Meriter

Olander, Valborg Henrika Christina, f 14 maj 1861 i Norra Råda, Värml (enl hfl; ej i fb), d 27 febr 1943 i Sthlm, Osc. Föräldrar: provinsialläkaren Gustaf (Gösta) Achilles O o Eva Charlotta Munktell. Avgångsex vid Elementarlärov för flickor i Jönköping 29 maj 76, inskr vid H lärarinnesem i Sthlm ht 76, avgångsex där 31 maj 79, lär vid Lidköpings elementarlärov för flickor ht 79–vt 80, vid Nya elementarlärov för flickor i Gbg ht 80–vt 88, adjunkt vid Folkskolesem i Falun 30 maj 88–16 (helt eller delvis tjänstl från ht 09), ordf i Fören för kvinnans polit rösträtt i Falun 05–20, v ordf i Sv seminarielärarfören 07–12, led av skolrådet i Falun 09–10, av stadsfullm där 11–14, inspektor vid Falu elementarlärov för flickor 12–18, led av Sveriges liberala partis förtroenderåd 23–25, dessutom bl a huvudman för Falu stads sparbank. – Iqml 21. – Ogift.

Biografi

Valborg O var äldst av fem syskon, tre flickor och två pojkar, som båda dog under barndomsåren. När O var tolv år gammal avled hennes far, och för att försörja familjen öppnade hennes mor modehandel i Ulricehamn. O gick i flickskola i Jönköping, varefter hon fick sin yrkesutbildning vid Högre lärarinneseminariet. Blott 18-årig utexaminerades hon därifrån 1879.

Efter att ha tjänstgjort vid elementarläroverken för flickor i Lidköping och Gbg kom hon som adjunkt till Folkskoleseminariet i Falun, där hon de första åren undervisade framför allt i matematik och naturkunnighet. Så småningom kom hon att alltmera få ägna sig åt sitt favoritämne, modersmålet.

O skrev tillsammans med prof Gustaf Cederschiöld (bd 8) flera böcker, som behandlar sv språklära och modersmålsundervisning. Som pedagog var hon uppskattad av både kolleger och elever. "På grund av sina gedigna kunskaper, sin fulländade undervisningsteknik och sin betydelsefulla insats som läroboksförfattare var hon ... seminariets största tillgång." Hon omhuldade också sina elever på ett personligt sätt genom att hålla sitt hem öppet för seminaristernas diskussionsaftnar och andra samkväm. I Falun var O aktiv bl a som stiftare av och ordförande i Föreningen för kvinnans politiska rösträtt samt i stadsfullmäktige, där hon var en av de två första kvinnorna.

Under en mottagning på landshövdingeresidenset träffade O första gången Selma Lagerlöf och kom så småningom att bli nära vän och medarbetare till henne. O granskade och renskrev författarinnans manuskript alltifrån Jerusalem, 2 (1902) och biträdde vid korrekturläsningen. 1904 ville O söka en tjänst i Sthlm men skrinlade denna plan för Selma Lagerlöfs skull: "Jag undrar ofta på, att jag ej kunde låta dig fara, då jag såg att du ville bort. Men det var som att låta livets säkra bästa lycka gå" (Lagerlöf till O, 8 juni 1904; Hågk o livsintr, 22, s 90).

O var outtröttlig när det gällde att hjälpa Selma Lagerlöf med hennes vidlyftiga korrespondens. "Om du visste vad det är för en lycka att få skriva dina brev åt dig!" (O till Lagerlöf 18 maj 1924, KB). Då Selma Lagerlöf 1912 gjorde en resa till Finland och Ryssland följde O med som hjälp och sällskap.

Det var O som förmedlade en förfrågan till Selma Lagerlöf från överlärare Alfred Dalin (bd 10), som O träffat på ett nordiskt skolmöte i Norge 1901, om hon ville lämna bidrag till en ny läsebok för Sveriges folkskolor. Författarinnan var först tveksam: "Jag har så svårt att skriva sanning." Vid närmare eftertanke fann hon uppdraget tilltalande. O deltog synnerligen aktivt vid utarbetandet av den nya läseboken, Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (tryckms mm i R 33, KB), och hon utgav också senare en handbok och en kommenterad karta till detta verk.

Då O genom ett arv blivit ekonomiskt oberoende lät hon 1912–13 bygga en villa snett emot Selma Lagerlöfs bostad, Lagerlöfsgården. 1924 sålde O dock sin vackra villa i Falun och flyttade till Karlavägen i Sthlm, där Selma Lagerlöf från denna tid alltid bodde vid sina besök, och där hon också firade flera av sina bemärkelsedagar. O behöll emellertid anknytningen till Dalarna genom att tillbringa somrarna på sin gård Bengtsarvet.

Efter sin avgång från tjänsten vid folkskoleseminariet fick O mera tid för sin egen litterära verksamhet. Livfullt och humoristiskt har hon skildrat arbetet vid seminariet i föredraget Seminarieminnen (tr i Sv lärare-tidn 1925). 1920 utkom O:s arbete Helena Munktell, hennes liv och personlighet, som ingick i en samlingsvolym om henne; där berättar O om sin moster (bd 26) och miljön på Grycksbo bruksherrgård, där Helena föddes.

1928 översatte O från tyska till sv Walter A Berendsohns monografi över Selma Lagerlöf. Trots att O under sina sista levnadsår led av en svår ögonsjukdom, utgav hon 1939 brev från sin morfar J H Munktell (bd 26) till dennes far, bergsrådet J J Munktell på Grycksbo bruk, skrivna under två utländska resor 1828–30. Hon hade tidigare skänkt J H Munktells originalbrev till KB.

Efter sin bortgång gravsattes O i sin morfars grav på Kopparbergs kyrkogård. I sitt testamente gav hon nästan hela sin förmögenhet till en fond under Fredrika-Bremer-förbundets förvaltning. Avkastningen skulle användas till stipendier åt kvinnliga studerande. – Genom sin begåvning och stora arbetsförmåga kunde O göra bestående insatser inom skilda verksamhetsfält: språkforskning, pedagogik, politik och litterär verksamhet. Hon har beskrivits som försynt, taktfull och finkänslig.

Författare

Eva Andersson

Arkivuppgifter

Selma Lagerlöfs brev till O (1 364 st) i KB. – Brev från O i KB (bl a till Sophie Elkan, Ellen Hagen o många, 1169 st, till Selma Lagerlöf), LUB, UUB (till A Noreen) o i Bonniers arkiv, Sthlm.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Svensk uppsatsskrifning på skolans lägre och mellersta stadier. 1–2. Lund 1896. (Tills med G. Cederschiöld.) 1. Handbok för läraren. VI, 231 s. 2. uppl s å. VIII, 231 s. 3. uppl 1897. VIII, 214 s. 4. uppl 1899. VI, 216 s. 5. uppl 1904. VIII, 200 s. 6., tillök uppl: Sv uppsatsskrivn för folkskolor, realskolor m. fl. 1911. VI, 240 s. 7., d:o 1920. VI, 243 s. 2. Öfningsbok för lärjungen. 1896. 48 s. 2. tillök uppl 1897. 64 s. [Ny tr] 1905. 3., betydl tillök uppl 1903. 84 s. [Ny tr] 1904. 4. ytterligare tillök uppl. Rättskrivningen enligt kgl. cirkuläret av den 7 april 1906. 1906. (7),88s. [Nya tr] 1907, 1908, 1909, 1911, 1912. 5. d:o, Kurs 1–2. 1912. 1. 64 s. [Nya tr] 1913, 1914, 1915, 1916, 1917, 1918, 1919, 1921, 1926, 1934, 1936.2. 64 s. [Nya tr] 1914, 1918, 1921. -Vinkar och råd om undervisningen i modersmålet med hufvudsakligt afseende å folkskolan. Lund 1901. VIII, 119 s. (D:o.) – Svensk språklära för folkskolor och allmänna läroverkens lägre klasser. Lund 1904. VIII, 151 s. (D:o.) [Ny tr] 1905. 2. omarb uppl: ... folkskolor. Rättskrivn enl k cirkuläret d 7 april 1906. 1–2. 1906. 1. Lärjungens del. 128 s. [Nya tr] 1907, 1908, 1910, 1914. 3. omarb uppl 1915. 142 s. [Nya tr] 1918, 1921, 1923. 4. uppl okänd. 5. omarb uppl utg av V. Cederschiöld o O John 1936. 168 s. 2. Lärarens del. 58 s. – Om Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige av Selma Lagerlöf. Föredr vid fjortonde allm folkskolläraremötet i Gävle. Sthlm 1908. 20 s. – En blick in i verkstaden [förarbetena till Körkarlen] (Svenska studier tillägnade Gustaf Cederschiöld den 25 juni 1914 Lund 1914, s 202–216). – Riktlinjer för modersmåls-undervisningen. Seminarier o provårskurser tillägnade. Lund 1916. 101 s. (Tills med G Cederschiöld.) 2. uppl 1923. 87 s. – Handbok till Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Sthlm 1918. (8), 296 s. – Helena Munktell, hennes liv o personlighet (Helena Munktell, några minnesblad utg av vänner, Sthlm 1920, s 9–61). – Seminarieminnen. Berättade vid Folkskoleseminariets i Falun 50-årsjubileum 8 april 1925 (Svensk läraretidning, årg 44, 1925, Sthlm, 4:o, s 367–370; även i Falu folkskoleseminarium, Redogörelse för verksamheten läsåret 1924–1925, d 2. Femtioårsjubileet, Falun 1925, s 29-38, o härur ÅSU, årg 16, 1936,. 1–2 = Serievol 47–48. Seminarieminnen, för ASU insaml av B R Hall o A Liander, [Sthlm, tr] Lund 1936, s 82–92: Falun 1888–1916, samt sep: Seminarieminnen, föredr vid femtioårsfesten i Falun d 8 april 1925, Sthlm 1925, 8:o, 19s; utdrag i Falu folkskoleseminariums kamratförbunds årsskrift 1957, Hedemora 1957, s 7–10: Minnen från gamla seminariet ...). – En karta, där du kan följa Nils Holgerssons färd, sedan han den minnesrika söndagen hade lämnat sitt föräldrahem. Sthlm 1934. (16) s. [Föret.] – Från "Jerusalems"-åren: utdrag ur några brev från Selma Lagerlöf (SLT, årg 3, 1940, Lund, s 84–91). – Bidrag i Verdandi, tidskr för ungdomens målsmän o vänner ..., 1896-97, 1900, Sthlm.

Utgiva: S Lagerlöf, Mårbackablomster. Ur S Lagerlöfs arbeten saml o till en födelsedagsbukett hopbundna. Sthlm 1933. 121 s. – Brev frånj. H. Munktell till hans far bergsrådet J. J. Munktell å Grycksbo bruk. Skrivna under två utländska resor 1828–1830. Sthlm 1939. 4:o. 190 s, 3 pl-bl. [Anon.] – Selma Lagerlöf och H. C. Andersen. Ett brev från S L till Hilma Borelius (SLT, 4, 1941, s 101-103).

Översatt: W A Berendsohn, Selma Lagerlöf, Sthlm 1928, 350 s, 16 pl (anon; företal: med uteslutningar, beriktiganden o tillägg).

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 9 mars 1888, nr 34 (ang behörighet att söka tjänst vid seminarium), RA. S G Dahl, Lärovärksmatr för läsåren 1897–1899 (1900); E Dohlwitz, nekr över O (Falu-Kuriren 1 mars 1943); I Frunck, V O, Selma Lagerlöfs vän o stöd (Falu-Kuriren 18 okt 1955); A Grönberg, nekr över O (Dala-Demokraten 1 mars 1943); Hågk o livsintr, 21–22. Mårbacka o Övralid (1940–41), passim; E Kölgren o C G Tengström, Läroverks- o seminarie-matr 1914–1915 (1915); N S Lundström, Sv kvinnor i offentlig verksamhet (1924); Y Toijer-Nilsson, Selma Lagerlöf (SBL 22, 1977–79). – Nekr över O i SvD 28 febr 1943.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Valborg H C Olander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7676, Svenskt biografiskt lexikon (art av Eva Andersson), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7676
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Valborg H C Olander, urn:sbl:7676, Svenskt biografiskt lexikon (art av Eva Andersson), hämtad 2024-04-20.