Gustaf Kjerrulf

Kjerrulf, Gustaf, f 16 jan 1861 i Hedemora landsförs, Kopp, d 13 juli 1931 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: brukspatronen Gustaf Leonard K o Charlotta Emilia Ulff. Mogenhetsex vid h a l på Södermalm i Sthlm vt 81, elev vid Veterinärinst 15 aug 81, veterinärex 12 juni 85, leg veterinär 15 juni 85, tf bitr stadsveterinär i Sthlm o bitr veterinär vid hälsovårdsnämndens ympanstalt där 1 juli 85, bitr stadsveterinär där 26 okt 85, förest för Sthlms n köttbesiktn:byrå 1 jan 86, gav kollegier i köttkontroll vid Veterinärinst ht 87-vt 90, överkontrollant vid Sthlms mjölkkommission 87—05, led av komm:erna ang kommunalt slakthus i Sthlm 90, 99 o 05, extra lär i köttkontroll vid Veterinärinst 14 juni 90—31 dec 00, förest för hälsovårdsnämndens i Sthlm ympanstalt 20 maj 92— 31 mars 05, stadsveterinär i Sthlm 11 juni 92—00, besiktn:veterinär vid karantänanstalten för husdjur i Sthlm 29 aug 94—00, statens ombud o referent vid internat veterinärkongresser 99 o 05, medicinalråd o led av medicinalstyr 7 dec 00 (tilltr 1 jan 01)— 28, led av dir för Veterinärinst 01—15, av styr för Sthlms slakthus o saluhall 07—08, rådgivare där 09, ordf i komm ang kontroll vid införsel o utförsel av kött maj 08—dec 09, ang utförsel från Sverige till Norge av kött o levande boskap juni—nov 08, led av Sthlms stadsfullm 09—13, president vid 5:e internat mejerikongressen i Sthlm 11, chef för medicinalstyr :s veterinärbyrå 15—28, led av styr för Veterinärhögsk 15—28, huvudred för Skand veterinärtidskr från 23, ordf i komm ang bekämpande o förebyggande av smittsamma husdjurssjukdomar okt 28—juli 29. — LLA 04, med hedersdr vid UU 24 maj 07.

G 5 nov 93 i Halmstad m Johanna (Hannie) Baertling, f 31 maj 71 där, d 5 maj 57 i Sthlm, Engelbr, dtr till handl Georg Fredrik Teodor B o Hilda Amanda Emilia Henrietta Allbrecht.

K:s veterinära bana utmärktes redan från början av en klart livsmedelshygienisk inriktning. Under sin 15-åriga tjänstgöring som stadsveterinär m m i Sthlm förvärvade han mycket goda insikter i livsmedelshygien o praktisk livsmedelskontroll, vilka han under hela 1890-talet såsom extralärare vid Veterinärinstitutet kunde tillämpa vid sin undervisning i det nya examensämnet köttkontroll. I denna berörde K även kontroll av andra animala födoämnen samt hygieniska aspekter på livsmedelsproduktionen, varför han framstår som den förste som gav sv veterinärstuderande utbildning i livsmedelshygien.

K uppmärksammade tidigt de allvarliga hygieniska brister som förelåg vid livsmedelshanteringen o kämpade intensivt i tal o skrift för att få till stånd en bättring främst i fråga om den urusla kött- o slakterihygienen. Det var därför också till stor del hans förtjänst att lagen om köttbesiktning o slakthus trots starkt motstånd kunde genomdrivas 97. Under den nära tre decennier långa period K var chef för den veterinärmedicinska sektionen inom medicinalstyrelsen kom hans insikter på hygienområdet att bli av synnerligen stor betydelse för utvecklingen av livsmedelskontrollen i Sverige. Han ägnade dock mycket stort intresse även åt djursjukvården. Särskilt starkt engagerade han sig i problem rörande bekämpandet av smittsamma djursjukdomar — framför allt de upprepade mycket förlust-bringande mul- o klövsjukeutbrotten — o publicerade bl a redogörelser för det an-svarskrävande men framgångsrika bekämpandet av denna fruktade kreaturssjukdom.

K:s kapacitet togs också i anspråk för utredningar av olika slag inom hans verksamhetsområde. Han var även några år ledamot av stadsfullmäktige o huvudredaktör för Skandinavisk veterinär-tidskrift. Han bedrev en betydande litterär verksamhet, som främst berörde hygienområdet, o utgav redan 96 Handbok i köttbesigtning. Genom publikationer i in- o utländska tidskrifter framhävde han köttbesiktningens stora betydelse. På ett liknande sätt ägnade han mjölkhygienen sitt intresse i några skrifter.

Som medicinalråd stod K kraftigt på veterinärernas sida o gjorde vad han kunde för att höja kårens anseende. Han visste vad han ville o dagtingade inte med sin övertygelse. Hans värsta dagar inträffade nog under de upprepade mul- o klövsjukeepidemierna. Men som den kärnkarl han var stod han rycken, o hade han inte avvärjt de upprepade försöken att sätta p för stamping-outmetoden o ersätta den med andra mer eller mindre ineffektiva åtgärder, så hade man förmodligen måst räkna med en allmän mul- o klövsjukeinvasion med de oerhörda förluster en sådan skulle ha tillfogat husdjursskötseln. För sin rakryggade hållning var K högt uppburen inom veterinärkåren, vilket bl a tog sig uttryck i insamlandet av medel till en Medicinalrådet Gustaf K:s stipendiefond, vilken efter hans avsked överlämnades till honom.