Meriter

2 Ronander, Carl Wilhelm Henrik, sonson till R 1, f 23 juni 1794 i Stralsund, d 10 april 1847 i Sthlm, Klara. Föräldrar: häradshövdingen Henrik Gerhard R o Rebecka Eleonora Merckern. Elev vid trivialskolan i Hudiksvall, vid Gävle gymn 05, inskr vid UU 19 okt 13, stipendiat i fältläkarkåren 12 febr 16, underläk vid Garnisonssjukhuset i Sthlm april 16–19, kir mag 5 april 19, pensionär i fältläkarkåren 26 april 19, sjukhusläk vid Garnisonssjukhuset april–dec 19 o okt 20–juni 21, MK vid UU 15 dec 19, ML där 1 juni 20, läk vid Vithälla kurhus, Julita, Söd, juni–okt 20, överläk vid Danviks hospital o dårhusinrättn, Danvik o Sicklaö, Sth, okt 21–31, publ gradualavhandl vid UU 22, MD där 11 nov 22, med o kir adjunkt vid Kl 24 mars 27–28 sept 35, sekr i Sv läkaresällsk 29-35, överläk vid Serafimerlasarettet i Sthlm 28 nov 31, prof:s n h o v 29 juni 33, konsultativ läk vid Serafimerlasarettet från 12 maj 40. – LVA 31, LVVS 33. – Ogift.

Biografi

Carl Wilhelm R föddes i Sv Pommern och flyttade med föräldrarna vid åtta års ålder till Sverige. Efter skolgång i Hudiksvall blev han student i Uppsala. Sin medicinska utbildning fick han både i Uppsala och vid det nyligen öppnade Kl, samtidigt som han tjänstgjorde vid Garnisonssjukhuset. R avlade slutligen med lic-examen 1820. Underläkartjänsten vid Garnisonssjukhuset bytte han följande år mot överläkartjänsten vid Danvikens hospital, där han stannade i tio år.

1820-talet var ett årtionde av stor betydelse för hospitalsvården och R var en av dem som i egenskap av inspektör utarbetade förslag till var de nya centralhospitalen som riksdagen beslutat om 1823 skulle placeras. Han hann dock lämna Danviken innan det 1832 var dags att omvandla det ålderdomliga hospitalet till centralanstalt för sinnessjuka. R berördes också av den andra stora förändringen när det gällde den psykiska vården under 1820-talet, nämligen möjligheten för domstolarna att begära läkarutlåtanden om brottslingars sinnesbeskaffenhet. 1826 infördes bestämmelserna och året därpå genomförde R en av de första psykiatriska undersökningarna av en till döden dömd brottsling. R:s psykiatriska intresse manifesterades också i dissertationen Expositionis psychopathologiae tentamen under Carl Zetterströms presidium 1822. Huruvida det enligt tidens sed var Zetterström själv eller den psykiatriskt intresserade R som författat avhandlingen låter sig inte bedömas.

Från 1827 var R adjunkt i teoretisk medicin och kirurgi vid Kl, en befattning som han behöll även sedan han utnämnts till överläkare vid Serafimerlasarettet. Därmed blev han den förste som förenade en lärarbefattning vid Kl med en tjänst vid Sthlms största sjukhus, dock utan att själv införa någon form av klinisk undervisning för studenterna.

R:s verksamhet vid Serafimerlasarettet är bl a känd genom och kan belysas med hjälp av hans elev och efterträdare Magnus Huss (bd 19). När denne efter studier i Uppsala ville gå i lära hos en äldre framstående läkare vände han sig till R för att erhålla en underläkarbefattning. R var "lärd, beläst och praktiskt insiktsfull... I terapeutiskt hänseende voro hans åsikter grundade på ren erfarenhet; han var för sin tid en säker diagnostiker och i varje hänseende en solid praktiker, särdeles som han hyllade patologiska anatomin såsom grundval för kännedom om sjukdomarnas säte, bestämning och behandling" (Huss). Omdömet ger klart uttryck åt R:s misstro mot den i samtiden utbredda romantiska riktningen inom medicinen.

Bland R:s skrifter intar den omfattande handboken System i pharmakologien (1–2, 1825–28) en särställning. Där kombineras praktiska kommentarer kring de olika medikamenterna i farmakopén med en mer teoretisk behandling av läkemedlens kraft, form och indelning. I en skrift från 1827 redovisade R en omfattande undersökning av en rad mineralvatten vid utländska hälsobrunnar. Tillsammans med Anders Adolph Retzius (se ovan) och Carl Gustaf Mosander (bd 25) grundade och redigerade han Tidskrift för läkare och pharmaceuter som utkom 1832–39. R publicerade även kortare berättelser i Sv läkaresällskapets handlingar, och som sällskapets sekreterare ansvarade han under några år för utgivningen av sällskapets årsberättelse, ett uppdrag som han dock inte helt förmådde fullfölja, och några årgångar förblev opublicerade.

R erhöll flera hedersbetygelser som tecken på det anseende han åtnjöt bland sina samtida. Han blev bl a invald i VA och erhöll professors namn. De sista levnadsåren fördystrades av både fysiska och psykiska lidanden, och han inskränkte sin läkarverksamhet och drog sig allt mer undan social samvaro.

Författare

Roger Qvarsell

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Händelse af inflammation i hjernan och ryggmärgen (Svenska läkare-sällskapets handlingar, bd 6, Sthlm 1819, s 224-229). – Händelser af acut splenids, iakttagne på Garnisons-sjukhuset (ibid, s 229–235). – Rapport till Kongl. sundhets-collegium om curhuset i Hvithälla af Nyköpings län, den 21 nov. 1820 (ibid, 7,1820, s 162-180). – System i pharmakologien, med särskildt afseende på svenska pharmako-péens sista edition. D 1*, afd 1–[2]. Sthlm 1825–28. 1. Allmän pharmakologie. 192 s. 2. Speciel pharmakolo-gie. VII, 545 s. – Expositionis psychopathologia; tentamen. P 1*. [Akad avh pro gradu, preses C Zetterström.] Upsalia; 1822. 4:o. (8) s. – Carlsbader-, Embser-, Marienbader-, Eger-, Pyrmonter- och Spaa-vattnens nytta och bruk. Sthlm 1827. VIII, 73 s. [Ny uppl] 1837. 83 s. - Årsberättelse om Svenska läkare-sällskapets arbeten, lemnad ... october 1830(–1832). Sthlm 1831(–33). 236,134, 105 s. – Sign bidrag i Tidskrift ... 1832-33 (se nedan).

Redigerat o utgivit: Tidskrift för läkare och pharmaceuter. Bd 1–7, 1832–38. Sthlm 1832–39. 216 s, 504 s, 2 pl, 518 s, 1 pl, [4]91, (8) s, 1 pl, 483 s, 480 s, 2 pl, 486 s (tr 1838–39). [1–3: anon red tills med A Retzius m fl; 4–7: utg tills med C. G. Mosander.)

Källor och litteratur

Källor o litt: M Huss, Några skizzer o tidsbilder från min lefnad (1891); KI:s hist, 1–3 (1910); W Kock, K Serafimerlasarettets hist 1752–1952 (1952); F Lennmalm, Sv läkaresällsk:s hist 1808–1908 (1908); SLH 1:3–5 (1824–53).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Wilhelm H Ronander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6825, Svenskt biografiskt lexikon (art av Roger Qvarsell), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6825
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Wilhelm H Ronander, urn:sbl:6825, Svenskt biografiskt lexikon (art av Roger Qvarsell), hämtad 2024-04-25.