) var i sin ungdom känd som talangfull djurmålare och djurskulptör och blev 1899 kammarherre, 1908 hovmarskalk, 1915 förste hovmarskalk och 1930 överhovjägmästare. Erik R:s hustru Louise Elisabeth Charlotta R, f Tamm (1875–1967) var 1938–56 överhovmästarinna.

Erik och Stig R:s äldste bror var hovjägmästaren Erik Anders Sigfrid R (1864–1936) på Granhammar.

Författare

Hans Gillingstam

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Elgenstierna; U Sikeborg, Adliga ätten Rålambstiernas ursprung (SoH 1991); H W[ieselgren], R:ska handskriftssamken på Kongl Bibi (HT1887);ÄSF.

Sigfrid Andersson: U Sikeborgs brev till H Gillingstam 18 sept 1999 med bilagor, SBL; dens, Anders Sigfridsson (R) o hans släktkrets i Hälsingland (SoH 1992).

Anders Sigfridsson: O Akersteins geneaker, RHA; J E Almquist, Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden (1960); dens, Den friherrliga ätten R:s ursprung (SoH 1964); dens, Anders Sigfridsson (R): Före 1569 (PHT 1964); Anteckmar från åren 1560-81 ur Hogenskild Bjelkes samkar (HH 20, 1905), s 203 o 205 f; B C:son Barkman, 1560-1611 (K Svea livg:s hist, 2, 1938-39); K Carlqvist, Kung Erik av folket (1996); Erik XIV:s almanacks-anteckmar (1912); Fortifik, 1; Frälseg, 1: 1-2 o 2: 2-4: 3; RHausen, Bidr till Finlands hist, 4 (1912);J Hedberg, K artilleriet: Medeltid o äldre vasatid (1975); K Kumlien, Västerås till 1600-talets början (1971), s 413 o 593; B Lager, Johan III övertar makten i Sthlm (Hist studier tillägn Folke Lindberg, 1963), s 51; dens (Lager-Kromnow), Att vara stockholmare på 1560-talet (1992); Lags o doms; Lokalf; I Pe- terzén, Studier rör Sthlms hist under Gustav Vasa (1945), s 162-165; G Petri, Östgötafänikorna to m år 1618 (K första livgrenadjärreg:s hist, 1,1926); A Pihl-ström, K Dalreg:s hist, 1 (1902), s 63 o 73; J Rosén, Studier kring Erik XfV:s höga nämnd (1955); H Rördam, Hist Kildeskr:er, 2; 1 (1884); U Sikeborg, a a 1992, s 174; dens, Fogden Lasse Olsson ("Björnram") o hans ättlingar i Hälsingland (Släktforskarnas årsb 1997), s 107 o 112; N Staf, Marknad o möte (1935); STb, N F, 3-7 (1939-47); d:o från år 1592,1-2 (1939-54); Suomen tuomiokunnat ja kihlakunnantuomarit (1959); EJ:son Tegel, Konung Eric den XFV:des hist (1751); G O F Westling, Det nord sjuårskrigets hist, 1 (HB 6, 1879), s 490 o 572; N Östman, Altargraven i Klara kyrka (Vår stad, 20, 1930, s 276-279).

Lars Andersson eller Lars R- Erik Falcks minnesbok, p 292, Västerbottens museum, Umeå; Aeltere Universi-täts-Mauikeln, 2. Universität Greifswald (1893), s 314; Almquist, a a 1960; P G Berggren, Kalmar stad o dess hist (2. uppl 1936); Calendaria Caroli IX (1903); Egenhändiga an teckmar af Carl Carlsson Gyllenhjelm rör tiden 1597-1601 (HH 20), s 301; Lags o doms; A Lindblom, Birgittas gyllene skrin (1963); Lokalf; J Messenius, Scondia illustrata, 8 (1702), s 73 o 80; L G F Norlander, notis i PHT 1904, s 46; R Ohlsson, Abraham Angermannus (1946); SRA 2 (1899) o 3 (1894-1910), s 820, 822 o 857; Staf, a a; STb, N F, 8 (1948); d:o från år 1592,1-2; A A v Stiernman, Swea o Götha Höfdinga-Minne, 1 (2. uppl 1836); D Toijer, Sverige o Sigismund 1598-1600 (1930); Vasagraven i Uppsala domkyrka, 1 (1956); J Werwing, Konung Sigismunds o konung Carl den IX:des historier, 1 (1746); W[ie-selgren], a a, s 82.

Sigfrid Andersson eller Sigfrid ft RR, vol 72, f 227 v, 77, f 169 o 220 v, samt 80, f 60 v, K 346, Turcica: Bih; Tatarica, vol 1, allt i RA; Erik Falcks minnesbok, p 297, Västerbottens museum, Umeå; Aeltere Universitäts-Matrikeln, 2. Universität Greifswald, s 314; T J Arne, Svenskarna o Österlandet (1952); Norlander, a a; Sikeborg, a a 1992, s 176 f; W Tawaststjerna, Pohjois-maiden sota 1590-95 ja Täysinan rauha (1929); W Tham, 1560-1648 (Den sv utrikespolitikens hist, 1: 2, 1960), s 56 f; W[ieselgren], a a, s 82.

Broor Andersson: Skriv:er till Konungen; Karl IX, Kö-pegodskontorets arkiv F VI: 148, Reduktionskolks arkiv FI: 59, Sv donationskontorets arkiv F I b: 33 o F I d: 24 o 149, E 703 (brev till Axel Oxenstierna), allt i RA; N Ahnlund, Axel Oxenstierna intill Gustav Adolfs död (1940); Almquist, a a 1960; dens, Den friherrliga ätten R:s ursprung; Anjou; AOSB 1: 2 o 11 samt 2: 1, 3, 5, 10 o 11 (1888-1969); S Brandel, Byggnadshist o inventarier (Sveriges kyrkor, Sthlm, 6, 1928); G Bran-dell, Sv undervisn:väsendets o uppfostrans hist, 2 (1931); B Broomé, Nils Stiernsköld (1950); E Brännman, Frälseköpen under Gustav II Adolfs regering (1950);J Caesar, Catalogus studiosorum scholae Mar-purgensis (1875-87), s 108; S Clason, Till reduktionens förhist (1895), s 16, 176 o 179 f; C-F Corin, Arboga stads histfrån 1500-talets mitt till 1718 (1978); N Eden, Den sv centralregeringens utveckl till kollegial organisation (1902), s 200-203 o 222; Frälseg 1:1-2: 2 samt 3: 2-4: 3; E Grill,Jacob De la Gardie (1949); ISP; Kammarkolks prot, 1 (1934); Lags o doms; Lokalf; C E Nygren, Karlstads stads hist, 1 (1934); S I Olofsson, Tiden 1600-1721 (Övre Norrlands hist, 2, 1965); Sikeborg, a a 1992, s 175 f; SRP 1-7 (1878-95); STb från år 1592, 9-14 o 16 (1968-94); Stiernman, a a, 1-2 (1835); Suomen tuomiokunnat ja kihlakunnantuo-marit (1959); W Tham, Lindesberg o Nora genom tiderna, 1 (1943); J E Waaranen, Saml af urkunder rör Finlands hist, 1 o 4 (1863-74); Vasagraven i Uppsala domkyrka, 1; F Wernstedt, Ståthållaren Christoffer Wernstedt (1929); A W Westerlund, Åbo hovrätts presidenter, led:er o tjänstemän 1623-1923, 1-2 (1923).

Erik Brorsson R: C Adlersparre, Hist samkar, 1 (1793), s 151-174; N Ahnlund, Gustav Adolf den store (1932), s 119-122; Almquist, Den friherrliga ätten R:s ursprung; Handkar rör Erik Brorsson R:s förhållande till Konung Gustaf den 2:e Adolf (HB 5, 1879, s 510-515); C V Jacobowsky, Svenskar i främmande land under gångna tider (1930); O Nordberg, En swensk adelsmans äfwentyr o dess förf (1944); W[ie-selgren], a a, s 82.

Broor R: M 1151, RA; S E Bring, Några anteckmar om o af... Karl Wrangel (KFÅ 1910), s 121 ff; dens, Karolinernas kyrka i Tobolsk (KFÅ 1958), s 166 f, 169 o 173 ff; Carlander; Carl Pipers o Carl Gustaf Rehn-schiölds konc ... 1709-15 (HH 21: 2, 1911); Z Dahl, Lessus funebris super obitum ... Broderi R (1734); Frälseg 1: 2 o 2; 1-2; GrefVe Carl Pipers dagbok ... 1709-14 (HH 21: 1, 1906); B Hammarlund, Polidk utan parder: Studier i Sveriges polit liv 1726-27 (1985); A Hellbom, Bogg-Hans - en karolin från Medelpad (KFÅ 1967), s 91; K W Herdin, Uppsala på 1600-talet: rättsväsendet, 1 (1926); ISP; U Johanson, En "häststöld" vid Poltava (KFÅ 1979), s 14 o 16 ff; L Kaggs dagbok 1698-1722 (HH 24, 1912); KKD 12 (1918); Lewenhaupt; AT Låstbom, Sweao Götha höf-dinga-minne sedan 1720, 2 (1843); Nordberg, a a; A Noreen, Anteckmar om K Hallands reg (f d Västgötadals) åren 1625-1910 (1911); TJPetrelli, UFA-sviten (KFÅ 1914), s 184; A Pihlströms dagbok (HH 18: 4, 1903); H Pleijel, Karolinsk kyrkofromhet, pietism o herrnhutism 1680-1772 (Sv kyrkans hist, 5, 1935); A Quennerstedt, Ur Carl XII:s lefnad, 2 (1916), s 218-25; N Reuterholms journal (HH 36: 2, 1957); W Ridderstad, "Gula gardet" 1526-1903 (1903); B Ry-man, Eric Benzelius d y (1978); T Schreber v Schreeb, Carl XII;s drabantkår (1942); SRA 1719-1800, 2 (1913); Stiernman, a a, 2; B G Söderberg, Uppland (Slott o herresäten i Sverige, 1967), s 45 f o 61; P Sörensson, De karolinska krigsfångarnas hemfärd från Ryssland (KFÅ 1923), s 139 o 151-155; F Wernstedt, Bror R o fångarna i Tobolsk (KFA1935) o där anf källor; dens, 1660-1718 (K Svea livg:s hist, 4, 1954); A Åberg, Karolinerna o Österlandet (1967); dens, Fångars elände: karolinerna i Ryssland 1700-1723 (1991); dens, De fångna karolinska kvinnorna i Ryssland (KFÅ 1991), s 16.

Hans R: Landsh:s i Kopp skriv:er ull K M:t, vol 9, o ÅK 111: 6, RA; Brefvexling mellan Carl XII o rådet (HH 9, 1874), s 205; Carlander; B Ericsson, Bergsstaden Falun (1970); Frälseg 1: 2-2: 2, 3: 2, 4: 1 o 4: 3; N Hammarskjöld, Ätten Hammarskjöld (1915); Handkar dll konung Carl XII:s hist (HH 4,1864), s 8 o 125; S Hedar, Högsjögård (1945); J A Lagermark, Försvaret av det egentliga Sveriges östersjökust 1709 (KFÅ 1923), s 96; dens, d;o 1710 (KFÅ 1924), s 131; Lags o doms; Nordberg, a a; Reuterholm, a a; Stiern-man, a a, 1; B G Söderberg, Södermanland, 1 (Slott o herresäten i Sverige, 1968), s 284 f o 295.

Claes R: Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; S P Bexell, Hallands hist o beskrifn, 1 (1817-18), s 314 f; I Carlsson, Olof Dalin o den polit propagandan inför "lilla ofreden" (1966); dens, Pard - partiväsen - partipolitiker 1731-43 (1981); dens, Olof v Dalin (1997), s 22; [G Floderus,] Handhar hörande till konung Carl XII:s hist, 3 (1824), s 290 f; Frälseg 1: 1-2: 2; Hammarskjöld, a a; Hedar, a a; KKD 4; M Lamm, Olof Dalin (1908); Låstbom, a a, 1 (1842); Malmström; J Nordberg, Konung Carl XILtes hist, 2 (1740); O Nordberg, a a; Reuterholm, a a; A Sandklef, Hallands jordbruk (Hallands hist, 2, 1959); H Schuck o KWar-burg, III sv littihist, 3 o 7 (3. uppl 1927-32); Stiern-man, a a, 2; O Sylwan, Sv pressens hist till stats-hvälfn:en 1772 (1896); Söderberg, a a 1968, s 285 o 295; L Thanner, Revolutionen i Sverige efter Karl XII:s död (1953); L Trulsson, Tiden 1645-1850 (Halmstads hist, 2, 1968); H Valentin, Frihetstidens riddarhus (1950), s 207 o 213; KJ Warburg, Olof Dalin (SAH ifrån år 1796, 59, 1884), s 21; O Westerlund, Karl XII i sv litt (1951); A Westman, Slottsmöllan (Fören Gamla Halmstads årsb 1929), s 196; dens, Lensmaend, generalguvernörer, guvernörer o lands-hövd:ar (d:o 1934), s 81; [V Omberg,] Anteckmar om kammarkollegiet (1874), s 16.

Hans Gustaf R E 3450 ("Egna infall o tankar, sam-manraspade mig till minnes ifrån 1747"), RA; Arne, a a; B Beckman, Dalupproret 1743 (1930); S E Bring, Sv boklex 1700-1829: Rättegångshandhar (1958); G Bucht, Tiden 1721-1809 (Härnösands hist, 2, 1945); F Böök, Romanens o prosaberättelsens hist i Sverige intill 1809 (1907); dens, R:sroman (SvD 18juli 1944); Carlander; Carlsson, a a:n 1966, 1981 o 1997, s 22 o 104; dens, Frihetstidens handskrivna pol litt (1967); G J Ehrensvärd, Dagboksanteckmar förda vid Gustaf III:s hof, 1-2 (2. uppl 1878); C Eichhorn, Sv studier (1869), s 105 ff; F A v Fersen, Hist skrifter, 2 (1868), s 47, 62, 119, 240, 244, 309 o 311; Fortifik, 4: 1; A Gra-pe, Ihreska handsknsamken, 1-2 (1949); Hammarskjöld, a a; Hedar, a a; B Hennings, Carl Gustaf Tes-sins guvernörstid (PHT 1932), s 31 o 36; dens, Gustav III som kronprins (1935); dens, Gustav III (1957); ISP; Lamm, a a; S Leijonhufvud, Ur sv herrgårdsarkiv (1902); dens, Omkr Carl Gustaf Tessin, 1-2 (1917-18); Malmström; O Nordberg, a a (o där anf källor); Schuck o Warburg, a a, 3, 6 o 7; H Stålhane, Gustaf III:s bosättn, brudfärd o biläger (1946); G Svanfeldt, rec av O Nordberg, a a (Saml 1944); N Sylvan, Hans Gustav R som rokokonovellist (Sydsv Dagbl Snällposten 18 nov 1933); B Utterström, Läsesällskap o lånebibi i Karlskrona 1794-1863 (Fören:en Gamla Karlskrona: Årsb 1958-59); Warburg, a a, s 21, 261, 265 o 268 f.

Claës R: E 3451 o Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; G G Adlerbeth, Hist anteckmar, 2 (1893), s 152; A Ahnfelt, Ur sv hofvets o aristokratiens lif, 2-4 o 6-7 (1880-83); L M Bååth, Helgeandsholmen o Norrström, 2 (1918); S Carlsson, Journalen över Gustav IV Adolfs fängelsetid (PHT 1943); dens, Gustaf IV Adolfs fall (1944); H E Charlotta, Dagbok, särsk 3 (1907), s 235, 4 (1920), s 60 f, 5 (1923), s 208, 6 (1927), s 273, 7 (1936), s 167, o 8 (1939), s 316, 339 o 379; Dahlgren; K Derkert, Dramatiska teatern under den gustavianska tiden (Den sv nationalscenen, ed C Rosenqvist, 1988); Ehrensvärd, a a; A v Fersen, Dagbok, 2 (1926), s 209 o 274, o 4 (1936), s 63, 129, 221, 235, 362, 364 o 557f;FAvFersen,aa,5 (1870),s 134,o6 (1870),s43 o 115; J Flodmark, Stenborgska skådebanorna (1893); C Forsstrand, Sophie Hagman (1921); I Hildebrand, Den sv kolonin S:t Barthélemy (1951); R F Hoch-schild, Memoarer, 1 (1908), s 71, o 3 (1909), s 15, 46, 61, 121, 133, 151, 158, 248, 261, 269, 271, 287, 292, 294 o 331; S Högberg, Matr över led;er av PS 1766-1815 (1961); ISP; Låstbom, a a, 2; I Norberg, G A Reuterholm till Nils Dalberg (PHT 1913); O Nordberg, a a; P Nordenvall, KSerafimerorden 1748-1998 (1998); M Olausson, Tournaments and carousels in the Gustavian era (Gustavian opera 1991); N Person-ne, Sv teatern 1792-1810 (1914); G Ribbing, Gustav IIl:s hustru Sofia Magdalena (1958); dens, Ensam drottning (1959); A F Skjöldebrand, Memoarer, 1 (1903), s 69 o 215, 2 (1903), s 127, o 3 (1904), s 285; U Sjöberg, Carl Christoffer Gjörwell 1766-1837 (1994); H Stålhane, Gustaf III:s resa till Spa 1780 (1939); W Swalin, Bidr till K M:ts hofs personalhist under det senaste århundradet, 1 (1888); H G Trolle-Wachtmeis-ter, Anteckn.ar o minnen, 1-2 (1889).

Maria Sophia Rosenstierna: H E Charlotta, a a, 1 (1902); Ehrensvärd, a a, 1, s 307 o 316 f; F A v Fersen, a a, 4 (1869), s 50; Forsstrand, a a; Olausson, a a; J G Oxenstierna, Caractérer, porträtter o epigrammer (1956), s 28 o 69.

Charlotta Augusta Adlerfelt: E Malmberg, Fånöö (Sv slott o herresäten vid 1900-talets början; Uppland, N F, 1923).

Ulrica Eleonora R, f v Düben: H E Charlotta, a a, 5, s 100, 6, s 273, o 9 (1942), s 566, 568 o 581; O Holmberg, Leopold o det nya riket 1809-29 (1965); N Staf, Polisväsendet i Sthlm 1770-1850 (1950); Trolle-Wachtmeister, a a.

Claes Hans R: G Berg, Bärstolstrafiken i Sthlm (SSEÅ 1949), s 166; ISP; B Lange, Christoffer Isak Heurlin som politiker (1948); Låstbom, a a, 1; Malmberg, a a; Staf, a a 1950; Swalin, a a; Thyselius, a a; F Wernstedt, Fullm i Riksgäldskontoret 1789-1939 (1939).

Gustaf R; Bergskoll; Biographiskt lexicon öfver namnkunnige sv män, 13 (1847); Brandel, a a; S E Bring, Karl XII:s likfärd o begrafn (KFÅ 1918), s 208; Carlander; I Carlsson, a a:n 1966 o 1967; Hedar, a a; B Hildebrand, C J Thomsen o hans lärda förbindelser i Sverige 1816-37 (1937); ISP; E Jacobson, Den stora branden i Klara den 8 juni 1751 (SSEÅ 1936), s 32 o 35 f; J Kleberg, Kammarrevisionen - Kammarrätten 1695-1940 (1940); S Landahl, Johan Gabriel Wer-wing (PHT 1943); S Lindroth, Gruvbrytn o kopparhantering vid Stora kopparberget intill 1800-talets början, 1-2 (1955); C Lundberg, De Stuartska husen (SSEÅ 1956), s 52-55; B V:son Lundqvist, Falköpings hist, 2-3 (1946); Låstbom, a a, 1; NF, ny ... uppl; J Nordberg, a a; O Nordberg, a a; Reuterholm, a a; Ry-man, a a; Gustaf R, Sthlms gamla slott (SSEÅ 1913); Schuck o Warburg, a a, 4 (1928), s 155; P Sjögren, Erland Hjärne om Adolf Ludvig Sderneld som historie-förfalskare (NTBB 1980); Sdernman, a a, 2; G H Stråle, Alingsås manufakturverk (1884); B G Söderberg, Närke, Västmanland (Slott o herresäten i Sverige, 1969), s 28, 30, 32 f o 44; Tessin o Tessiniana (1819), s 312; Thanner, a a, s 394; C Trolle-Bonde, Grefve Carl Bonde, 3 (1912); W[ieselgren], a a.

Claes Gustaf R Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; Brandel, a a; S E Bring, Sv boklex 1700-1829: Riks-dagshandkar (1961); I Carlsson, a a 1981; A Fryxell, Berättelser ur sv historien, 41 (1904); Hedar, a a; ISP; J Kleberg, Statskontoret 1680-1946 (1948); Kommerskoll; S Leijonhufvud, Carl Gustaf Tessin o hans Åker-ökrets, 1-2 (1931-33); Lundberg, a a, s 54; Låstbom, a a, 1; M Metcalf, Russia, England and Swedish Party Politics 1762-66 (1977); O Nordberg, a a; Ryman, a a; I Schnell, Nynäs (Slott o herresäten i Sverige: Södermanland, 2, 1968), s 31 o 40; Söderberg, a a 1968, s 285 f o 295; dens, a a 1969, s 30 f, 44,150 o 158; [Örnberg,] a a, s 17.

Anders Sigfrid R E 9556 (egenhändig självbiogr), RA; A Anjou, Riddare af Konung Carl XIII:s orden 1811-1900 (1900); C A G Braunerhjelm, K Lifreg:s till häst hist, 5:1 (1917); Carlander; Hedar, a a; ISP; SKL; H H v Schwerin, Skånska herrgårdar under sv tid (1934); dens, Burman-Fischers skånska prospekter, Gustaf Fredrik Feldts Suecia-supplement o de "R:ska akvarellerna" (Skånes hembygdsförb:s årsb 1949), s 44 ff; S Wallin, Modellen dll Strö herrgårdsbyggnad (Fataburen 1938), s 39, 41 o 58; E Åkerhielm, Sv gods o gårdar, 2 (2. uppl, 1930), s 310.

Sigfrid Albrekt R: Carlander; ISP; C A Klingspor o B Schlegel, Uplands herregårdar (1881); A Lewen-haupt, Sv sjuttiotal (1937); Ridderstad, a a; W[iesel-gren], a a.

Eric Axel R E 9565, RA; Carlander; ISP; Lewen-haupt, a a; Matr över styrelsemedlemmar, lärare o elever vid Ultuna lantbruksinst (1932); N Sjöberg, Granhammar (Sv slott o herresäten vid 1900-talets början: Uppland, 1909); SPG; W[ieselgren,] a a.

Otto Stig R: K Svea Livg:s hist, 5-6 (1976-83); Ridderstad, a a; SPG; Stig R 70 år (SvD 15 dec 1942); Stig Rdöd (SvD 24 maj 1957); Väd 1953; Väv.

Claës Erik R: Nekr i SvD 19 nov 1940; SKL; SPG; F U Wrangel, Minnen från konstnärskretsarna o förf:världen (1925), s 176 f; Väd 1941.

Louise Elisabeth Charlotta R, f Tamm: Louise R (SvD 1 nov 1967); P Sondén, Hugo Tamm till Fånöö (1925); E Wetter, Louise R in memoriam (SvD 9 nov 1967); Väd 1967; Väv.

Erik Anders Sigfrid R: Matr över... Ultuna lantbruksinst; nekr i SvD 31 okt 1936; Sjöberg, a a; Sv gods o gårdar, 10 (1938), s 912.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Rålamb, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6447, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6447
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Rålamb, släkt, urn:sbl:6447, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2024-04-19.