J Albin M Lenhardtson

Lenhardtson, Jean Albin Mauritz, f 7 maj 1861 i Sthlm, Nik, d 4 juli 1934 i Danderyd, Sth. Föräldrar: handl Carl Johan (Mauritz) L o Charlotta Carolina Bachzelt. Mogenhets-ex vid Nya elementarskolan i Sthlm maj 80, eo notarie i tullverket 80, elev hos tandläkare Gustaf Larsson (s 302 ff) 80, odont kand aug 81, tandläkarex 1 juni 83, studier i tandfylln:konst i Paris 83, i London 84, praktik i Sthlm 84—07, lär o examinator vid polikliniken för tandsjukdomar i Sthlm 92— 94, ordf i styr för ab Eskilstuna Separator 92—13, förest för ab Separators tandklinik 04—14, för Sthlms stads folkskoletandklini-ker 07—17, sekr i Federation dentaire inter-nationale (hygienkommissionen) 09—23, v ordf i Sv tandläkare-sällsk från 09, initiativtagare till Sv nationalförb för munhygien 10, sekr där 10—20, led av styr för Sveriges tandläkarförb 10—16, ordf i styr för Sthlms mjölkförsäljmbolag 11—18, i Sveriges tandläkarförb :s komm ang tandläkarundervisn 13—17, led av o sekr i komm för skoltand-vård okt 13—aug 17, ordf i Odont sällsk i Sthlm 22—24.

G 15 nov 87 i Askersund m Hertha Schröder, f 10 sept 68 där, d 31 jan 40 i Danderyd, dtr till ryttmästaren Reinhold S o Göthilda Adolfina Frödin.

I juni 1883 hade Albin L fullgjort den praktik o de teoretiska kurser som krävdes för att bli legitimerad tandläkare men var själv inte nöjd med sitt kunnande utan fullföljde under det närmaste året sin utbildning i Paris o London. Hemkommen öppnade han tandläkarpraktik som snabbt fick stor omfattning o som han behöll till 07. Redan på 80-talet experimenterade han med en elektriskt driven borrmaskin o med hypnotisk behandling mot tandläkarskräck. Han uppmärksammade samvetsgrant de nyheter som kom fram i den odontologiska litteraturen, o på 90-talet vidgade han sina kunskaper genom kurser i bakteriologi i Berlin o tandfyllnadslära i Breslau.

I tre år var L lärare vid polikliniken för tandsjukdomar i Sthlm (föregångare till Tandläkarhögskolan) o examinator i tandläkarexamen men fick avsked efter en konflikt med medicinalstyrelsens chef, som ansåg, att L alltför ihärdigt krävde reformering av tandläkarnas utbildning. På det sociala området gjorde han bestående insatser genom att för myndigheter, företagsledare o allmänhet klargöra följderna av vanskötta tänder o möjligheterna till förebyggande tandvård. På L:s initiativ bildades 94 inom Sv tandläkare-sällskapet en kommitté med uppgift att utröna sambandet mellan barnsjukdomar o tandsjukdomar genom att undersöka skolbarnens tänder. Undersökningen mötte ingen förståelse från statsmakterna men stöddes av privata stiftelser o gav värdefulla resultat. 03—18 höll I, över hela Sverige i Folkbildningsförbundets regi föreläsningar i munhygien med propaganda för folktandvård. Hans oförtrutna arbete resulterade 04 i en tandklinik vid ab Separator — den första vid ett företag — o 07 i Sthlms stads folkskoletandkliniker.

I. var under flera år aktiv i sv o internationella odontologiska sammanslutningar o medverkade i skandinaviska, engelska, tyska o franska facktidskrifter. Han gav bl a ut en lärobok i tandfyllnadskonst, behandlade i populära skrifter munnens o tändernas vård o författade som ledamot av kommittéer för tandläkarutbildningen o bamtandvården utförliga betänkanden. I sin självbiografi, 50 år som tandläkare (33), berättar han — utom en mängd personanekdoter — om den sv tandläkarutbildningen o tandvården under ett halvsekel o redogör för utvecklingen på motsvarande områden i grannländerna.

95 uppfann o patenterade L munvattnet Stomatol, som följdes av hudvårdsmedel o tandpulver under samma namn o vid sekelskiftet av tandkräm i tub. I en vida spridd folkskrift Om orsakerna till våra dåliga tänder lämnar L utförliga upplysningar om sin uppfinning. De olika preparaten rönte redan från början stor efterfrågan.