Meriter

Newman, Ernst Conrad, f 11 dec 1889 i Vittsjö, Krist, d 13 juni 1949 i Lund, Domk. Föräldrar: ingenjören Pehr Nilsson N o Pernilla (Nellie) Christensson. Elev vid Kristianstads lärov, ritbiträde på byggmkontor i Sölvesborg 04–06, teckndär vid Osby samskola läsåret 06–07, ritare, kassör o bokförare vid Osby gjuteri o mek verkstad 06–09, elev vid Lunds privata elementarlärov ht 09, Studentex där 14 juni 11, inskr vid LU 8 sept 11, folkskollärarex i Växjö 5 juni 13, FK vid LU 14 sept 14, sekr i Lunds kristliga studentförb o led av styr för Sveriges kristliga studentrörelse 15–16, TK vid LU 31 maj 18, ordf i styr för Sydsv avd av Sveriges kristliga gymnasiströrelse 19–20, innehade olika lärartjänster i kristendom o filosofisk propedeu-tik vid Lunds privata elementarskola ht 20–vt 30, TL vid LU 28 maj 23, led av styr för bla Lunds teol sällsk 25-30, disp vid LU 28 maj 25, doc i kyrkohist 11 juni 25–30juni 30, lär i kateketik där ht 25–vt 30, prästv för Lunds stift 13 dec 25, led av Lunds förs:ars gemensamma kyrkoråd 1 jan 26–15 sept 30, TD vid LU 22 maj 26, ledare för kyrkl frivilligkårens i Lund sommarkurser 29–39, prof i kyrkohist vid Åbo akad 6 juni 30–30 juni 40 (tjänstl från aug 38), v ordf i Rikssv fören i Åbo 24 mars 31, ordf där 15 febr 34–1 febr 39, led av kyrkorådet i Sv Olaus Petri-förs i Hfors 30 mars 37-30 mars 39, tf prof i prakt teologi med kyrkorätt vid LU 1 aug 38–30 juni 41, kh o domprost i Lund från 31 jan (tilltr 1 juli) 41. – Led av Samf Pro fide et Christianismo 37, LHVL 39.

G 10 juli 1920 i Växjö m Elsa Charlotta Debora Didoff, f 10 dec 1889 där, d 6 jan 1963 i Lund, Domk, dtr till teckn:läraren Anders D o Emma Helena Wetterhall.

Biografi

Ernst N härstammade från Göinge. Fadern hade gjuteri och mekanisk verkstad i Osby och var till sist konsulterande ingenjör i Tyringe. Under slutet av 1880-talet vistades N:s föräldrar i New York, där de bytte sitt tidigare antagna släktnamn Nyman mot det engelskklingande Newman. Modern återvände i förväg till Sverige för att sonen skulle födas där. Vid tio års ålder sattes N i läroverk med villkoret att få gå kvar så länge han var bäst i klassen. Visserligen uppfyllde N detta krav, men ekonomiska bekymmer tvang honom vid 14 års ålder ut i arbetslivet som stenarbetare och murarlärling. Ett par år var han anställd i faderns firma. Han tvekade länge vilken bana han skulle välja och inriktade sig på att bli ingenjör eller arkitekt. 17 år gammal utförde han ritningar och kostnadsberäkningar till Osby samskola, där han ett par år var teckningslärare. Efter två år vid Lunds privata elementarskola avlade N studentexamen på reallinjen. Han skaffade sig därefter snabbt en yrkesutbildning och avlade folkskollärarexamen. Påverkad av A Lutteman (bd 24) beslöt han därefter att läsa teologi.

N:s barndomshem var präglat av en kombination av gammalpietistisk fromhet och nyevangelisk väckelse i Sv missionsförbundets (SMF) anda, och hans forskningsprofil kom att bestämmas av detta. Han var en energisk, uppslagsrik och mycket grundlig arkivforskare med utpräglat spårsinne, som så gott som uteslutande ägnade sig åt 1800-talets sv kyrkohistoria. Genom doktorsavhandlingen om nordskånska väckelserörelser blev han på flera sätt en banbrytare. Med sin fokusering på den folkliga fromheten ansågs ämnet ännu inte riktigt akademiskt rumsrent. Boken var den första vetenskapliga skildringen av en sv provins' kyrkohistoria och innehöll dessutom en bred skildring av bygdens natur, folklynne och socialekonomiska förhållanden. Tillsammans med H Pleijel, som disputerade på ett näraliggande ämne några månader efter N, gav han den sv kyrkohistorieforskningen en ny inriktning. I skildringen av det folkliga fromhetslivet bröt han såväl med den apologetiska framställningen hos C A Cornelius (bd 8) som med den oskiktade panegyriken hos E J Ekman (bd 13). Med inspiration från N utkom härefter en rad stiftshistoriska undersökningar från olika delar av landet, och den sv 1800-talsväckelsen har härigenom blivit jämförelsevis ingående belyst. Huvuddelen av N:s avhandling behandlar kyrkoväckelsen under inflytande av P L Sellergren, Pehr Nyman och Henric Schartau. Med utgångspunkt i ett mycket stort material nytecknade N till stora delar norra Skånes andliga historia.

N:s bakgrund och forskningsintressen kom honom att intressera sig för den fråga som i den sv kyrkohistorien åstadkommit den häftigaste debatten i lekmannakretsar, P P Waldenströms lära om försoningen. 1932 utgav N den första undersökningen härom. Han ställde där in den waldenströmska försoningsläran i dess idéhistoriska sammanhang och påvisade dess rötter i 1600-talet. Den var, menade N, en inom det folkliga fromhetslivet framvuxen rationaliserings- och eticeringsprocess. Boken var en uppgörelse också med Waldenström personligen, som bl a kritiserades för teologisk lättvindighet och självsäkerhet. Den efter honom utbildade fromhetsriktningen granskades med hänsyn till vad N menade vara en blandning av "ekonomisk smartness och yttre gudaktighet" och en försumlighet vad gällde den personliga etiken, som N såg som en konsekvens av Waldenströms "mänskligt veka gudsbild". Som kyrkohistorisk undersökning ansågs boken vederhäftig, men den åstadkom en livlig debatt i frikyrkokretsar. Som många av N:s kyrkohistoriska arbeten debatterades den i det SMF närstående Sv morgonbladet (SvMbl); efter att i tre nummer ha publicerat en starkt kritisk recension och sedan N gått i svaromål gav tidningen honom emellertid rätt i sak, och en ny, mera nyanserad anmälan infördes.

1930 hade N som professor i kyrkohistoria flyttat över till den unga, svenskspråkiga Åbo akademi och var verksam där i åtta år. Han lärde sig snabbt finska och ägnade med början i installationsföreläsningen sin forskning åt kontakterna mellan den finska och rikssv väckelsen. I domkapitelsarkivet i Åbo fann han utomordentliga källor för sina undersökningar. Han utgav bl a en kommenterad edition av brev från svenskar till den finlandssv väckelseledaren F G Hedberg och en levnadsteckning över den österbottniske frikyrkoledaren Edvard Björkenheim.

Under åbotiden sysslade dock N, ehuru besvärad av biblioteksförhållandena, huvudsakligen med det stora forskningsprojekt till vilket allt det föregående kan sägas ha utgjort förarbeten: en historisk framställning av de evangelikala idéernas och lekmannainflytandets betydelse i det sv fromhetslivet. Som docent i Lund hade han 1928–29 utarbetat en mindre skrift i ämnet, Evangeliska alliansen. En studie i protestantiska enhetssträvanden och sv folkfromhet, som stannade på korrekturstadiet, även om den lästes och citerades i vetenskapliga arbeten och tom var upptagen på teologiska fakultetens kurslista. Senare inarbetades texten i två andra böcker. 1937 utgav N en undersökning om den ekumeniska rörelsens förhistoria, den 1846 grundade sk Evangeliska alliansen i dess verksamhet utanför Norden. Ett par år senare utkom ett omfattande och synnerligen detaljrikt motsvarande arbete om Gemenskaps- och frihets-strävanden i sv fromhetsliv 1809–55, där han ur principiell synpunkt belyste frågorna om konventikelfromhet och religionsfrihet. Trots sina 652 sidor utgjorde denna bok endast den första av två planerade delar; arbetet förblev dock en torso.

1938 kallades N att uppehålla den efter Y Brillioth ledigblivna professuren i praktisk teologi i Lund. Han ändrade då forskningsinriktning och arbetade därefter med en homiletisk undersökning av sv predikan 1809–55 (ms i LUB). Sedan prebendeinstitutionen avskaffats blev N Lunds förste församlingsvalde domprost. Han trivdes väl som församlingspräst och hade under åbotiden varit flitigt verksam både lokalt och i Borgå stift, vilket framgår av en 1935 utgiven predikosamling; från 1929 var han primus motor vid Lunds stifts kyrkliga ungdomskurser. Vid tre tillfällen uppfördes han på biskopsförslag. I Åbo och västra Nyland var han en samlande gestalt för rikssvenskarna och under kriget en drivande kraft för finlandshjälpen i Lunds stift. Några år efter det att han tillträtt domprosttjänsten inföll Lunds domkyrkas 800-årsjubileum, som firades under storslagna former. I anslutning därtill tog N initiativet till och utgav en monumental historik över katedralen, där dess betydelse och funktion skildrades och där N själv skrev 1800-talsavsnittet.

N var umgängsam och hjälpsam och odlade inte minst i Åbo en uppskattad gästfrihet för studenterna med högläsning och musik; själv var han en skicklig violinist. Säkert ansåg han också finlandsåren som sin lyckligaste period även om den förmörkades av en blott elvaårig sons sjukdom och död. Om sonens öde berättade han i boken Alvar, som spreds i flera upplagor i Sverige och Finland och som ledde till en omfattande själavårdskontakt med människor i liknande situation. N var vid sin bortgång sysselsatt med det som han hoppades skulle kröna hans forskarbana: del åtta av det av H Holmquist och H Pleijel utgivna standardverket Svenska kyrkans historia, där han skulle behandla folkväckelsen och det kyrkliga förnyelsearbetet 1819–80. Ett sådant band har ännu (1988) inte utgivits.

Författare

Oloph Bexell

Arkivuppgifter

N:s arkiv (dagböcker, brev, ms mm) i LUB. — Brev från N i UUB (bla till E Linderholm).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Höst (Eko. Utg av Lunds priv elementarskolas litt fören [rubr], [nr 2,] Lund 1910, s 2 f; undert Econ). — Stjärnan i Osterland [dikt] (ibid, s 5; d:o). - Ut.....- (Blå bandet. Organ för Sveriges blåbandsfören, årg 29, 1911, Örebro, fol, n:r 51 A, s [5]). - Vår [dikt] (ibid, 30, 1912, n:r 16, s [3]). - Bild från Ousby (Kristianstads läns veckoblad, årg 3, 1913, Kristianstad, fol, n:o 13, s [2]; undert Econ). — Hvad vi unga vilja (Smålandsposten, Kronobergs läns tidn, 1913, Växjö, fol, n:o 77 (B). Bilagan Hembygden, s [2] f). — Vi unga och nöjesfrågan (Uppåt, organ för Sveriges kristliga student-, gymnasist- o seminariströ-relser, årg 15, 1918, Lund, s 165—168). — Sveriges kristliga student- och gymnasiströrelse (Växjö stifts hcmbygdskalender, årg 11, 1920, Växjö, s 77-88). — Nordskånska väckelserörelser under 1800-talet. 1*. [Även:] Akad avh ... Lund. Sthlm 1925. XXXII, 368 s. — En göteborgsprästs frikyrkopla-ncr på 1810-talet [Cornelius Rahmn] (julboken ... red av H.E. Hallberg, 1925, Sthlm, s 148-167). -''Inre missionens" första framträdande i Sverige (ibid, 1926, s 163-213). - Kyrkan och nykterhetsrörelsen i gångna tider och i våra dagar (Brage, tidskr för folkbildningsarb o hembygdssträvanden. Utg av Sveriges blåbandsfören, 1926, Örebro, s 105—120). — Jonas Sandells barndoms- och ungdomsår (Växjö stifts hcmbygdskalender, 17, 1926, s 135—172). — Pehr Nymans förbindelser med Gö-ingebygden (Jul i Göinge [omsl], 1927, Hässleholm, fol, s 16 f). — Samuel Johan Cavallin (SBL, bd 7, 19[26-]27, Sthlm, A:o\ s 694-698). - Nicolaus Johan Cervin-StéeiihofT(ibid, 8, 19[27-]29, s 319-327 [1928]). - Peter Wieselgren som romantiker och religiös folkväckarc. Sthlm 1928. 54 s, 1 pl. — Den trånga porten. Predikan. Sthlm 1929. 10 s. [Ur Tidskr för predikanter s å.] — Prins Bernadotte 70 år (Månadsblad för K.F.U.M. Lund, 1929, Lund, 4:o, n:o 11, s 2). — Svensk högkyrklig-het, lågkyrklighet och frikyrklighet (Finska kyrko-historiska samfundets handlingar 28. Festskrift tillägnad Jaakko Gummerus och Martti Ruuth ... [även finsk titel]), Hfors 1930, s 396-431). - Vad vi vilja. Tal ... i Mariakyrkan midsommarafton (Väckelse och vardag, föredr vid Kyrkliga ungdomskursen i Hälsingborg 1929, Sthlm 1930, s 13-20). — Vaken och varen redo! Predikan vid avslut-ningsgudstjänstcn d 24 juni (ibid, s 167—178). — Kyrkliga frivilligkårcn - ett tjugoårsjubileum (Meddelanden från Lunds kristliga studentförbund, årg 7, 1931, Lund, 4:o, s 34-36). - "Hed-bergianismen" i Sverige. Åbo 1931. 220 s. (Acta Academiac Aboensis, Humaniora 8:2.) Början även omtr: Finska kyrkohistoriska samfundets årsskrift [även finsk titel], 21, 1931, Hfors 1933, s 215 — 288. — Tiden och nåden. Predikan ... hållen i Åbo domk nyårsafton 1930. Sthlm 1931. 13 s. - En stor glädje (Tillkomme Ditt rike [omsl: utg av Finska missionssällskapet], 1931, Hfors, fol, s 2 I). -Katekesfrågans läge i Sverige (Teologisk tidskrift [även finsk titel], årg 36, 1931, Tampcrc, s 10—32; delvis på finska: Uskonto ja koulukasvatus, Porvoo 1932, s 180-203). - Svensk högkyrklighct, låg-kyrklighet och frikyrklighet. Kyrkohist studier. Sthlm 1932. 265 s. - Den Waldenströmska förso-ningsläran i historisk belysning. Sthlm 1932. 370 s. — Den Waldenströmska försoningsläran i kyrkohistoriens och den nutida luthciforskningcns ljus. Föredr vid stiftsmötet i Karlstad d 23 aug. 1932 (Karlstads stifts julbok, årg 21, 1932, Karlstad, s 82—104; även sep, 25 s). — En stor glädje (Sanningsvittnet, Evangelisk veckotidn, årg 58, 1932, Sthlm, 4:o, s 401 f). — Gustav Adolfs-minnet i dess relation till den religiösa alliansidcn och modern ekumenicitet (Protokoll fört vid lagtima synodal-mötet med prästerskapet i Borgå stift 25—28 oktober 1932 jämte Tillägg, Borgå 19[32-]33, s 81-93). — Peter Lorcnz Sellergrcn - en förgrundsgestalt i den sydsv väckelsens hist (Svenskt kyrkoliv i Finland, årsbok för dc sv församlingarna, årg 11, 1933, Hfors 1932, s 17-26). - Passion. Vad är passionstidens oförlikneliga glädjebudskap? (Sanningsvittnet, 59, 1933, [bilaga,] fol, nr 13 B, s 1, 4; även: Hälsning till svensk allmoge i Finland från Åbo akademis studentkår, n:o 9, 1933, Åbo, 4:o, s 1 — 3). — Religiösa strömningar i 1900-talets Sverige, [l]-3 (Kirkc og Folk, Aarg 8, 1932, Odense, s 201-215, 225-238, o 9, 1933, s 1-14). - Finländska inflytelser i rikssvensk folkfromhet under 1800-talet. installationsföreläsn hållen d 29 nov. 1930 (Årsskrift, utg av Åbo akademi, 16-17, 1932-1933, Åbo 1934, s 238-260; även i Kristendomen o vår tid 1931, varur sep Lund 1931, 27 s). — Svenskt och angloamerikanskt. Upps 1933. 199 s. — Peter Fjellstedt och missionstankens genombrott i Sverige. Hfors 1933. 15 s. — Gravlagda förhoppningar - nytt hopp. Predikan vid långfrc-dagsvesper i Åbo domk d 14 april 1933 ... Sthlm 1933. 10 s. [Ur Tidskr för predikanter s å.] -Alvar. Glimtar från ett barns liv o död. Sthlm 1934. 83 s. 2. uppl s å. 3. uppl utg av B Newman. 1951. 82 s. Övers: Pikku poikani, Hfors 1936, 88 s. — Tegnér och prästmötet i Växjö 1836. Föredr vid Värcnds prästsällskaps sammankomst å församlingshemmet d 25 juni 1934 (Växjö stifts prästmöteshancllingar, 1934, Växjö, s 519-543j även sep, 25 s). -Rikssvenska föreningen i Åbo (Allsvensk samling, [årg 21,] 1934, Gbg, 4:o, n:o 6, s 5 f; undert X). -Edvard Björkenhcim (Svenskt kyrkoliv i Finland, 13, 1935, tr 1934, s 79-87). - Tiden och nåden. Predikningar o betraktelser. Sthlm 1935. 392 s. -Gratia servi gratiae (Kring korset och kyrkan, minnesskr utg av Kyrkliga frivilligkåren inom Lunds kristl studentförb, Lund 1936, s 51-63). - Välsignad - till välsignelse (ibid, s 112—125). — Väckelselinjen i vår kyrka. Ett arv o dess förpliktelser (Arvet, tidskr för konservativt tänkande, 1936, Spöland, 4:o, n:r 4, s 24—36). — Krubban och stjärnan ... i Åbo domk julafton 1935 (Bibeltrogna vänners julkalender, årg 21, 1936, Sthlm, s 5—16; förkortad: ]ulklockan ... utg av Metodistkyrkans sv ungdomsförb [i Finland], årg 26, 1937, Vasa, fol, s 5 f). — Gcert Sentzkc ... Die Kirchc Finnlands ... 1935 [recension] (Deutsche Literaturzcitung, Jahrg 57, 1936, Berlin, 4:o, sp 2027-32). - Evangeliska alliansen. En studie i protestantisk enhets- o frihets- strävan. Lund 1937. VII, 364 s. — Själens pilgrimslängtan [predikan] (Kyrkans självbesinning, från förhandlingarna vid femte nord prästmötet i Visby d 1-3 sept 1936, Sthlm 1937, s 178-191). - Kristi himmelsfärdsdag ... (Aftonsångspostilla uti vilken behandlas första årgångens aftonsångstextcr ... utg av A Malmberg, Lund 1937, s 247-256). - På ekumenisk konferens i Paris 1855 - en dramatisk episod från den rikssv folkväckelsens genombrottstid (Teologisk tidskrift, 42, 1937, Hfors, s 163-169, 233-242). - Julens fridsbudskap (Samarbete, [organ för dc organiserade konsumenterna,] årg 29, 1937, Hfors, fol, nr 50-51, s 1). - Sam. Stadener som förkutinare (Sam. Stadener, mannen o gärningen, [utg: G Stenvall o J Wahlgren,] Lund 1937, s 65—78). — "I Hoppet sig min frälsta själ förnöjer (Hälsning till svensk allmoge i Finland'..., 13, 1937, s 9 0- - Lina Sandells resa i Finland sommaren 1867 (Soluppgången på Konungens bud, illustr missionskalender ... av Svenska alliansmissionen, Jönköpings missionsfören, årg 22, 1938, Jönköping, s 16-32; på finska i festskr till Erkki Kaila: Sana ja kirkko, Hfors 1937, s 165 — 180). — Bekännelsetrogen kristendom (Jul i Gö-inge, 16, 1937, s 9 !)¦ — Dwight L. Moody och hans inflytande på fromhetslivet i Finland (Protokoll fört vid lagtima synodalmötct med prästerskapet i Borgå stift 19-22 oktober 1937 jämte Tillägg, Borgå 19[37-]38, [3,] s 33-56). - Dwight L. Moody och hans inflytande i Sverige (Från skilda tider, studier tillägnade Hjalmar Holmquist Sthlm 1938, s 368—404). — På nykterhetsmöte i Madesjö för hundra år sedan. Högtidstal i Madesjö kyrka d 11 sept. 1938 (Tirfing, tidskr för nykterhetsfrågans studium, årg 32, 1938, Sthlm, s 133-142). - Positivt och negativt i nykterhetsrörelsen. Föredr vid av "Landsutskottets för kristligt nykterhetsarbete" anordnad offentlig årsfest i Sv flickskolan i Åbo d 10 mars 1937 (Året om, Sv nykterhetsfolkets årsbok, årg 5, 1938, Vasa, s 270-282). - Dödens banemän (Krigsropet, offic organ för Frälsningsarmén i Finland, årg 49, 1938, Hfors, fol, n:o 24, s 2 f). — Vägar till kyrklig förnyelse. Ur ett föredr vid Kyrkliga ungdomskursen i Högsby d 27 juni 1936 (Bibcltrogna vänners julkalender, 23, 1938, s 67 — 78). — Gemenskaps- och frihetssträvanden i svenskt fromhetsliv 1809-1855. Lund 1939. 652 s. — Den "kristiska" perioden i svensk homiletik (Till Gustaf Aulén Sthlm 1939, s 235-244). - [Tre griftetal] (Griftetal samlade av B Bexell, Sthlm '1939, s 125-128, 140-144, 147-152). - Några böner att använda i sorgehuset (ibid, s 283—287). — Fromhetsarvet i Finlands kamp (Arvet, 5, 1940, n:r 1, s 16—18). — "Det förunnades Vilhelm Lundström att leva för en stor idé och se denna förverkligad" (Allsvensk samling, 27, 1940, tv.r 7, s 10). — Jumalan haltuun (Församlingsbladet Evangeliskt veckoblad, årg 37 (79), 1940, Sthlm, 4:o, s 103). — Finlands kamp - en kamp för kristen tro o kultur (Gymnasisten ... utg av Sveriges kristliga gymnasiströrclse, årg 14, 1940, Upps, s 4—7). — En värld i vånda väntar på hjälp. Inträdespredikan i Lunds domkyrka 14 sönd. e. Tref. den 14 sept. 1941. Lundo 1941. 20 s, 1 pl-bl. - En rikssvensk ser på Åbo svenska församling 1930— 1938 (Åbo svenska församling 1921-1941, en min- ncsskr, Åbo 1941, s 144—152). — Bckännclsctrogen kristendom (Den sunda läran och tidens tecken, predikningar o föredr, hållna vid Kyrkliga förbundets för evangelisk-luthersk tro möte i Kyrkhult, Blekinge, d 17-18juni 1941, Lund 1941, s 71-88; omtr: Kyrkfolkets samling, [d 1.] Från Kyrkliga förbundets för evangelisk-luthersk tro möten i Lunds stift 1925-1943, utg av S Adrian, Hässleholm 1944, s 214—226). - "Gammalpietismen" i gränstrakterna mellan Småland och Blekinge (Ordet och kyrkan. En bok tillägnad prosten L. M. Engström, Lund 1942, 4:o, s 151-163). - Heliga trefaldighets dag ... (Epistelpostilla, predikningar över cpistcltexterna av sv präster utg av A Malmberg, Sthlm 1942, s 198-202). - Hur Kristus bringar rätten till seger bland folken. Högmässopredikan i Lunds domk Trettondedag jul 1942 (Den evangeliska missionen, utg av Lunds missionssällskap, årg 96, 1942, Upps, s 33-41). -[Uttalande] (Min väg till kallelsegärningen. Själv-biogr uttalanden, saml 4, Sthlm 1943, s 93-105). — Första i advent ... (Högmässopostilla, andra årgångens texter ... utg av E X o A Wihlborg, Lund 1943, s 5—14). — Högmässopredikningar. 1 (Homiletisk behandling av böndagstexterna ... utg av G Ekström o S. A. Sigland, årg 47, 1943, Falun, s 117—125). — Vägen hem. Predikan ... vid Traktatsällskapets halvårsmötc i Kristianstad d 10 jan 1943 (Evangelisk-luthersk missions-vän, Kristianstads traktatsällskaps tidn, årg 51, 1943, Kristianstad, s 41—48). — Lovsånger i natten. Vid ... avslutn i Domkyrkans absid d 13 dec 1942 (Vårt förbund, månadsbl för Lunds kyrkl ungdomsförb, årg 22, 1943, Lund, 4:o, nr 1, s 1-3). - Giv barnet rum! (Barnens dags tidning, Lund, årg 1, 1944, Malmö, 4:o, s 3). — "Våra barn, vårt glädjeämne" (Livssyn och social vård. En vänbok till pastor Joh. W.Johnsson Sthlm 1944, s 165-182). - Tacksamhet och självrannsakan inför 800-årsminnet. Tal vid högtidl morgonbön i Lunds domkyrkas absid d 1 sept 1945. [Lund 1946.] 4:o. 7 s. (Inbjudning till Lunds domkyrkas 800-års jubileum 28—29 maj 1946, Bifogade skrifter [1].) — Predikan på första prästmötesdagen (Handlingar rörande prästmötet i Lund, d 19, 20 o 21 sept 1944, Lund 1945, s 287-297). - Med Tegnér på prästmöte i Växjö lör hundra år sedan (Militärhemmet, red o ansv utg: C Elmgård, årg 1, 1945, Karlskrona, 4:o, n:r 2, s 8—17). — Gud till ära och människor till gagn. Högtidspredikan i Lunds domk d 28 maj 1946 i anl av kyrkans 800-årsjubileum. Lund 1946. 14 s. — Tegnér inför brytningarna inom tidens teologi och fromhetsliv [omsl: inför teologien o folkfromheten]. Lund 1946. 53 s. (LUÅ, X. F., [Acta Universitatis Lundensis, XS,] avd 1 [Teologi, juridik o humanistiska ämnen], bd 42, nr 7.) — Lunds domkyrkas historia 1811 — 1893 (Lunds domkyrkas historia 1145—1945 ... utg av E X, 2, Sthlm 1946, 4:o, s 273-518). - Icke av bröd allenast --- (Josef Wahlgren 50 år ... [omsl: Tillägnad kyrkoherden Josef Wahlgren på 50-årsdagen], Nybro 1946, 4:o, s 88-92). - Arvet från Luther - en aktuell kraftkälla (Kyrkor under korset, Luthersk kyrkohjälp, årg 15, 1946, Lund, s 1—8). — Väckelserörelser och kyrkoreformatoriska strävanden under 1800-talet (Lunds stift i ord och bild, redak- tionskomm G Herrlin 1, Sthlm 1947, 4:o, s 101 — 160). — Barndomsminnen från Vilan och Kristianstad (Jul i Asum, [1947,] Kristianstad 1947, 4:o, s 7-12). - Ett gott nytt år. Meditationer vid ett årsskifte. I Lunds Rotaryklubb fredagen den 17 jan. 1947 (Rotary-Norden, organ för 78:de ... distr av Rotary international, Sverige årg 12, 1947, Gbg, 4:o, s 9-11). - Edvard Björkenheim och den "frikyrkliga" väckelsen i Finland. l._De personliga och kyrkliga förutsättningarna. Abo 1948. VII, 236 s, bilagor 39 s. (Finska kyrkohistoriska samfundets handl, 48.) — Huvudsak och bisak i skolan och i livet. Tal vid årsavslutningarna i Lunds priv elementarskola 1941 — 1947. Lund 1948. 74 s. — Elev, lärare och inspektor vid Lunds privata elementarskola - trenne stadier på mitt livs väg (Lunds privata elementarskola 1848—1948, Lund 1948, s 97-119). - Omkr 500 art i Nordisk familjebok, Ny ... uppl, bd 34:2 - 38 (Suppl), Sthlm 1923-26, o 3. ... uppl, 1-23, 1923-37; ett 30-tal i Die Religion in Geschichte und Gegenwart, Handwörterbuch fur Theologie und Religionswis-senschaft, 2. ... Auflage, Bd 1-5, Tübingen 1927— 31, 4:o; medv i: Vår lösen, 1926, 1929, 1931, Upps, 4:o; Kristendomen och vår tid, 1926, 1928, 1931, Lund, 4:o; Svensk teologisk kvartalskrift, 1926, 1932, 1934-36, 1943, Lund, 4:o; Lunds stifts julbok, 1927, 1943, 1945, 1948 o smärre bidr, Malmö; Tidskrift för predikanter, 1928-29, 1931, 1933, Sthlm; Församlingsbladet, veckotidn för sv Finland, 22 o 29/8 1929, 5/5 1938, 14/11 1940, Hfors, fol; Svenska kyrkans årsbok, 1930, 1933, Sthlm 1929-32; Ad lucem, 1931-33, Hfors; Svensk kyrkotidning, 1934, 1937-38 o smärre bidr, Upps, 4:o; titlar se LUM 1939, Lund 1940, s 327-329, o Lunds stifts herdaminne ... utg av G Carlquist, Ser 2:4, Lund 1952, s 106 f; mindre bidr även i bla Kyrkobröderna, Sthlm, 4:o, o Lundastiftet, Ystad, 4:o; vidare medv i Nya Växjöbladet 13/12 1918, 13/1, 7 o 8/2 1919, 8/4 1920, Smålandsposten 8/4 1920, 26/5 1935, 13/6 1943, Vexjö, SDS 2/5 o 1/10 1926, 2 o 15/4, 27/5, 5/6 samt 2/11 1928, 25/2 1929, 28/4 1933, 28/10 1940, 1/11 1941, 10/12 1944, 24 o 25/10 1947, 8/6 1948, Malmö, Karlskrona-tidningen 21/6 1926, Kristianstads läns tidning / Nya Skånska posten 1/7 1926, SvD 15/10 1927, 9/12 1928, A-uppl 3/10 1929 o 25/10 1931, 26/5 1935, Lunds dagblad 9/11 1928, 28/10 1940, 7/9 o 30/10 1941,15/2, 13/3 o 20/4 1943, 6/5 1944, 16/11 1946, 20/5 samt 24 o 25/10 1947, 8 o 12/1 1948, Svenska morgonbladet 12/5 1929, 19/5 1932, specialnr maj 1938, 7/5 1939, 14/12 1941, 11/1 1942, Sthlm, Cim-brishamnsbladet 26/6 1930, 25/6 1937, Åbo underrättelser 27/3 o 13/9 1932, 15/11 1934, 7/11 1937, Östgöta-correspondenten 4, 11, 18 o 24/3, 8, 15, 22 o 29/4, 13 o 27/5 samt 10/6 1933, Linköping, Hufvudstadsbladet 28 o 30/4 1933, 8/6 1934, 29/11 .1935, 2/8 1936, 17/4 o 22/5 1938, Hfors, Människovännen 28/5 1936, Jakobstad, Gotlänningen 12/9 1936, Visby, Kalmartidningen Barometern 12/9 1938, Kalmar läns tidning 12/9 1938, NDA 25, 26 o 27/9 1942, 18, 19 o 20/10 1943, Engelholms tidning 19/6 1946, samt Helsingfors-journalen.

Utgivit: P Wieselgren, Lunds akademi på 1820-talet. Personskildringar i brevform ... Med inl o anmärkningar. Lund 1929. 4:o. XIII, 55 s, 1 pl-bl. (Skrifter utg av Föreningen Det gamla Lund, 11.) — Några brev till Evangeliska sällskapet i Stockholm från Finland. Med inl o anmärkningar (Finska kyrkohistoriska samfundets handlingar, 12. Ur de religiösa rörelsernas historia i Finland, urkunder och forskningar, bd 2, [även finsk titel,] Hfors 1937, s 67 — 101). — Högmässopostilla. Andra årgångens texter. Under medv av präster i Lunds stift. Lund 1943. 462 s. (Tills med A Wihl-borg.) — Lunds domkyrkas historia 1145—1945. På domkyrkorådets uppdr 1—2. Sthlm 1946. 4:o. 1. 1145-1536. 603 s. 2. 1536-1945. 620 s.

Redigerat: Kyrkor under korset. Luthersk kyr-kohjälp. [Omsl.] Årg 14 (n:r 4) - 16, 1945-47. Lund. — Lutherhjälpen. Tidskr för Lutherska världsförbundets sv avd. Årg 1, 1948. [Staffans-torp, tr] Lund.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 31 jan 1941, nr 6, RA.

W Bredberg, Luther o Waldenström. Några tankar med anledn av prof N:s bok om Waldenström (Sv morgonbladets A-uppl 13 maj 1932); Domprosten i Lund (Jul i Göinge 1941, s 7 Ij; E Frostin, Trygghet trots allt. Glimtar ur E N:s liv (Lunds stifts julbok 1949); LUM 1939 (1940); WE Nordström, Academia Abocnsis rediviva 1918— 1968 (1968); O Olsson (Olerud), Prof E N om P Waldenström (Sv morgonbladets A-uppl 14—16 april 1922); H Pleijel, EN (HVL:s årsber 1949-50); dens, EN (Lunds hm 2:4, 1952); W Schmidt, E N (Årsb utg av Åbo akad 1947-49); H Wcntz, Präster, professorer, pedagoger. Minnestcckmar ... (1950).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ernst C Newman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8868, Svenskt biografiskt lexikon (art av Oloph Bexell), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8868
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ernst C Newman, urn:sbl:8868, Svenskt biografiskt lexikon (art av Oloph Bexell), hämtad 2024-04-19.