G Robert Malmgren

Malmgren, Gustaf Robert, f 18 juni 1875 i Uddevalla, d 16 sept 1947 i Lund. Föräldrar: järnhandl Gustaf Alexis Nicolaus M o Martina Theresia (Thérése) Nyberg. Mogenhetsex vid h latinlärov i Gbg 26 maj 93, inskr vid GH 5 sept 93, FK där 11 mars 98, tf lär i geografi vid Gbgs folkskolesem vt 99, inskr vid LU 22 sept 99, jur fil ex 14 dec 99, jur utr kand där 14 dec 03, eo notarie vid Göta hovrätt 17 dec 03, konsistorieamanuens vid Gbgs domkapitel 31 jan 06–19 febr 08, jur utr lic vid LU 8 dec 08, disp 12 dec 08, JD 28 maj 09, doc i statsrätt o förvaltn:rätt 11 nov 10, tf prof i statsrätt, förvaltn:rätt, kyrkorätt o folkrätt 1 jan–31 okt 11, prof i samma ämnen 19 okt 11–1 juli 41, allt vid LU, led av fattigvårdsstyr i Lund 12–19, ensamutredare ang landgränsen mot Norge dec 14–febr 15, led av nykterhetsnämnden i Lund 16–22, ordf där 18–22, led av kyrkorådet där 16–30, av dir för Råby räddningsinst från 21, ansv utg för StvT 22–44, led av stadsfullm i Lund 27–30, av domkyrkorådet 27–30, inspektor för Lunds privata elementarskola 27–41, ordf i styr för System ab 28–29, led o ordf i Lunds stads lönenämnd 30–33, av komm ang krigsdomstolarna juni–dec 32. – LHVL 18.

G 1) 5 juli 1905 i Bokenäs, Göt, m Esther Charlotta Sofia Håkanson, f 5 juni 1882 i Kinna, Älvsb, d 13 jan 1907 i Masthuggsförs, Göt, dtr till lantbrukaren Sven Alfred H o Laura Beata Helena Sandgren; 2) 23 mars 1912 i Lund m Esther Sigrid Elisabeth Holmberg, f 17 juli 1890 där, d 8 juni 1969 där, dtr till bankdir Gustaf H o Sophia Lovisa Elisabeth Block.

Robert M inledde sitt juridiska författarskap med monografin Om särskilda utskott. Ämnet var emellertid av begränsat intresse. Som specimen för docentur utarbetade han ett större arbete: Stadsbildningen från rättslig synpunkt. Framställningen var klar och inträngande. Utöver några handboksartade framställningar återkom M dock aldrig till förvaltningsrätten utan inriktade sig på statsrätten, där han blev en erkänd auktoritet.

M, som vid unga år blivit professor i Lund i statsrätt, förvaltningsrätt m m, utgav 1921 en edition av Sveriges grundlagar, försedd med omfattande kommentarer. Arbetet rönte stor uppmärksamhet och vann allmänt erkännande på grund av utgivarens vederhäftighet, lärdom och balanserade omdöme och utkom under M:s levnad i fem upplagor. Kommentaren användes i många år som lärobok vid universitet och andra läroanstalter.

Sitt stora kunnande på statsrättens område och sina rika erfarenheter från en mångårig lärargärning utnyttjade M därefter för en fylligare framställning av den sv statsrätten. Resultatet blev boken Sveriges författning, som präglas av samma vederhäftighet, klara och stringenta stil och "bon sens" som grundlagsutgåvan. M avstod från tillspetsade meningar och djärva påståenden. Någon gång kunde han likväl inte underlåta att ge uttryck åt kritik. Observerat blev hans omdöme om ett HD-avgörande (redogörelse för målet i NJA 1934, s 515 ff), som innebar, att ett väsentligt skydd for tjänstemännen urholkades. "Man kan icke värja sig för intrycket, att de åtgärder till beskärande av befattningshavares i RF § 36 grundade rätt, som numera skulle kunna med framgång beivras inför rätta, måste vara av så extrem natur, att de ej gärna kunna tänkas förekomma annat än i revolutionstider – då emellertid som bekant både lagar och domstolar tiga" (Sveriges författn, 2, s 182). Under tiden mellan M:s bortgång och tillkomsten av de nya grundlagarna 1973 hann hans grundlagsverk komma ut i ytterligare fem upplagor, redigerade i en något annan anda.

M:s kanske förnämsta arbete, den monografiska framställningen av lagstiftningsmakten, ingick som bd 14 i den stora serie undersökningar, som utgavs på riksdagens initiativ till 500-årsjubileet 1934. M har här kommit fram till en klar systematik och en god begrepps bildning. Han skrev inte som statsrättshistoriker utan koncentrerade ämnet till riksdagens befattning med lagstiftningsverksamheten.

M var även under många år redaktör för StvT och sekreterare i Fahlbeckska stiftelsen. Ungdomsårens erfarenhet av dömande verksamhet och förvaltning berikade säkerligen hans senare författarskap, som hade en fast förankring i verkligheten. Som professor deltog han i den borgerliga och ecklesiastika självstyrelsen i Lund. Han var en uppskattad akademisk lärare, en samvetsgrann och rättrådig man.