Ling, Lingh, släkt

Ling (Lingh), släkt, härstammande från skattebonden Gumme (d tidigast 1652) i Stångsmåla, Linneryd, Kron. En del av hans gård kom att ärvas på manssidan i fem generationer efter honom o såldes först i mitten av 1800-talet av Johan Peter Magnusson (1805-1904) i Flålycke, Linneryd. Denne blev stamfar för den småländska prästsläkten Lindstam. Till samma släkt hörde småländska präster med namnet Linnell.

Gummes i Stångsmåla sonson Måns Månsson (d 1723 eller 1724) i Stångsmåla var far till komminister Matthias Lingh (d 1748, 62 år gammal) i Vrå, Kron, o till skogvaktaren Gumme Lingh (1690—1737) i Stångsmåla. I äktenskap med en dotter till släkten Heurlins stamfar, kh Gunnar Heurlin (bd 19, s 4), var Matthias Lingh far till kh Lars Peter Lingh (1723—80) i Södra Ljunga, Kron. Lars L var i äktenskap med en dotter till Olof Rudbecks dotterdotter Vendela Christina Nobelia far till prof Pehr Henrik L (L 1), som i sin tur var far till prof Hjalmar Fredrik L (L 2). Dennes syster Henrica Sophia Carolina (Jetta) Liedbeck f L (1810-93), g m Pehr Jakob Liedbeck (bd 22), skrev levnadsteckningen Pehr Henrik L (1852) o ett par diktsamlingar samt efterlämnade självbiografiska anteckningar, tr i Sv gymnastiken i in- och utlandet 1935. Deras yngsta syster, Wendela Henrica Dahl, f L (1834—1911), var före sitt giftermål lärarinna i gymnastik vid högre lärarinneseminariet i Sthlm 1863—70 o vid folkskolelärarinneseminariet där 1865—70. Wendela Dahl skrev Minnesbok i gymnastik för lärarinnor i smärre folkskolor och flickskolor (6 uppl:or 1871-1902).

L 1:s äldre bror prosten Andreas Matthias L (1762-1837) i Hallaryd, Kron, var far till Johan Peter L (1800-54), som blev kh i Kvenneberga o Hjortsberga, Kron, 1839 (tilltr 1841) o prost 1850 samt kh i Långasjö, Kalm, så (tilltr 1853). Son till denne var kh i Hjortsberga o Kvenneberga Fredrik Wilhelm L (1834—92). En annan son till Andreas L, kh Adolf Fredrik L (1812-89) i Vislanda, Kron, hade bl a en dtr, vars barn i äktenskap med utgivaren av Arvika tidning Johan Magnus Länder kallade sig L-Lander. Brorson till Johan Peter o Adolf Fredrik L var läkaren Knut Fredrik L (1843-1919) i Smedjebacken.

L 2:s syssling den nykterhetsivrande komministern Carl Magnus L (1789-1840) i Brattfors, Värml, var far till Axel Johan L (1838— 1912), som blev fil dr o docent i franska språket o litteraturen i Uppsala på avhandlingen Sur les inversions de la langue francaise (1866). Axel L blev 1874 lektor i Vänersborg o 1883 vid det nytillkomna högre realläroverket i Gbg. Bland hans senare arbeten märks Sv-engelsk prepositions- och konstruktionslära (1894), Elementarkurs i franskan (1896), Från den franska skaldekonstens Panteon, Efterbildningar satta i litteraturhist belysning (1898) o Kort översikt av franska språkläran (1908). En av hans fastrar var gift med kh Carl Anders Wennérus i Millesvik, Värml. En av deras söner var far till filosofen A Vannérus, o en annan son blev stamfar för släkten L-Vannerus, främst känd genom hans son ryttmästare Ragnar Theodor L-Vannerus (1856— 1943), vars fältdagböcker från det sista kriget mot siouxindianerna i USA 1890—91 varit av betydelse för skildringen av detta, o dennes son överste Herbert L-Vannerus (f 1898, d 1990).

Intet genealogiskt samband föreligger mellan denna släkt o den som hembygdsforskare kände kh Nils Mattias (Matts) Leonard L (1887-1934) i Berg, Jämtl, den likaledes i Jämtland födde men veterligen ej med honom befryndade rektorn för Gbgs musikkonservatorium Olof Simon L (1904—65) o prof i musikvetenskap i Gbg Jan L (f 1934, d 2013), vars farfar, som antog släktnamnet, var född i Haraker, Vm.