1 Liljevalch, Carl Fredrik, f 7 sept 1770 i Lund, d 12 mars 1844 där. Föräldrar: handl, rådmannen Olof Lilljewalch o Elisabeth de la Rose. Inskr vid LU 27 juni 85, disp pro exercitio 20 dec 88, ML 30 nov 91, läk vid lasarettet i Lund 5 dec 91—08, disp vid LU 15 maj 93, prom MD där 13 juni 94, tf adjunkt vid med fakulteten där 94, led av Colleg med 9 maj 96, tjänstg på allm barnbördshuset i Sthlm maj—nov 96, doc i teor o prakt medicin vid LU 28 jan 99—01, anatomie prosektor där 18 dec 01 — 10, kir mag i Sthlm 5 dec 03, ord med adjunkt vid LU 06—10, prof i obstetrik där 1 febr 10-3 dec 43, undervisade dessutom i kirurgi 9 april 12-43, lär vid Lunds stifts undervisn:anstalt för barnmorskor från 21, prefekt vid barnförlossningshuset i Lund från 23, intendent för Medico-farmaceutiska inst där 25-42. - LFS 13, LVA 35.
G 23 juni 1805 på Rosenlund, Mörarp, Malm, m Margareta Ulrica Munck af Rosenschöld, f 6 nov 1778 i Lund, d 13 nov 1859 där, dtr till prof kh Petrus Munck o Ulrika Eleonora Rosenblad.
Sedan Carl L i Lund lärt sig medicin i böcker, for han 1793 till Khvn, där han under nära två år lärde sig praktisk medicin på Frederiks Hospital o på Fødselsstiftelsen. Som lärare i förlossningskonst hade han den framstående Matthias Saxtorph. Han reste ånyo i nov 1800 till Khvn o stannade där till i maj 1801. Efter sjöslaget 2 april 1801 utanför Khvn arbetade han på Frederiks Hospital med de svårt skadade. Han for därefter till Paris, där han vistades drygt ett år o bodde hos kirurgen A Boyer vid Charité. Av L:s rapporter hem framgår att han väl satte sig in i det löpande kirurgiska arbetet. Han blev i Paris också övertygad om nyttan med Jenners vaccination. L var närvarande 1810 vid obduktionen av den i Skåne hastigt avlidne kronprins Karl August, varför L:s namn förekommer i den rika litteraturen om denna händelse.
L blev lärare vid medicinska fakulteten i Lund 1794 o förblev det ända till 1842. Han undervisade de första åren i olika ämnen. Från 1810 blev obstetriken hans huvudämne, även om han från 1812 åtog sig att föreläsa även i kirurgi. Den befattning som lärare för barnmorskor som fanns i Skåne sköttes av C Trendelenburg i Malmö. När denne dog 1820, påtog L sig även detta värv o utbildade under årens lopp ca 300 barnmorskor. Undervisningen hade varit teoretisk, men 1823 öppnades ett litet barnbördshus, där L kunde ge både medicinare o barnmorskeelever praktisk handledning. Han höll också sin hand över det privata mediko-farmaceutiska institutet, som undervisade medicinarna om droger o framställning av läkemedel. Från 1813 hade medicinarna tillträde till lasarettet för att deltaga i sjukvårdsarbetet.
L var utmärkt både som pedagog o som förebild i läkararbetet. En lång rad renskrivna anteckningar efter hans föreläsningar är bevarade. De har tydligen använts som läroböcker. Föreläsningarna är klara o rediga med genomgång av alla de situationer som möter i praktiken o med goda råd hur de skall bemästras. L gjorde en stor gärning som lärare i obstetrik. Barnaföderskorna i Skåne åtnjöt under ett halvt sekel den vård o tillsyn han lärt ut.
Några vetenskapliga uppsatser eller avhandlingar publicerade L inte, men han studerade flitigt sitt eget ämne. Han trängde på djupet med sund kritik o hade självständiga uppfattningar om problemen (Essen-Möller). — L skildras som älskvärd o välvillig, en livlig o spänstig person med lätthet o behag i umgänge o undervisning. Plikttrogen o arbetsam var han högt skattad av sina patienter. Han var familjen Tegnérs läkare o skaldens nära vän. Under Tegnérs mjältsjuketid drabbades L, liksom andra läkare, av skaldens misshumör. L var en fridens man, som i tvistigheter behöll sin saklighet men också uppoffrande trädde tillbaka.
Lars Öberg