Löfberg, släkter

Löfberg, släkter.

1 Olof L (d 1772, enl dödb 83 år, enl hfl f 1697) var enligt mtl 1724 bosatt hos sin svärmor i Eskilstuna och är säkerligen identisk med den Olof L som enligt mtl 1721–23 var gårdsfogde i Vilsta, Kloster, Söd. Han brukade 1728–29 kronohemmanet Ökna, Åker, Söd, och från 1729 kronohemmanet Grinda nr 1, Fogdö, Söd, där han tillika var kronolänsman. 1740 skatteköpte han sistnämnda hemman och 1759 även kronohemmanet Hyvena nr 2, Vansö, Söd. Uppgiften (Sv släktkal) att han skulle ha varit son till en kronobefallningsman Johan L i Gripsholms fögderi, Söd, torde vara felaktig; någon kronobefallningsman med detta namn synes ej ha existerat.

Olof L:s sonsons son, vagnmakaren Samuel L (1806–67) i Hällestad, Ög, var far till Jan Peter L (1830–1913), vilken 1881 grundade pianofabriken J P Löfberg & co i Sthlm. Produktionen var ej särskilt omfattande men av utomordentligt hög kvalitet (Sohlman 5:62 f). Företaget ombildades till ab 1911 med ett aktiekapital på 50 000 kr och övertogs av sonen Ernst Gunnar L (1874–1950), vilken var dess VD 1913–44.

Gunnar L:s bror John Harald L (1870–1925) startade 1900 under firmanamnet Harald Löfberg en detaljaffär för linnevaror på Kungsgatan i Sthlm. Han började snart även med leveransförsäljning och utökade successivt sortimentet med andra artiklar inom hemtextilier. Lokalerna utvidgades och filialer öppnades. Företaget inköpte även två fastigheter på Kungsgatan (1925) och Målargatan (1929). I den senare bedrevs tillverkning av madrasser m m.

Efter Harald L:s död ombildades företaget till ab 1925 med ett aktiekapital på 400 000 kr. Hans son fd generalkonsul Sten L (f 1902) var VD där 1925—43 och ägde företaget tillsammans med brodern Tore Harald L (1906 — 64). Tore L var från 1943 ensam ägare av och VD i företaget. Firman expanderade ytterligare och nådde under 1950- och början av 1960-talen sin höjdpunkt med ca 225 anställda. Från 1964 ägs den av en tredje broder, f d akademiräntmästaren Jan-Harald L (f 1916), sedan 1978 dess VD.

2 Soldaten Johannes Tobiesson Löf (1807–50) i Löfed, Bro, Värml, var far till Gustaf L (1847–1924), folkskollärare i Pålsboda, Sköllersta, Ör, 1875–1908. Dennes söner Claes Josef L (1874–1929), Anders Nathanael L (1877–1950) och Johan (John) Tobias L (1882–1944) grundade 1906 under firma Löfberg & co i Karlstad Värmlands första kolonialvarufirma. Företaget ombildades till Bröderna Löfbergs ab 1916 med ett aktiekapital på 300 000 kr. Så småningom började man även med import av det franska bilmärket Citroën.

Företaget delades mellan bröderna 1927, varvid Josef L under oförändrat bolagsnamn övertog kolonialvaruhandeln utom kaffeavdelningen. Han innehade dessutom ett flertal förtroendeuppdrag, bl a såsom led av Karlstads stadsfullmäktige från 1910 och led av styr för Värmlands enskilda bank från 1923.

John L grundade 1927 tillsammans med sin hustru kommanditbolaget John Löfberg i Karlstad och fortsatte den ovannämnda bilimporten. Han var bl a finsk vice konsul där 1932–42 och led av styr för riksbankens avdelningskontor där 1934–42 (ordf från 1935).

Den tredje brodern Anders L övertog den del av brödernas företag som kom att bli den mest betydande, import och röstning av kaffe. Han bildade 1927 firma Anders Löfberg i Karlstad, ombildad till ab 1928, och var VD där till 1944. Anders L hade även ett flertal förtroendeuppdrag, bl a såsom led av stadsfullmäktige i Karlstad 1921–41. Han var religiöst intresserad och tillhörde bl a Sv mis-sionsforb:s styr från 1917 och var ordf där från 1937. Sonen Åke L (f 1915) var VD i kaffefirman 1945–75, och dennes son Anders L (f 1944) är VD sedan 1976. Företaget har expanderat kraftigt, framför allt under 1950-och 60-talen. Ett flertal distributionskontor har etablerats; "Löfbergs lila" har blivit ett välkänt varumärke.

Anders L:s (d 1950) son Sven Anders L (1909–78) blev FM vid UU 1936, var ekonomidirektör i Sv missionsförb 1941–58, VD för Gummessons boktryckeri och bokförlag 1944–58 och från 1959 konsult i företagsekonomi och beskattningsfrågor. Sven L var ordf i Kristna bokförläggareföreningen 1941–59 och i Frisinnade medborgareföreningen 1949–56.