Meriter

Nordal, Gideon Vigilius, f 3 dec 1886 i Holm, Älvsb, d 15 mars 1945 i Gbg, Johanneb. Föräldrar: lantbrukaren Gustaf Andersson o Anna Stina Olsson. Mogenhetsex vid Gbgs h reallärov 2 juni 06, inskr vid GH ht 06, FK där 5 juni 08, vik adjunkt vid Gbgs västra realskola ht 08–vt 10, vik lektor vid Gbgs h latinlärov 1 okt 10–vt 11 o vt 12, vik o eo adjunkt vid Folkskolesem i Gbg vt 12–ht 14, ord adjunkt 5 dec 14–jan 24, lektor i psykologi, pedagogik o historia från 12 jan 24, ledde utbildn av elever o lärare i simn o livräddn ht 12–vt 14 o ht 17–vt 20, allt vid folkskolesem, ordf o bitr ledare i GH:s gymnastik- o idrottsfören 15–19, reservofficersex 14 okt 15, reservofficer vid Älvsborgs reg 31 dec 15, led av styr för Sveriges skolungdoms gymnastik- o idrottsförb från 16, underlöjtn vid Älvsborgs reg:s reserv 18 jan 18, löjtn där 13 aug 21, inskr vid LU ht 23, FL där 15 dec 23, inskr vid Kl sept 27, MK där 25 maj 28, gymnastikdir vid Gymnastiska centralinst (GCI) 12 juni 30, ML vid Kl 3 sept 32, eo amanuens vid pediatriska kliniken o läk vid rådgivn:byrån för uppfostringsfrågor vid Norrtulls sjukh i Sthlm 32–37, extra läk vid rättspsykiatriska kliniken på Långholmen där periodvis 32–37, förest för rådgivn:byrån för uppfostringsfrågor vid Gbgs folkskolor från 33, läk vid bl a Gbgs folkskolors observations- o hjälpklasser från 35 o Gbgs stads sinnesslö- skola från 36, innehade olika läk:-förordnanden vid Sahlgrenska sjukhusets i Gbg psykiatriska klinik o 2:a medicinklinik från 40, hjälpskolekonsulent hos skolöver-styr från 29 aug 41.

G 8 aug 1913 i Skrea, Hall, m TK o FM Ella Rosa Maria Hjertstrand, f 16 maj 1887 i Kvidinge, Krist, d 18 mars 1975 i Gbg, Vasa, dtr till kantorn Bror Lars H o Neta Katarina Davidsson.

Biografi

Av Gideon N:s meritförteckning att döma kan han förefalla ha varit en människa med mycket stor receptionslust men med svårighet att finna en varaktig stad för sitt arbete. Det första är riktigt men det senare är fel. Huvudämnena var psykologi och pedagogik. Som lärare ville N i första hand föra över sin egen positiva människosyn till de blivande lärarna, få dem att i sina elever se individer med olika utrustning, olika värderingar och olika sociala förutsättningar. Att plugga in kunskapsdetaljer måste stå tillbaka. Han var född pedagog och han ryckte eleverna med sig. Lärarkandidaterna skolades att själva skaffa sig kunskaper genom att skriva uppsatser och hålla föredrag.

I skolarbetet såg N hur barn med psykiskt handikapp blev eftersatta. För att kunna hjälpa dem beslöt han studera medicin och blev vid 46 års ålder läkare. N skaffade sig erfarenhet av vuxenpsykiatri och rättspsykiatri men det viktiga för honom var barnpsykiatrin och uppfostringsfrågorna. Genast efter läkarexamen grundade han på Norrtulls sjukhus hos professorn i pediatrik W Wernstedt Sveriges första rådgivningsbyrå i uppfostringsfrågor. Sedan näringsrubbningar och infektionssjukdomar gått tillbaka kunde barnläkarna börja intressera sig för barnens psykiska rubbningar.

N:s entusiasm, energi och vida kunskaper gjorde byrån på Norrtulls sjukhus till en förebild. Med styrkan av att vara både lärare och läkare blev han pionjär för en vidgad syn på barnavårdsnämndernas arbete med "besvärliga" barn och ungdomar. Från 1932 igångsattes rådgivningsbyråer i många städer och N blev en resande apostel och rådgivare. Det har sagts att han oftare sov på tåg än i sin säng. Att så många rådgivningsbyråer kom till i rask takt berodde på N:s personliga insatser; han verkade i realiteten både som föreståndare och som läkare när en byrå byggdes upp. Vid sidan av sina ordinarie och tillfälliga anställningar höll N kurser och föreläsningar i psykologi, pedagogik och talteknik, och undervisade bl a olika lärarkategorier, militärer och socialarbetare i simning och idrott. Resor och måltider utnyttjades till samtal och diskussioner. Däremot skrev han knappast något och nämns därför inte i R Qvarsells historik över barnpsykiatrin (Lychnos 1985).

N ägde mycket stor arbetsförmåga, vitalitet och ett gott humör. Han var självständig, gick gärna emot konventioner och kom med uppfriskande inlägg, förstärkta med munter ironi. Han hade förmåga att låta den han just samspråkade med känna sig som huvudperson och visade andra hur man kunde få kontakt och gott samarbete med "awikarna". Med finkänslighet ledde N föräldrarna till att sakligt förstå sina barn. Han kände något av en kallelse att väcka de ansvariga att ta ansvar för de eftersattas situation. Tack vare N:s praktiska pionjärgärning började de styrande inse att det behövdes hälso- och sjukvård för psykiskt störda barn. N avled när riksdagen hade ett förslag om statsbidrag till psykisk barna-och ungdomsvård under behandling.

Författare

Lars Öberg

Arkivuppgifter

Brev från N i GUB (till O Hippel).

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: W.F.E.A.-skolornas världsfredsförbund. Konferensen i Edinburgh. Intryck och reflexioner (Skola och samhälle, årg 7, 1926, Sthlm, s 129–135).

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 12 jan 1924, nr 57; SÖ:s arkiv, A 9, Gemensamt prot 1941, RA. G Göthlin, G N (Levnadsbeskrivn:ar, Gbgs läkar-sällsk:s arkiv), Biomed bibi, Gbg.

V Fredriksson, G N in memoriam (Sv lärartidn, 1945, s 357 f); K-H Karlen, Barn- o ungdomspsykiatrin i Sverige (1985); E Lagerwall, t G N (Sv läkartidn 1945, s 1444 ff); O E Olsson, Gbgs folkskolor 1858-1958 (Bidr till Gbgs folkskolors hist, 4, 1958); L G Sjöholm, Folkskolesem för manliga elever i Gbg 1843-1956 (1957); dens, Att bli undervisad. Minnen o funderingar (Pedagog skr 231, 1961); SLH 4:5 (1935); SMoK; Sv läkare i ord o bild (1939); G Walli, G N (Folkskolesem i Gbg, redogör för läsåret 1944–45, 1945, s 18); RE Wenngren, G N – en märkesman (Kommunal skoltidn 1945, s 125 0; W Wernstedt, The advisory department for educational questions and the teaching of the psychopathology of child-hood at the Pediatric clinic of Norrtull's Hospital, Sthlm (Acta paediatrica, 17, Suppl 1, 1935, s 284–292). – Nekr:er över N i dagspressen. – Meddel av dr B Nordal o lektor B Hansson, Gbg.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gideon V Nordal, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8184, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8184
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gideon V Nordal, urn:sbl:8184, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2024-04-24.