Lilienberg, släkt

Lilienberg, släkt, härstammande från häradshövdingen i Torna o Bara, Malm, Nils L (1799—1880), som enligt kyrkoböckerna var son till artilleristen, sedermera fortifikationstimmermannen Nils L (1777—1827) i Kristianstad, vilken gift sig med modern tre månader före hans födelse. Enligt släkttraditionen var häradshövdingens biologiske far emellertid sedermera landshövdingen o statssekreteraren Lars Arnell (bd 2). Denna släkttradition torde ligga bakom Sv släktkalenderns uppgift, att släkten L härstammade från en stamfader i slutet av 1500-talet i Hälsingland, eftersom så var fallet med släkten Arnell.

Två av häradshövdingens döttrar, Agnes Theresia L (1836—89) o Augusta Wilhelmina L (1846—81), var verksamma som målarinnor.

Sonen Victor Edvard L (1839—1916) utexaminerades 1861 från Högre artilleriläroverket å Marieberg o var efter verksamhet som ingenjör vid byggandet av sammanbindningsbanan genom Sthlm o av Bergslagsbanan 1: e ingenjör vid Sthlms stads byggnadskontor (arbetschef vid vattenbyggnaderna) 1875—1905. Vid väg- o vattenbyggnadskåren blev Victor L löjtnant 1864, kapten 1878 o major 1897. 1906—16 var han ordf i Sv numismatiska föreningen. L publicerade bl a Om strömmarna i Sthlm (1891), Förteckning öfver Timmermansordens mynt- o medaljsamling (1910) o 1915 andra delen av det av B E Hyckert påbörjade arbetet Minnespenningar öfver enskilda sv män o kvinnor (Numismatiska meddm, 17). Ett avsnitt av hans efterlämnade självbiografiska anteckningar är publicerat i K väg- o vattenbyggnadskåren 1851—1937 (1937).

Hans bror Nils Henrik Ossian L (1844— 1923) utexaminerades från Teknologiska institutet 1863, avlade bergsexamen i Lund 1866 o var 1866—68 elev vid bergsskolan i Falun. Efter verksamhet vid Motala verkstad, Domnarvets järnverk, Ljusne nya masugn o Iggesund företog Nils L som Jernkontorets stipendiat resor i England, Frankrike o Amerika 1877—80, o från 1880 var han agent i New York för sv järnexportörer. Han dog i Philadelphia.

Brodern Gustaf Robert L (1841—1929) blev efter tjänstgöring i Svea hovrätt o Nedre justitierevisionen tf byråchef i justitiedepartementet 1883 o expeditionschef där 1884 samt var 1887—1911 justitieråd. Robert L blev mest bekant genom sitt stora verk Sv lagsamling, 1—3 (1875—85), en systematiskt ordnad samling av författningar. Hans andra hustru, Hilda L, f Starck (1865—1940), blev bekant som textilkonstnärinna. Hon grundade 1907 o förestod till 23 Föreningens för sv hemslöjd skola för sydda spetsar. Genom testamentariskt förordnande av henne kom hennes samling av spetsar 1941 till NordM. I sitt första äktenskap — med en dotter till den förmögne klädeshandlaren Berndt Gustaf Forsgrén (bd 16) — var Robert L far till Berndt Nils Robert L (1872—1926). Nils L befordrades i Svea hovrätt till hovrättsråd 1914 o blev 1918 justitieombudsman o 1925 president i Göta hovrätt.

Agnes, Victor, Robert, Nils o Augusta L:s äldste bror, Alexander Albert L (L 1), var i sitt första äktenskap gift med en annan dotter till den ovannämnde miljonären Forsgrén o far till hovrättsrådet i Svea hovrätt Nils Gustaf Albert L (1867—1924), till Carl Halvar Alexander L (1868—1958), som var häradshövding i Västerbottens västra domsaga 1912—27 o i Östersysslets domsaga, Värml, 1927—38, samt till häradshövdingen i Villands domsaga, Krist, Berndt Erik Viktor L (1872—1959), vars efterlämnade papper finns i RA. Dennes hustru var operasångerskan Signe Davida Augusta Hesse-L (bd 18, s 742). Halvbror till Gustaf, Carl o Erik L var stadsplanedirektören Albert L (L2).

Utan samband med denna släkt var Anders Johan L (1883—1968). Anders L blev fil dr i Uppsala på avhandlingen Statens ställning till järnvägarna i olika främmande länder (1923) o var 1935—48 kommerseråd o chef för kommerskollegiets statistiska byrå. Han anlitades i stor utsträckning som sakkunnig vid utredningar både inom o utom detta kollegium.