Tillbaka

Lillie, släkt

Start

Lillie, släkt

Lillie, släkt, som i vapnet förde en lilja av silver i rött fält o på riddarhuset kallades L af Aspenäs för att undvika förväxling. Före riddarhusets tillkomst brukade släktmedlemmarna endast förnamn o farsnamn. De båda äldsta i ättartavleverket upptagna släktleden har ej kunnat återfinnas i samtida urkunder o har tidigast kunnat beläggas på 1700-talet hos genealogen J O Åkerstein o i en av en släktmedlem 1764 till RHA ingiven genealogi. Släktens äldste säkert belagde medlem var frälsemannen Birger Andersson (d tidigast 1574) på Angered vid Gbg, som hade häradshövdingeräntan av Askim, Göt, 1529 (domb 1625) o 1549 (Arv o eget), fick samma ränta av Ale o Flundre, Älvsb, 1536, hade den kvar ännu 1538 åtminstone av Flundre (Ödberg) o hade samma ränta av Vättle, Älvsb, 1545 (perg:brev, GLA) o 1548 (Str domb). Hans signetring finns i Gbgs hist museum. Hans son slottsloven Brynte Birgersson (se nedan) var farfar till Per Lillije (1603—59) på Angered, som deltog i försvaret av Putzig (Puck) i Västpreussen 1627 (jfr bd 19, s 348), blev överstelöjtnant o kommendant i Peenemiinde i Pommern 1630 o deltog i andra slaget vid Brei-tenfeld 1642. Han förordnades i dec 1643 att verkställa utskrivningen i Älvsborgs län o sörja för att skansen Ryssåsen (nu Kronan) vid Gbg sattes i försvarsskick o 1644 att bevaka den norska gränsen utefter Göta älv mellan Gbg o Vänersborg. Särskilt iståndsatte L befästningarna vid sistnämnda stad. I jan 1645 gjorde han jämte överste J M Wrangel en framstöt därifrån mot en fientlig styrka, som ryckt in i Dalsland, men måste snart retirera, då fienderna var för talrika, o utkämpade under reträtten en strid vid Köpmannebro i Skål-lerud. I början av febr sökte fienderna förgäves storma Vänersborg. Från 1644 var L den siste kommendanten på Älvsborg, där han dog, o som kort därpå raserades.

Hans brorson Mauritz Lillia (1659— 1710) deltog 1700 i försvaret av Narva mot ryssarna. Han befordrades till generalkvartermästarelöjtnant 1702 o sökte sätta Narva, Nöteborg, Nyen o Keksholm i försvarstillstånd. Vid Narvas kapitulation 1704 blev L rysk krigsfånge. Han dog i Moskva (Kagg) o efterlämnade en stambok.

Dennes brorson Jean Abraham L (1675— 1738) deltog i slaget vid Helsingborg 1710 o försvaret av Stralsund 1712, blev s å överstelöjtnant o deltog i slaget vid Gadebusch. Jean L blev tillfångatagen vid Tön-nings kapitulation 1713 men rymde, skadades under Karl XII:s norska fälttåg 1716 vid ett bombnedslag i det hus, där konungen befann sig, o deltog även i norska fälttåget 1718. Mest bekant blev han genom att han sommaren 1719 som tf kommendant försvarade Nya Älvsborg mot P Tordenskjolds flotteskaders kanonad, vilket s å ledde till översteutnämning o upphöjelse i friherrligt stånd. L fick 1720 överkommandot på det av ryssarna hotade Vaxholm o blev 1728 överste för Älvsborgs regemente. Hans dotter Metta Magdalena L (1709— 88), g m majoren Johan Gustaf Natt o Dag, har efterlämnat en nu i RA befintlig dagbok (E 4664). Hennes bror kammarherre Clas L (1708—64), som genom ingifte i släkten Stenbock kom i besittning av Såtenäs i Tun, Skar, ställde brevmaterial till förfogande för C C Gjörwells (bd 17) o S Loenboms publikationer. Dennes son Jean Otto L (1745-1813) var 1771 överjägmästare i Närke o 1771—74 i Skaraborgs län. Senare befordrades Jean L vid Bohusläns regemente till överstelöjtnant 1789 o fick avsked 1792. Han var en av dem som 1793 häktades som misstänkta för delaktighet i G M Armfelts påstådda konspiration men frikändes 1794. L fick 1791 som vängåva med dedikation av C M Bellman ett tryckt exemplar av Fredmans epistlar med författarens egenhändiga ändringar, nu i Helsingfors UB. Den friherrliga släktgrenen utdog på svärdssidan sannolikt med honom o på spinnsidan 1825 med en av hans systrar.

Jean Abraham L:s bror Carl L (1683— 1749), som genom äktenskap med en dotter till landshövding Bernt Didric Mörner kom i besittning av Näs i Bjurbäck, Skar, deltog i slaget vid Helsingborg 1710, blev tillfångatagen vid Stralsund 1715 o var 1718 med vid belägringen av Fredrikshald samt blev 1745 överste för Västgöta-Dals regemente. Släkten utdog på manssidan 1839 med en sonsons son till honom o på spinnsidan 1909 med en av dennes döttrar.

H G-m


Svenskt biografiskt lexikon