Biografi

Grönhagen, släkt. Dess uppgivna härstamning från de sedan 1300-talet kända borgarna Gronehagen i Lüneburg (v Schantz), vilka förde andra vapen, är helt obestyrkt. Pastorn i S:t Nikolai församling i Verden Theodor Grünhagen (d 1659 enl Marcks v Würtenberg) skall enligt 1700-talsuppgift (v Schantz) ha varit far till Claes Henrik G (1643—1712). Denne uppges 1668 (v Schantz) ha flyttat till Sverige, där han blev kommissarie i kammarrevisionen 1673 o assessor 1676. Han adlades 1678 o utnämndes till lagman i Norrfinne lagsaga 1697 o på Gotland 1711. Hans dtr Christina G (1686—1750) förklarades myndig genom k brev 25 maj 1722. Hon var en av de första ogifta sv kvinnor som erhållit denna ställning (Flintberg). Från hennes bröder Johan Didrik G, Claes G o Fredrik G härstammar släktens huvudgrenar.

Johan Didrik G (1681—1738) blev efter verksamhet som sekreterare vid kontributionsränteriet o högsta ordningsmannaämbetet lagman i Västernorrland 1722 o landshövding på Gotland 1728 (ej 1722) samt friherre 1731. Som landshövding sökte han genom allehanda reformer rycka upp Gotland ur dess förfall. Resultatet kom dock ej att motsvara ansträngningarna, i många fall på grund av bristande intresse från överordnade myndigheters sida men ännu mer genom allmogens reaktion mot G:s temperamentsfulla hårdhet och hänsynslöshet. Med hans son kammarherre Claes Wilhelm G (se nedan) utdog den friherrliga släkten G på manssidan.

Kapten Claes G (1691—1739) deltog 1710 i slaget vid Hälsingborg o sjöstriden i Köge bukt. Hans son Johan Wilhelm G (1715—78) var 1734—60 i fransk tjänst o avancerade 1757 till major vid Royal Suédois. Efter hemkomsten blev han premiärkapten 1760 o generaladjutant hos överbefälhavaren i Pommern Augustin Ehrensvärd 1762. G var den ene av de båda sv representanterna vid förhandlingarna om det vapenstillestånd, som avslutade Sveriges deltagande i Sjuåriga kriget. Han blev överstelöjtnant 1767 o överste 1770 samt fick generalmajors avsked 1775. En av G:s bröder blev morfar till »Ydredrotten» L F Rääf o till presidenten A v Hartmansdorff samt farfars farfar till överste Åke G (f 1885).

Kapten Fredrik G (1698—1770) kom genom sitt äktenskap att bli bosatt i Finland, där hans söner major Claes Henrik G (1749—1831) o överstelöjtnant Johan Adolf G (1753—1826) immatrikulerades på riddarhuset 1818. Johan Adolf G deltog i ryska kriget 1788—90, kriget i Pommern 1807 o finska kriget 1808—09. Han har blivit känd genom Runebergs dikt Döbeln vid Jutas. Det har emellertid påvisats, att han ej var med vid Jutas (Brakel; Waller). Däremot spelade han en viktig roll i striden vid Lappo. Brodern Claes Henrik G blev farfar till ryske generalen Knut Gustav Ferdinand G (1823—1909).

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: Biographica, RA; G L v Schantz o N V Marcks v Würtenbergs genealogier, RHA. — J E Almquist, Om kontributionsränteriet (KFÅ 1917), s 125, 134, 165, 169; C A Brakel, Anteckn:ar öfver 1789—1790 samt 1808—1809 årens fälttåg i Finland (1862), s 128; J H Büttner, Genealogis . . . der vornehmsten liineburgischen adelichen Patriciengeschlechter (1704); Carpelan, 1 (1954); L Dannert, Huvuddragen av Gotlands polit hist (Boken om Gotland, 2, 1945), s 45—51; J A Flintberg, Lagfaren-hets-bibliothek, 2 (1797), s 347; G Gran-felt, Johan Adolf G (Fänrik Ståls män, 1901); dens, Grönhagen (FBH, 1, 1903); A H[ästesko], G-suku (Kansallinen elämäkerrasto, 2, 1929); J Kleberg, KK 1634—1718 (1957); Malmström, 6 (1901); M Mattsson, I Ydre på 1800-talet (1932); P Meyer, Die Pastoren der Landeskirchen Hannovers und Schaumburg-Lippes seit der Reformation, 2 (1942), s 457 f; A Munthe, Ett stycke karolinsk vardag (KFA 1946), s 135; S Olssons rec av Wallers nedan a a (PHT 1950); F Rudelius, Kalmar reg:s personhist 1623—1927, 1—2 (1952—55); A T Snöbohm, Gotlands land o folk (1871), s 299 f; J F v Siade, Verda evangelica (1754), s 40; T Säve, Sveriges deltagande i sjuåriga kriget åren 1757—62 (1915); S Waller, Georg Carl v Döbeln (1947); J Wallin, Gothländska saml:ar, 1 (1747), s 68 ff.

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Grönhagen, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13270, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13270
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Grönhagen, släkt, urn:sbl:13270, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-19.