Låstbom, släkt

Låstbom, släkt, härstammande från skattebonden Bengt Larsson (f 1628 eller 1639; d 1718) i Habbegården i Låstads by och socken, Skar, som var far till rådmannen Gunnar Lostbohm (1666–1730) i Kristinehamn. Denne köpte 1704 hälften av järnbruken Niklasdamm och Älvbro i Varnum (nu Kristinehamn) och 1710–11 även den andra hälften. Vid Niklasdamm lät han uppföra en herrgård, som uppges ha stått färdig 1715. De båda bruken kom att åtminstone delvis tillhöra L:s ättlingar ända till början av 1800-talet. Hans son Lars Lostbohm (1718–99) var häradshövding i Åkerbo, Skärkind och Memming, Ög, 1747–95 och i Hanekind och Bankekind, Ög, 1747–81, fick assessors n h o v 1762 och lagmans 1771 samt gjorde 1790 sin gård Åkerby i Gårdeby, Ög, till fideikommiss för sin svärson överste Carl Fredrik von Röök och dennes ättlingar. Hans äldre halvbror Johan Lostbohm (d 1752) kom genom sitt äktenskap i besittning av järnbruket Vassgårda i Varnum (nu Kristinehamn), som 1766 såldes av sonen Pehr Lostbohm (1724–70).

Johan Lostbohms helbror Anders Låstbohm (1698–1776) blev genom äktenskap med en dotter till Henric Kolthoff (bd 21, s 482) delägare i Ransäters stångjärnshamrar i Ransäter, Värml. En av deras döttrar var farmor till Erik Gustaf Geijer (bd 17). Hennes bror revisionssekreteraren Herman L adlades 1780 med namnet af L och blev till sist tf president i kammarrätten (se nedan). Han hade inte någon son.

En annan bror var Johan Lostbom (1732–1802), som 1758 blev magister i Uppsala och 1759 på donators begäran fick den professur i praktisk ekonomi som stiftats av den värmländske brukspatronen Eric Borgström (bd 5). Tillsammans med sin då ännu oavlönade adjunkt Emanuel Ekman (bd 13, s 59) utgav han 1765 veckoskriften Oeconomiska tidningar. L hopbragte också efter (bd 3) mönster en samling jordbruksredskap (nu hos Sveriges lantbruksuniv, Uppsala) och författade Utkast til kunskap om swenske landtmannaredskaper (i Hushållnings-Journal 1780), den kanske mest utförliga samtida skildringen av 1700-talets jordbruksredskap, vilken dock saknar vetenskaplig originalitet (Högberg, PS:s hist). Han sökte förgäves bättre avlönade professurer – praktisk filosofi 1764 och juridisk ekonomi 1770 och 1772. Sedan han prästvigts 1771, promoverats till teol dr 1779 och kommit i tredje förslagsrummet vid biskopsvalet i Karlstad 1787, blev han 1790 förste teologie prof och domprost i Uppsala. L har av en yngre samtida, prosten Matthias Floderus (bd 16, s 188), karakteriserats som en "god men svag människa utan kunskaper och ämbetsmannaduglighet", som ej kunde "förrätta någon syssla utan synbar räddhåga". Hans komplettering av den s k gustavianska allén i Odinslund i Uppsala med ytterligare trädrader öster därom döptes av den dåtida studenthumorn till L:s "opera omnia" (samlade verk). Interfolierade exemplar av naturvetenskapliga bokverk, försedda med anmärkningar och tillägg av honom, finns i UUB.

Johan Lostboms och Herman af L:s brorson klockaren och likvidationskommissarien Johan L (1760–1802) i Väsehärad (nu Väse), Värml, var i äktenskap med en brorsdotter till genealogen Fredrik Fryxell (bd 16, s 589) far till handlanden Sven L (1788–1857) i Västerås. Dennes son August Theodor L (1815–45) började redan söm skolpojke samla biografiska data. 1836 inskrevs August L vid UU, men han tog aldrig någon examen och var 1836–38 verksam som informator i Enköping. 1839 grundade han i Uppsala tillsammans med sin syssling på den fryxellska sidan magister Jonas Wahlström det boktryckeri som på 1880-talet blev Almqvist & Wiksells boktryckeri ab. På detta tryckeri trycktes 1839–42 det därefter upphörda halvveckobladet Upsala Tidningar, som redigerades av Wahlström och L. Fr o m bd 6 (1840) trycktes där också Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män. Båda satt i redaktionen och var bland de flitigaste medarbetarna. Ytterligare en produkt av samma tryckeri var den 1841 grundade vetenskaps- och konsttidskriften Frey, där de båda tryckeriägarna också medarbetade. L, som 1841 blev eo amanuens vid UUB för att få fri tillgång till dess samlingar, publicerade, fortfarande på det egna tryckeriet, också en rad egna arbeten: 1841 en matrikel över UU:s lärare, 1842–43 en fortsättning av A A von Stiernmans Swea och Götha höfdingaminne, 1842–45 hans tillsammans med magister Johan Eric Fant (bd 15, s 339) utförda bearbetning av dennes farbror prosten Anders Michaël Fants (bd 15, s 336) samlingar till Uppsala ärkestifts herdaminne, 1843 Konungariket Norges ståthållare, stifts-amtmän, amt-män och commendanter sedan år 1814, 1844 en fortsättning av C Ugglas rådslängd och 1845 en matrikel över ordinarie tjänstemän vid de sv församlingarna och läroverken. Sedan Wahlström 1844 utträtt ur firma Wahlström & Låstbom, fortsattes denna av L och tryckeriteknikern Carl Eric Lundblad med samma firmanamn. Den rastlöst produktive L, som s å hedrats med val till korresponderande ledamot av SkS, dog emellertid redan följande år i lungtuberkulos, innan han fyllt 30 år. Hans i ms föreliggande ämbetsmannalängder och förteckningar över teol doktorer och fil magistrar mm, inalles ett 40-tal volymer, inlöstes 1846 från hans änka av RA, som 1929 fick ytterligare 4 vol av hans ms från en sondotter till Wahlström. De ingår samtliga i serien Genealogica. Andra ms av L finns i Westinska saml i UUB och i NordM.

Hans bror Sven Engelbreckt L (1820–90) var efter anställningar i Reval och S:t Petersburg snickarmästare i Sthlm 1852–73 och ledamot av stadsfullmäktige där 1869–71 och 1873–77. 1885 flyttade han till Björneborg i Finland, där en av hans döttrar var gift med en godsägare. Där hade L ångmejeri med engrosaffär i utsädesvaror. En tredje bror var handlanden Kuno Bertrand L (1823–84) i Östhammar, som var ordf i denna stads äldste, tills institutionen i fråga upphörde 1862, riksdagsman 1862–63, ordf i stadens drätselkammare 1864–70 och ledamot av Sthlms läns landsting 1867–70. Dotter till honom var målarinnan Fanny Helena Sofia L (1857–1926) i Sthlm.