Folke Gregersson (Lillie)

3 Folke Gregersson, son till L 2 i hans andra gifte, d 19 april 1507. Blev riddare vid konung Hans' kröning 26 nov 97, nämnes bland Sveriges rikes råd o män tidigast 30 jan 04 (Herr Svante Stures acta o handl:ar) o som riksråd tidigast i maj 04 (BSH).

G 15 sept 1499 i Söderköping m Birgitta Hansdtr, d mellan löjan 1539 o 12 mars 1541 (GIR), dtr till riddaren o riksrådet Hans Åkesson (Tott) o Kristina Eriksdtr (Gyllenstierna).

F nämnes tidigast 22 juni 1480 o var i riksrådet Arvid Trolles tjänst före 21 febr 1488. På korsmässodagen 14 sept 1495 inträffade en uppseendeväckande händelse i domkyrkan i Strängnäs, där brodern Matthias Gregersson (L 4) var nybliven domprost, Enligt Sthlms gråbrödraklosters diarium kom F då i slagsmål med sedermera riksrådet Nils Ryning, som undkom halvdöd, sedan två av hans tjänare blivit dödade. Han måste därför avstå en ränta på nio pund korn till domkyrkan (GIR 1533).

Året efter det stora slagsmålet for F till Viborg (C 34, f 2), tydligen för kriget med ryssarna. Våren 1497 befann han sig på Tavastehus med tyskt krigsfolk o hade fått order att fara till Viborg för att avlöna folket där, men Sten Sture beordrade honom att i stället via Åbo med så mycket krigsfolk som kunde undvaras i Finland skynda till Sverige med anledning av konflikten med rådsoppositionen o hotelser från konung Hans. Efter ankomsten till Sverige var F en av dem som tillsammans med riksföreståndaren våldgästade Frösunda prästgård i Uppland o åt kött på en fredag, vilket föranledde prästen där att klaga för ärkebiskopen Jakob Ulvsson. Då dennes föreläggande om bot o förlikning inom tolv dagar ej uppfylldes, bannlystes de.

Enligt Jakob Ulvssons kopiebok var F liksom sin äldre bror Bengt bland dem som begärde förläning i samband med förhandlingarna om konung Hans' erkännande som sv konung hösten 1497. Vid dennes kröning var han o Bengt bland de femtio som dubbades till riddare, o 16 dec s å fick han Viste härad i Västergötland som förläning. Brev visar dock, att F även 1498-99 stod Sten Sture nära. Olavus Petri uppger, att F var hos konung Hans' drottning Kristina (bd 21) på Sthlms slott, då svenskarna hösten 1501 började belägra detta, o av kapitulationsakten framgår, att han var kvar där ännu våren 1502. Sedan Svante Nilsson 1504 efterträtt Sten Sture som riksföreståndare, nämnes F som riksråd. En uppgift (Styffe), att han en tid skulle ha innehaft Örebro slottslän, torde vara oriktig (Hammarström). Om orsaken till F:s tidiga död tre år senare är endast känt, att västeråsfogden Olof Jonsson (Gyllenhorn; bd 17, s 575) i ett brev till riksföreståndaren uttryckte en förhoppning, att dennes ovänner "skulle få sådan ändalykt som herr Folke Gregersson fick" (BSH 5), en formulering som ju antyder en våldshandling eller olyckshändelse. Han hade då två till namnet ej kända socknar i förläning, som hans bror strängnäsbiskopen Matthias Gregersson bad att riksföreståndaren skulle låta änkan få behålla. F:s gravsten påträffades 1951 vid antikvariska undersökningar i Strängnäs domkyrka. — Hans sätesgård var 1499 det fäderneärvda Lindö i Kärrbo, Vm, men 1507 Åkerö i Bettna, Söd, som han ärvt efter sin halvsyster, Åke Jönssons (Svarte skåning) änka.