Karl J Ljungberg

Ljungberg, Karl Johan, f 22 nov 1868 i Sthlm, Klara, d 11 juli 1943 i Blidö, Sth. Föräldrar: möbelhandlaren Carl Johansson L o Josefina Albertina Johansson. Mogenhetsex vid h reallärov i Sthlm 16 maj 87, ord elev vid KTH 14 sept 87, utex från fackskolan för maskinbyggmkonst o mek teknologi där 10 juni 90, assistent i teor mekanik där okt 90— vt 09, bitr konstruktör vid teaterbyggn:kon-sortiets ritkontor i Sthlm juli 91 —april 96, konstruktör o matematiker hos G de Laval 1 april 96—31 mars 97, konsult ing o konstruktör huvudsakl inom husbyggn:facket från 97, doc i hållfasthetslära vid KTH 12 okt 97-vt 04, överlär i byggn: mekanik vid Tekn skolan i Sthlm hösten 98—ht 21, extra lär i tillämpad värmelära vid KTH 15 sept 00—vt 04, tf på den del av professuren i teor mekanik som omfattade hållfasthetsläran 27 okt 02-vt 12, tf prof i brobyggn: konst där 1 dec 03 — 29 febr 04 (del av professuren) o 1 mars—30 juni 04 (hela professuren), led av styr för K sv segel-sällsk (KSSS) 03-30, v ordf där 19-30, tf lektor i allm byggndära o byggn:statik vid KTH 14 sept 04-ht 11, led av styr för K automobilklubben (KAK) 05-43, för Sv seglarförb 05-43, v ordf där 22-43, led av styr för Tekn skolan 08, sekr i komm ang den högre tekn undervisn 09—11, i det utsk som behandlade denna fråga i riksdagen 11, tf prof i allm byggndära o byggn:statik vid KTH 1 jan 12-31 dec 13, profis nhov 28 mars 14, led av styr for K motorbåtklubben (KMK) 15-37, tf prof i hållfasthetslära vid KTH 1 jan 22, prof i samma ämne där 7 mars 24-34. KSSS:s, KAK:s o KMK:s förtjänst-medaljer i guld, HedLKSSS, HedLKAK, HedLKMK.

G 10 juni 1916 i Vintrosa, Or, m Emma Augusta Zetterqvist, f 2 juli 1894 där, d 20 nov 1972 i Salem, Sth, dtr till arbetaren Johan Z o Augusta Larsdtr.

Karl L var från början mekanist, blev som färdig civilingenjör assistent vid KTH o 1897 docent i hållfasthetslära där. Redan 1899 förklarades han professorskompetent. Han uppehöll sedan genom åren olika lärartjänster vid högskolan, bla som tf professor, o fick 1914 professors namn. När den nyinrättade professuren i hållfasthetslära skulle tillsättas från 1 jan 1921, ville lärarkollegiet omedelbart kalla L till förste innehavare. Detta gick dock inte igenom, utan det blev ansökningsförfarande i vanlig ordning, o L utnämndes först våren 1924. När han efter förlängt förordnande avgick 1934, hade han varit i högskolans tjänst i 44 år.

L:s verksamhet kom att sträcka sig över vida fält. Han var ingenjör, konstruktör, lärare o teknisk forskare. Han sysslade redan på 1890-talet med de Lavals ångturbinskivor men ägnade sig som konsulterande ingenjör mer o mer åt byggnadsfacket, där han utförde konstruktionsberäkningar for olika slags byggnader: bostadshus, sjukhus, kyrkor, teatrar, fabriker o verkstadsanläggningar. Han utarbetade också nya typer för mer speciella järnkonstruktioner som kraftledningsstolpar, fyrtorn o radiomaster (Heuman i nov 1921 i ED:s konseljakter 1924). L konstruerade senare många kända broar, bl a över Babolfloden o Tigris biflod Karoun i Persien. Karounbron är 501 m lång, 10 m bred, uppförd i 7 spann o vilar på urberg. Vid fullbordandet 1936 var den världens största helsvetsade stålbro. Resningen av de stora bågarna erbjöd tekniska svårigheter som tog ingenjörernas hela uppfinningsförmåga o fantasi i anspråk. L publicerade ett stort antal vetenskapliga artiklar, som utmärktes av överskådlighet o användbarhet för ingenjörspraktik.

L:s seglingsintresse var mycket stort, o han var upphovsman till skärgårdskryssarregeln, som baserade sig på konstant segelarea inom de olika klasserna. Genom att begränsa antalet restriktiva bestämmelser ifråga om skrov o rigg ville han främja båtbyggeriets fria utveckling. Han intresserade sig för den internationella mätningsregeln för segelbåtar o deltog i många konferenser om sådana regler. För bestämmande av motorbåtars fart uppgjorde han ett logaritmiskt diagram. Hans mätningsregler väckte stor uppmärksamhet såväl i Sverige som utomlands.

L var känd som en orädd o rakryggad person. Han stod alltid för sina åsikter o stred med blanka vapen. I sin ungdom tvekade han om han skulle utbilda sig till sångare eller ingenjör. Han blev bådadera. Han var en mycket god bassångare o svarade väl mot sitt hedersnamn "Kalle Sjung".