Landtmanson, släkt

Landtmanson, släkt, härstammande från frälseinspektoren Sven Svensson (1747— 1812) vid Tumbäck i Gustav Adolf, Skar, som var far till kontraktsprosten Swen Magnus L (1778—1840) i Vartofta-Åsaka, Skar. Denne var far till kommissionslantmätaren Magnus Fredrik L (1827—80) i Säter, vars son var statsinspektören i Statens elektriska inspektions norra distrikt civilingenjör Magnus Karl L (1871—1953).

Swen Magnus L:s bror prosten magister Carl (ej Carl Fabian) L (1787—1859) i Acklinga, Skar, var far till Isak Sven L (1829—1901). Isak L blev i Uppsala magister 1854, jur utriusque kand 1861, docent i romersk rätt 1863 o adjunkt i sv allmän lagfarenhet o romersk rätt 1868. Han var prof i romersk rätt, juridisk encyklopedi o rättshistoria 1869—94 o promoverades till jur dr vid jubelfesten 1877. L skrev bl a Om commodum possessionis o besittningsskydd (UUÅ 1863), Om concursbo, dess begrepp, uppkomst o omfattning (UUÅ 1866), Studier i arfsrättens historia, 1 (UUÅ 1869), Sv rättshistoria i utlandet (UUÅ 1883) o Träldomens sista skede i Sverige (Skr utg af HVU, 5:6, 1897). Flera av honom ritade porträtt av västgötar har publicerats av brorsonen Samuel L.

Hans bror Carl Johan Gustaf L (1832—1923) blev i Uppsala fil dr på en avhandling Undersökningar öfver språket i skriften Kununga ok höfdhinga styrilse (1863; ny del 1865) o 1865 docent i fornnordiska språk samt var lektor i Skara 1875 (vik fr 1866)—1903. Bland Carl L:s senare skrifter kan nämnas Bidrag till läran om den sv prosastilen (6 uppl:or 1872—1904), Öfningsbok för den första undervisningen i sv språkets rättskrifning o formlära samt i satslära (5 upphör 1883—1906) o Exempel till logiken (1895). Fem brev till honom från Pontus Wikner är tr i Skrifter av Pontus Wikner, 12 (1924). I äktenskap med en syster till prof:erna Fredrik o Mårten Sondén var L far till Carl Anders Samuel L (1876—1953). Samuel L blev fil dr i Uppsala på avhandlingen Studier över västgötamålets l- o r-ljud (1905), adjunkt i Västerås 1909 o lektor 1912 samt var rektor där 1925—41. Förutom doktorsavhandlingen publicerade han bl a Folkmusik i Västergötland (1911—16), en edition av D Herweghrs (bd 18) ordbok över västmanlandsmålet (1925), memoarverket Skara o Axvall (1943), bd 3—4 (1947—50) av det av J Götlind (bd 17) påbörjade verket Västergötlands folkmål samt Västgötamålet (1952). Språkliga, folkloristiska, kulturhistoriska o musikaliska uppteckningar av honom finns i Dialekt- o folkminnesarkivet i Uppsala.