Lindhult, släkt

Lindhult, släkt, härstammande från sockerbagaren Johan L (d 1733), vars patronymikon var Jönsson (Riddarholmens vb 27 mars 1695). Han flyttade från Sthlm till Gbg o fick burskap där 1706 (Almquist). Sonen kh Daniel L (f 1696, ej 1697; d 1765) i Getinge, Hall, var far till kh Hans L (1751 — 1802) i Frillesås, Hall. Den sistnämndes son prosten Daniel Eric L (1787—1856) i Örby, Älvsb, var far till Oscar Axel Frithiof L (1831—1907). Oscar L blev efter studier i Leipzig, Sthlm, Paris o London sånglärare i Düsseldorf o kallades därifrån till hovet i Hannover, där han av konung Georg V fick professors titel o kvarstannade tills Hannover 1866 införlivades med Preussen. Efter verksamhet som sånglärare vid konservatoriet i Köln återvände han på 1880-talet till Sverige, där han bedrev sångundervisning i Gbg. Hans äldre bror Claes Robert L (1821—85) fick efter sjuårig anställning hos D Carnegie & Co (bd 7, s 604 f) burskap som handlande i Gbg 1848 o var en tid stadens största havreexportör o 1857 — 68 Lübecks konsul där men måste 1871 gå i konkurs. Deras brorson Erik Filip Georg L (1864—1938) emigrerade efter ingenjörsexamen vid Chalmers tekniska institut 1887 o praktik vid bryggerier i Augsburg o Gbg till USA, där han först var tidningsman i den sv-amerikanska pressen o senare blev domare. Deras äldste bror, konsistorienotarien Hans August L (1817 — 84) i Gbg, var i äktenskap med en syster till historieprofessorn Niklas Tengberg far till skriftställarinnan Ellen Augusta Nordenstreng, f L (1859—1950), g m författaren Rolf Nordenstreng, o till Niklas August L (1870-1943). Niklas L var 1:e kanslisekreterare i civildepartementet från 1917 o i socialdepartementet 1920—26. Han tog 1904 initiativ till bildandet av De extra ordinaries förening, vars ordf han blev. Denna förening började 1907 utge tidskriften Från sv statsförvaltningen, som L redigerade tillsammans med T Hedrén 1907-14, o 1917-29 var han ensam utgivare av den. Han var 1907 en av grundarna av Statstjänstemännens förening i Sthlm, med vilken De extra ordinaries förening 1911 sammanslogs till Statsförvaltningens tjänstemannaförening, o i denna var han ordf 1922-25. I sin tidskrift gav L 1917 första impulsen till bildandet 1918 av Nordiska administrativa förbundet, i vars sv styrelse han var sekreterare 1918 — 34. Under de sista åren av sitt liv publicerade han en rad smärre heraldiska uppsatser. L:s efterlämnade ppr finns till stor del i UUB men hans genealogiska samkar o ärvda rester av arkiv efter fadern, flera farbröder, farfadern o dennes far i GUB. Namnet L:s ovanlighet talar för att den ovannämnda Johan L, som 1698 fick en i övrigt okänd son med namnet Petter, var befryndad med Petter L (d 1710), som var verksam vid Mälsåkers slott 1674—80 o vid slottskyrkan i Sthlm 1693 o blev målarmästare i Sthlm 1681, samt med rådmannen i Örebro Petter L (d 1740, 75 år gammal), som var förmyndare för sin broder kontrollören vid stora viktualievågen i Sthlm Zakarias L:s (d 1731) barn. Den sistnämnde Petter L var far till Johan L (1723—70), som blev med dr i Uppsala 1752 o gjorde sig bemärkt genom sina försök 1752—53 med elektricitetens terapeutiska användning (exempel återgivna i VAH) samt 1754 av VA sändes till Paris för att inhämta kunskap om bråckbands förfärdigande. Han blev provinsialmedicus i Malmöhus län 1755, läkare vid Danviks hospital o Allmänna barnhuset 1759 o andre stadsphysicus i Sthlm o assessor i Collegium medicum 1762 samt var intendent vid surbrunnen på Norrmalm 1766-67.