Andreas Randel

Född:1806-10-06 – Ramdala församling, Blekinge län
Död:1864-10-27 – Hovförsamlingen, Stockholms län

Kompositör, Violinist


Band 29 (1995-1997), sida 657.

Meriter

Randel, Andreas, f 6 okt 1806 i Ramdala, Blek, d 27 okt 1864 i Sthlm, Hovf. Föräldrar: torparen Peter Andersson o Elin Andersdtr. Musikstudier för F Baillot (violin) o L Cherubini (komposition) vid Musikkonservatoriet i Paris 2228, avgångsbetyg från konservatoriet 9 maj 28, violinist vid Hovkapellet i Sthlm 1 okt 28, andre konsertmästare 1 juli 38, förste konsertmästare o violinist där 1 jan 6164, musikdir vid Andra livgrenadjärreg 38, lär i violinspeln vid MA:s lärov 1 mars 4464, prof:s namn enl k beslut 22 juni 59, tonsättare.  LMA 37.

G 18 juni 1839 i Sthlm, Hovf, m Mathilda Cecilia Laurent, f 20 febr 1819 där, ibid, d 23 juli 1872 där, ibid, dtr till skådespelaren Jean Baptiste L (bd 22, s 356) o Brita Catharina (Karin) Cederberg (bd 1, s 449 f).

Biografi

Redan när R var barn upptäckte en bondspelman hans musikbegåvning och gav honom en fiol. Han lärde sig snart spela de koraler och polskor som han hörde sin syster sjunga. I tolvårsåldern kom han till Karlskrona, där han en tid togs om hand av teaterledaren Fredrik Wilhelm Ståhlberg och sedan av stadens musiksällskap, som bekostade hans skolgång och musikutbildning.

Vid ett kungabesök i Karlskrona 1819 uppmärksammades R av kammarherre Gerard De Geer, som tog honom med till Finspång och lät honom få utbildning tillsammans med sina söner. Här intresserade sig också kronprins Oscar (Oscar I) för R, och 1822 skickades han till Paris på kronprinsens bekostnad och med efternamnet ändrat från Pettersson till R. Efter prov fick han plats som "auditör" i F Baillots violinklass vid musikkonservatoriet. Han studerade också komposition för L Cherubini, som skrev ett mycket hedrande avgångsbetyg från konservatoriet.

Efter att ha framträtt några gånger offentligt som Baillot-elev i Paris återvände R till Sverige och blev omedelbart anställd som violinist i Hovkapellet, där han slutligen blev förste konsertmästare. Huvuduppgifter var att spela i orkestern vid opera- och sångspelsföreställningar, men R framträdde också som solist vid K teaterns konserter i egna och andras verk, liksom även i kammarmusikaliska verk av bl a Beethoven och Haydn.

Konsertmästarna hade också ett speciellt ansvar för musiken vid K teaterns dramatiska föreställningar och för valet av entreaktmusik; till 1863 spelades dramatik och opera i samma byggnad. Härigenom kom R att 1844–62 arrangera och komponera musiken till ett 20-tal skådespel. Han dirigerade också skådespelsmusiken och anlitades ibland även som dirigent vid operaföreställningar.

Förutom sin tjänst som lärare i violinspel vid MA:s läroanstalt och som musikdirektör vid Andra livgrenadjärregementet var R 1853-62 "choralintendent" i Sthlms Par Bricole. För detta sällskap skrev han både större och mindre körverk. Höjdpunkten som kördirigent kom 29 sept 1860, då han ledde en 400-mannakör, sammansatt av nio olika körer, vid Gustav Vasa-statyn utanför Riddarhuset i samband med minnesfesten över Gustav I.

R företog många konsertresor i sv landsorten, ofta med kammarmusik på programmet. En resa till Härnösand sommaren 1856 fick särskild betydelse, eftersom stadens musiksällskap därefter tog initiativ till tryckning av R:s stråkkvartett i G-dur. Detta ledde i sin tur till bildandet av Musikaliska konstföreningen, med säte i Sthlm, som från 1860 låtit trycka större sv musikverk. R deltog under sina sista år som sakkunnig vid urvalet av verk. 1858 gjorde R en resa till musikaliska läroanstalter bl a i Tyskland och Frankrike för "att taga kännedom om de lärometoder och övriga ... förbättringar inom undervisningsväsendet" som kunde tillämpas vid MA (ED).

R:s insats som tonsättare ligger inom fyra olika områden. I verken för solistisk violin följer han den virtuosa franska traditionen från Rode, Viotti och Baillot, främst i violinkonserterna. En helt annan stil framträder i sångerna och romanserna med deras intima ton, lättsamma melodik, enkla form och behärskade romantik. Ytterligare en annan sida visar sig i hans kammarmusik, främst stråkkvartetterna, som närmast anknyter till den sene Haydn. Redan detta visar R:s anpassningsförmåga till det medium han skriver för, och det är ett drag som särskilt framträder i hans skådespelsmusik. Denna rättar sig smidigt efter de krav som situationerna ställer, antingen det är fråga om sånger, kupletter, marscher eller melodramer (musik till deklamerad text). Den största framgången på detta område fick R med sin musik till F A Dahlgrens (bd 9) sångspel Värmlänningarna (1846).

Sonsonen Rolf Ane R (18791952) avlade mogenhetsexamen vid Karlstads h a l 1897, folkskollärarexamen i samma stad 1898 och fil kand-examen vid UU 1904. Han slog in på tidningsmannabanan, bl a som medarbetare i Svenska Dagbladet 191016 och 191718, där han under pseudonymen Den inbitne framträdde med välformulerade kåserier, utgivna även i bokform. Ane R publicerade en stor mängd kulturhistoriska artiklar, ofta med kulinarisk anknytning och utgivna i samlingsvolymer som Vid gryta och grill, 52 olika sätt att undvara fruntimmer (1926). Han utgav också verstekniskt välgjorda översättningar till svenska av äldre lyrik, t ex Francois Villons Stora testamentet (1920).

Författare

Martin Tegen



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Handl:ar efter Andreas R i MA:s bibi.

Tryckta arbeten

Kompositioner: Orkester: Uvertyr (E, 1839); Uvertyr (D, 1841); Jubeluvertyr (D, 1850, till kronprinsens bröllop); Sorgmarsch efter Karl XIV Johan (1844), d:o efter kung Oscar (arr f piano tr 1859) m fl marscher. - Soloviolin och orkester: Fyra violinkonserter (d, uppf 1831, e, A "Concertino", uppf 1834, o D); Variationer och polonäs på ett norskt tema (uppf 1829); Variationer på temat Der Schweizerbub (uppf 1834); Fantasi över modv ur Den Stumma (uppf 1837); Pot-purri över svenska folkvisor (uppf 1837); Fantasi över svenska folkvisor (1843, till regeringsjubileet, arr f violin o piano, 4-b piano o 2-h piano tr 1883); Minne av M:lle Taglioni (uppf 1841); Introduktion och variationer över två svenska teman (E); Variations brillantes (D, uppf 1853, även version f violin o piano); Introduction et tarantelle (uppf 1853). – Orkester med soloinstrument: Fantaisie concertante (g, f flöjt, cello o ork, uppf 1840); Variations pour le basson sur un air suisse (Ess, för fagott o blåsork, uppf 1850). – Stråkkvartett: Tre kvartetter (varav en G, tr 1858). – Soloviolin: 10 études caractéristiques (tr 1843) m fl etyder; Fantaisie (f 2 violiner, över tre polskor, även arr f violin o piano); Duo concertant (f 2 violiner, tr). – Piano: Polonaise (tr); Promenad-polonaise (tr); Élegie (tr 1859 i: Konung Oscars dräpa). – Violin ochpiano: Fjellsång (tr 1877, även arr f piano tr 1877); Serenade. – Kantater: Cantat vid minnesfesten i Frimurarelogen efter ... Carl XIV Johan (G G Ingelman, 1844, även klaver-utdr); Sångarens längtan (A Blanche, 1845, även tr klaverutdr); sorgemusik i Par Bricole efter J A Björck (uppf 1856) o Per Westerstrand (uppf 1857). – Arior och vokaliser till orkester: Aria, med obligat violin (f sopran?, uppf 1831); Tema med variationer (f sopran, uppf 1831); Variationer över ett schweiziskt tema (f sopran, uppf 1840); Ny cavatina (f tenor, uppf 1841); Aria, med obligat violin (f tenor, uppf 1845). – Manskvartett: Aftonen (tr i: Odinslund & Lundagård, 1848); Snabba äro livets stunder (G H Mellin, d:o, även i andra tr o arr, även med titeln Serenad); Hels-ning till Jenny Lind (tr 1845 i arr för sång o piano); Elden (E J Stagnelius); Trollhättan (O Lindblad, 1861); flera komp o arr för Par Bricole. – Sånger till piano: Trenne sånger (tr 1833): Skaldens hemresa (? Engdahl), Längtan o Sången (E Tegnér); Tre roman-cer (tr 1833): Ungdomen (C A Nicander), Näktergalen (Stagnelius), Den återkomne (B v Beskow); Nya sånger (tr 1838): Sockenskräddarens visa (anon), Vaggvisa (Stagnelius), Flyttfoglarne (dens, f bl kör); Tre romancer (tr 1840): Sympathien (anon), Den fattiges jul (C. D. E.), Den unge sjömannens utfärd (d:o); Tre nya romancer (tr 1840): Musikens lof (Waldemar B-m), Det älskade minnet (L W Löhman), Dufvoposten (I Dannström); Tre romancer (tr 1840?): Trädgårdsflickan (C W Bottiger), Sinnebilden (anon), Det faller sig så (Bottiger); Till Ottilia! (tr i Förgät mig ej, 1,1856, o bl a i Det sjungande Sverige, d 1,1862); "Det är nog", andelig sång (1856); Valda visor och romanser, h 1–2 (15 sånger, tr 1877). – Skådespelsmusik: Komp (ibland i samarbete med andra tonsättare) och/eller arr musiknr till 24 pjäser (huvudsakl uppf på Kungl. Teatern) 1844–62, varav endast en med mer än åtta nr av R: F A Dahlgren, Värmlänningarna, tal-, sång o dansspel (1846, 21 nr, klaverutdr tr 1846, ny uppl ca 1875, facsimil 1977, många sep tr).

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 21 maj 1858, nr 17 (ang reseunderstöd), RA.

A Blanche, nekr över R (111 Tidn 1864, nr 47); J Cronhamn, minnesteckn över R (MAH 1865); D Fryklund, Ett bref från A R, meddeladt (PHT 1917); L Jonsson, Ljusets riddarvakt, 1800-talets studentsång utövad som offentlig samhällskonst (1990); D Kron-lund, "Musiken låten ljuda, mina vänner!". Musiken i talpjäserna på K teatern vid 1800-talets mitt (1989);S Lindström, "Vermländingarne" o det sv-folkliga sångspelet intill 19;de seklets mitt (STM 1926); Å Lellky, Musikaliska konstfören 1859–1959 (1959); Musiken i Sverige, 3, ed L Jonsson o M Tegen (1992); A Randel, Värmländingarnes kompositör (OoB 1930); SMoK; Sv biogr lex, N F, 8 (1879–81); E Åkerberg, Musiklifvet inom Par Bricole 17791890 (1910).  Art om R i Sv musiktidn 1909.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Andreas Randel, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7537, Svenskt biografiskt lexikon (art av Martin Tegen), hämtad 2017-03-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7537
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Andreas Randel, urn:sbl:7537, Svenskt biografiskt lexikon (art av Martin Tegen), hämtad 2017-03-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se