Linnerhielm (Linnerius), släkt

Linnerhielm (före adlandet Linnerius), släkt, härstammande från prosten Jonas Petri Linnerius (1588—1641) i Härnösand, som var rdgm 1635, o vars stambok finns i arkivet på Olivehult, Kristberg, Ög (xeroxkop i RA). Han uppges (v Schantz) ha varit född i Häggdånger, Vnl, men hans i litteraturen uppgivne far rådmannen Per Jonsson Lind i Härnösand o dennes uppgivne far Jonas Persson i Lindom, Häggdånger, har ej kunnat återfinnas i samtida handlingar; en Per Jöransson i Lindom namnes 1577—98 o var död 1599. Linnerius var far till Nils Jonsson Lind (d 1667), som var borgmästare i Sundsvall 1655-59 o även arrenderade amiralen Klas Bielkenstiernas (bd 4) friherreskap Njurunda i Medelpad samt fungerade som mantalskommissarie. Hans affärsverksamhet är ovanligt väl känd tack vare hans i RA bevarade brev 1651—63 till Jakob Momma, senare adlad Reenstierna. Han var far till komminister Petrus Linnerius (1656—1723) i Själevad, Vnl, o (genealogi i Olivehults arkiv; xeroxkop i RA) till postmästaren i Härnösand Jonas Nilsson Lind (d 1722). En annan son till Jonas Petri Linnerius var rådmannen i Härnösand Jonas Jonsson Lind (f 1690), som var far till kantorn i Härnösand Hans Lindh (1658— 1708) o till kollegan vid Frösö trivialskola Jonas Lindh (1661-1733).

Nils o Jonas Jonsson Linds bror kh i Skellefteå magister Petrus Linnerius (d 1656, 39 år gammal) var far till Olaus Linnerius (1651—91) o Jonas Linnerius (1653 — 1734), som inskrevs vid UU 1670 resp 1671, blev magistrar i Giessen 1683 resp 1682 o fortsatte resan till Holland o England. Olaus Linnerius blev eo teol prof i Uppsala 1685, pastor vid livgardet 1687 o kh i Umeå 1690 (tilltr ej). Jonas Linnerius blev teol prof o pastor vid domkyrkan i Lund 1684 (tilltr 1685) o befordrades 1690 till förste teol prof där, varefter han fungerade som domprost, ehuru denna titel där tillkom först under hans efterträdare. Han blev biskop i Lund 1715 (invigd 1719) o teol dr i Uppsala 1719 samt var rdgm 1693, 1697, 1713, 1719 o 1723. Linnerius' vetenskapliga produktion var obetydlig; som prof utgav han endast en disputation. Mer betydande var han som administratör o k redskap vid Skånes försvenskning. Han har efterlämnat självbiografiska anteckningar (utförligt refererade av Schiller), nu i arkivet på Olivehult (xeroxkop i RA). Linnerius' barn i äktenskap med en dtr till ärkebiskop Olaus Swebilius adlades 1717 med namnet L.

Bland dessa barn var döttrar, som gifte sig med prof David Nehrman, adlad Ehrenstråle (bd 12), o med landshövding Christopher Rappe. Sonen Olof L (1694—1765) på det av fadern köpta Rosenholm i Lannaskede, Jönk, blev efter verksamhet som häradshövding i Norra o Södra Åsbo samt Bjäre, Krist, o som assessor i Göta hovrätt hovrättsråd där 1747 o fick 1756 avsked med justitiekanslers n h o v. Hans son Jonas L (1730—83) var efter verksamhet som häradshövding i Tjust o assessor i samma hovrätt hovrättsråd där 1762—83. Han skrev vid 1769 års riksdag ett uppmärksammat memorial om tillsättandet av justitiekansler, enligt uppgift (Tilas) på initiativ av C F Pechlin, som skall ha förespeglat honom att få detta ämbete, vilket dock misslyckades. Vid Gustav III:s ämbetsmannaräfst dömdes L 1775 att mista ett halvt års lön för obehörig frånvaro under största delen av åren 1769—72 i samband med att hans andra äktenskap upplöstes efter otrohet från hans sida. En av hans döttrar i detta äktenskap gifte sig med Clas Fredric Horn (bd 19), som hon följde i landsflykt efter hans deltagande i mordet på Gustav III.

Bror till Olof L var förste expeditionssekreteraren i krigsexpeditionen Pehr L (1706—94), som 1755 fick kansliråds avsked. Genom sitt andra äktenskap kom han i besittning av säteriet Ebbetorp i Dörby, Kalm, som ärvdes av sonen kanslirådet Jonas Carl L (se nedan). Dennes dtr Helena Maria (Lene-Marie) L (1793—1867), som efterlämnade en förmögenhet på 663 791 rdr (Berg), testamenterade sin fars efterlämnade 2900 böcker, det sk L:ska biblioteket, samt handskrifter o vissa brev till Kalmar högre elementarläroverk. Jonas Carl L:s äldre bror förste kabinettssekreteraren Gustaf Fredric L (1757-1819) fick 1796 en nyinrättad tjänst som riksgeograf "till befrämjande av en närmare geografisk kännedom om fäderneslandet", men redan 1797 förklarade K M:t, att denna tjänst efter hans död eller befordran skulle indragas, o den återbesattes ej efter hans död. Han publicerade 1785 i Tyskland dels en uppsats om nejlikodling, dels en beskrivning av trädgårdarna vid Drottningholm (Elovson), ägnade sig åt trädgårdsanläggning vid sitt säteri Olivehult o var representerad med egna målningar på FrKA:s utställning 1800. L hade också kontakt med det mot slutet av hans liv bildade herrnhu tiska Evangeliska sällskapet. Hans välförsedda trädgårdsbibliotek, som innehåller det viktigaste av 1700-talslitteraturen på området, är i sin helhet bevarat på Olivehult liksom hans intressanta anteckningar om värdefulla rön o iakttagelser rörande trädplantering, gödsling o beredning av lämplig jord samt en uppsats Om sångfåglar. Släkten utdog med hans son, den legendariskt originelle kammarherren Pehr Gustaf L (1796—1875) på Olivehult, som efterlämnade mer än 900 000 kr, delvis insydda i möblerna (Lindahl).