Joen C Lagerberg

4 Lagerberg, Joen Carlsson, f 26 dec 1888 i Gbg, Domk, d 25 febr 1975 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: intendenten kammarherre Sven Carl Pontus L o konstnären Jenni Heyman. Mogenhetsex vid Gbgs h reallärov vt 07, inskr vid UU ht 07, FK där 15 dec 10, JK där 30 maj 12, attaché (diplomataspirant) 26 okt 12, attaché i UD 1 dec 12, i Hfors 18 mars 13, i Paris 24 nov 13, i Bern 20 sept 15, i Rom 13 okt 15, tjänstg legationssekr i Bern 9 maj 17, tf extra förste sekr 20 juni 18, tf legationssekr i Bern 16 aug 18, tjänstg i UD 8 nov 18, tf extra andre legationssekr i Paris 21 mars 19, andre legationssekr i UD o tf extra andre legationssekr i Paris 12 sept 19, tf förste legationssekr i Washington 27 febr 20—22 mars 21, legationsråd där 16 dec 21, i Paris 24 april 23—28, ombud vid lufträttskonferensen i Lyon 25, sakk bitr åt de sv ombuden vid Nationernas förbis förs 28, legationsråd o chef för första byrån på UD:s politiska avd 11 maj 28, legationsråd (tf chargé d'affaires) i Peking 14 juli 30, tf chargé d'affaires i Prag 1 okt 32, legationsråd (tf chargé d'affaires) där 2 juni 33, namn av ministre plénipotentiaire 28 aug 34, åtföljde kronprinsparet på resa till Främre Orienten 34—35, envoyé i Prag 26 april 35, i Warszawa 26 nov 37, tjänstg i UD 29 sept 39, chef för UD:s avd B jan 40—april 41, envoyé i Madrid 28 mars 41, i Rom 14 sept 42, ordf vid handelsavtalsförhandl:ar med Italien i Rom 43, envoyé i Haag 28 juni 46, i disponibilitet 53, ordf i schweizisk-rumänska förlikn:nämnden 49, led av styr för K teatern 53—61, ordf i Sthlms studentsångarförb 53—67, överceremonimästare 53—70, handlade ärenden rör kung Gustaf VI Adolfs 70- o 80-årsfonder för sv kultur 53—72, v ordf i organisationskomm för Sthlms festspel från 53, ordf i Carina Aris minnesfond från 72. — LMA 70.

G 10 mars 30 i Sthlm, Engelbr, m Valborg Clara Agnes Holterman, f 11 mars 98 där, Livg till häst, d 19 april 54 där, Engelbr, dtr till kabinettskammarherren Oscar Claes Fleming H o grev Ella Clara Caroline Maud v Rosen.

L växte upp i Gbg. Hans far var en begåvad sällskapsmänniska o i hemmet samlades Gbgs kulturella elit. Modem var en konstnärsnatur, livlig o spirituell, o L kom tidigt att påverkas av den konstnärliga o intellektuella atmosfären i hemmet.

Efter studentexamen med högsta betyg i alla ämnen o fil o jur kand i Uppsala började L sin diplomatiska bana. Som diplomat gjorde han en förnämlig karriär o anförtroddes flera viktiga o även känsliga uppdrag, trots att han saknade verkligt intresse o väl också fallenhet för det politiska spelet o utan att vara vare sig karriär- eller ärelysten. Som en av sina mest angelägna yrkesuppgifter såg L att i verklig mening leva sig in i det land, där han placerats, o göra sig förtrogen med dess kultur. Han hade stor lätthet att skapa kontakt o detta i förening med hans ovanliga språksinne — han brukade snabbt lära sig språket i det land där han tjänstgjorde o hade t o m i Kina viss framgång i detta — hjälpte honom att främja sv intressen o handelsförbindelser.

I verksamheten som diplomat kom L:s konstnärliga intressen väl till pass, framförallt då musiken, som betydde mest i hans liv. Han blev tidigt en god pianist — bl a spelade han redan under skoltiden kammarmusik tillsammans med Kurt Atterberg o Juan Morales. Långt senare återförenades de, o ännu på 50-talet musicerade de samman. Hans skicklighet som pianist medförde, att han, inte minst under åren i Paris, blev en eftersökt gäst o gav honom tillträde till kretsarna kring Marcel Proust o Le Faubourg-S:t Germain. I alla länder, där L kom att bli placerad, knöt han livsvariga förbindelser med framstående musiker o dirigenter som, när han i början av 50-talet flyttade hem till Sverige, gärna besökte honom.

När L fick i uppdrag att handlägga ärenden rörande Gustaf VI Adolfs 70- o 80-års-fonder för sv kultur, kom han i direkt personlig kontakt med författare, konstnärer o musiker, o hans hem blev långa tider något av ett centrum för sv kulturliv. Självklart är att musiken även där kom att spela en stor roll, bl a med oförglömliga kammarmusikaftnar. Men också författare o konstnärer hjälptes o gynnades på olika sätt. När fondernas medel inte förslog, hände det att I tog medel ur egen ficka, trots att han int». utan personliga uppoffringar hade resurser härtill. Han kunde också spontant ge gåvor till obekanta medmänniskor, vilka han fann vara i behov av hjälp eller uppmuntran, o han snålade aldrig med vänlighet o omtanke. "Vänlighet föder vänlighet" var en av hans maximer.

L var en spirituell konversatör o hade lätt att uttrycka sig i skrift, vilket framgår av hans minnesbok I stället för memoirer. 53—70 var han överceremonimästare vid Gustav VI Adolfs hov, där han spelade en Petronius' roll av arbiter elegantiarum. Man har sagt om L "att han var en man, som genom sin behagfullhet, sin grace o sin spiritualitet ... kunde prytt sin plats i Marie Antoinettes salonger eller vid Gustaf III:s hov". Med sin gammaleuropeiska kultur hörde han till de unika människor som för sin samtid utgjorde en levande förbindelselänk med det förgångna.