Anders Petter Landin

Landin, Anders Petter, f 10 juni 1811 i Turinge, Sth, d 18 mars 1881 i Sthlm, Hedv El. Föräldrar: stadsfiskalen Anders L o Greta Lisa Andersdtr. Inskr vid UU 11 okt 31, tenterade för med fil ex där 17 okt 35, boktryckare o bokhandlare i Gävle juni 37—70, i Sundsvall juli 40—nov 42, i Uppsala 43—45, i Östersund maj 45—49 o i Söderhamn 59, red o utg av tidn Norrlands-Posten (med ersättn:titlar) i Gävle 4 juli 37—30 dec 69, utg av tidn Skarpskytten 10 dec 62—28 april 65, bosatt i Sthlm från 70.

G 1) 28 dec 45 i Älvkarleby, Upps, m Brita Helena Lindberg, f 20 sept 11 i Råby-Rönö, Söd, d 10 dec 71 i Gävle, dtr till torparen Per Ersson o Maja Olsdtr; 2) 7 maj 73 i Gävle m Anna Fredrika Bygden, f 5 febr 28 i Umeå, d 22 jan 91 i Gävle, dtr till tullvaktmästaren Jacob B o Helena Olofsdtr samt tidigare g (—62) m sjötullvaktmästaren Johan Blom.

L som var puckelryggig började efter medicinska studier i Uppsala o en tid i läkartjänst 1837 sin långa bana som tidningsman i Gävle. Han grundade där ett tryckeri o startade Norrlands-Posten, hans främsta livsverk. Det i början blygsamma halvveckobladet avsåg att utom den växande stadens behov täcka hela det löftesrika Norrlands. Till tryckeriet lades snart förlag o bokhandel med tidstypiskt komplement av musikinstrument m m. Med växande resurser utvidgade L sin affärsrörelse. Ett tryckeri o en tidning i Uppsala blev en misslyckad episod, men i Sundsvall, Östersund o Söderhamn etablerade han tryckeri o bokhandel successivt. Han startade Jemtlands läns tidning 45 o Helsingen i Söderhamn 57. Med flera officiner o med Norrlands-Postens framgång — tredagars 49—51 o från 58 — blev L en betydande papperskonsument o grundade 48 pappersbruket Gadöborg i Valbo sn.

41 propagerade L för årliga bokhandels- o förläggaremöten, o han var en av idégivarna till Sv förlagsföreningen, bildad 44. Redan 37 fick han till stånd paketvagnsför-bindelser med Uppsala o drev senare själv sådan trafik Gävle—Söderhamn. En huvudroll hade han i stadens bildningsförening med dess ritskola o bibliotek, i Gästriklands fornminnesförening, där han blev skattmästare, o i arbetareföreningen. Som liberal var han ivrigt verksam i stadens föreningar för handelsfrihet o reform av riksdagen. L var illa tåld i tongivande borgarskikt o hade inte alltid framgång i polemiken med den konservativa ortspressen, men hans tidning var i lokala frågor rik på uppslag, varav en del vann gehör. Så drev han t ex kampanjer för det "på sumpmark" byggda Gävles sanering o för hjälpåtgärder under nödåren o efter stadsbranden 69.

Liksom annan lokalpress visade Norrlands-Posten färg mer genom lån ur andra organ än genom egna inlägg. Genomgående ivrades för nykterhet o religionsfrihet, om än i början med kritik av läseriet, samt i sinom tid för kvinnans rätt till utbildning o tillträde till fler yrkesområden. Därtill kom adelskritik, krav på vidgad o utjämnad rösträtt med udd emot 62 års fyrkskala, utfall mot militärväsen o "statslyx" o i tidstypisk anda mot regeringsmakten. Partipolitiskt var hållningen klar o innebar efter riksdagsreformen anknytning till nyliberalismen. Mer entusiastisk än omdömesgill var L:s nationalliberala syn på omvärlden. Som ivrig skandinavist menade han t ex att om ett enat Norden angrep Preussen, skulle nog polacker, ungrare o irredenta italienare resa sig (15 okt 64).

Som redaktör o förläggare drabbades L, som kallats "en norrländsk Lars Johan Hierta" (Feuk), då o då av tryckfrihetsförordningen. För kommentarer av orolighetema i Sthlm sommaren 38 indrogs hans tidning. L utgav först en del ersättningstryck o återkom därefter med Nya Norrlands-Posten, med annan ansvarig utgivare, o slutligen Sjette Norrlands-Posten. Som förläggare åtalades L 41 för ungkarlskalendern Venus, där en förut publicerad dikt av W v Braun ansågs vara osedlig, men vann målet.

Då L nyåret 70 lämnade sina företag — tidningen åt en systerson — o flyttade till Sthlm, avslutades en av tidens längsta publicistbanor. Tidningen var länge nära nog ett enmansverk, o detta samt att L tidvis var sjuklig satte märkbara spår. Men trots tidningens brister nåddes målet att skapa ett livskraftigt o på hela Norrland inriktat organ.