Livijn, Livin, släkt

Livijn, släkt, enligt uppgift (Rudelius) härstammande från borgaren i Söderköping Jon Månsson (d omkr 1642), som uppges (Örnberg) ha varit gårdsfogde på det i pfalzgreven Johan Kasimirs brudskattsförpantning ingående Liljestad i Skönberga, Ög. Ett indicium för att sistnämnda uppgift är riktig torde vara att "Jon Månsson i Söderköping" förekommer i Skönberga tiondelängd 1630 ehuru utan närmare adress. Hans son (Rudelius) Botvid Jonsson (d 1683) vann burskap i Falun 1647, var rådman där i många år o drev åtminstone tidvis ett rätt betydande kopparbergsbruk. Han var far till arrendatorn av Kroppa järnbruk o Storfors hammare i Värmland Magnus Botvidsson Liwijn (1653–81) o till handlanden i Sthlm Botvid Liwijn (d 1710), som blev rådman där året före sin död.

En annan son (Rudelius) till Jon Månsson, prosten Magnus L (1622–81) i Säby, Jönk, var i äktenskap med en brorsdtr till linköpingsbiskopen Andreas Prytz far till prosten Botvid Livin (1681–1757) i Säby, som var rdgm 1726–27, 1731, 1734 o 1740–41. Denne var far till Zackris Livin (1726—88) på Säby norrgård i Säby, som deltog i Pommerska kriget o 1771 fick avsked med majors titel. Han har blivit känd genom sin på alexandriner avfattade komiska hjältedikt Kyrkostötoschopia Sæbyensis eller Eric Jonssons, Kyrko-Wäktares, Bro-Fogdes, samt Orgel-Trampares, Lefwernes Beskrifning (del 1 tr 1781; omtr 1926 med komplettering 1937), vilken haft L Holbergs Peder Paars som förebild men har sitt största intresse som etnologisk källskrift o realistisk folklivsskildring.

Botvid Livins äldste bror, prosten Jonas Liviin (1663–1733) i Linderås, Jönk, var farfar till prosten Claes Magnus Liwin (1753–1831) i Flisby, Jönk, som var rdgm 1809, 1810 o 1815. Dennes sonson Carl Magnus L (1861–1934) blev 1894 jur dr i Lund på avhandlingen Om moderna socialpolitiska lagar och lagförslag angående arbetsklassens betryggande mot de ekonomiska följderna af s k olycksfall i arbete (1883) o docent i civilrätt. Carl L var 1897–1907 docent i speciell administrativrätt o speciell privaträtt o från 1896 advokat i Malmö.

En annan bror till Jonas Liviin o Botvid Livin, Claudius Livin (1666–1732), blev magister i Uppsala 1694, kh i Skänninge 1698, prost 1699, kh i Norrköping 1727 o kontraktsprost så. Han var rdgm 1713–14, 1723 o 1726–27. Samlingar av med hans hand avskrivna latinska anekdoter finns i LSB (B 94:1-2). Hans son Claes Livin (1714-78) blev kh i Skänninge 1749, prost 1755 o kontraktsprost 1777 samt var rdgm 1769–70. Dennes son Clas Livin (1747–1823) var auditör vid livgardet 1781–91 o häradshövding i Ale, Bjärke o Vättle härad, Älvsb, 1791–93 samt fick 1803 krigsråds titel. En äldre bror till honom var far till generaldirektören o författaren Clas Johan L (se nedan). Dennes son Claes Gustaf Nikanor L (1823–1912) blev hovrättsråd i Svea hovrätt 1867 o var häradshövding i Åkerbo, Bankekind o Hanekind, Ög, 1869—88. En annan son, kaptenlöjtnant Johannes Christoffer L (1824–1917), var föreståndare för navigationsskolan i Kalmar. Han efterlämnade en dagbok från 1839–63, som finns i Statens sjöhistoriska museum, Sthlm. En tredje son, grosshandlaren Engelbrekt Carl L (1828–1910) i Sthlm, var farfar till direktör Claes-Olof L (f 1923).